Hertig Fredrik av Normandie, kritisk upplaga på grundval av Codex Verelianus. Utgiven av Erik Noreen

This is a reproduction of a library book that was digitized
by Google as part of an ongoing effort to preserve the
information in books and make it universally accessible.

Google books

https://books.google.com

Google

Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibliotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet.

Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap
som många gånger är svårt att upptäcka.

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig.

Riktlinjer för användning

Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor.

Vi ber dig även att:

e Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke
Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för
enskilt, ideellt bruk.

e Avstå från automatiska frågor
Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov.

e Bibehålla upphovsmärket
Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den.

e Håll dig på rätt sida om lagen
Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt.

Om Google boksökning

Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att
upptäcka världens böcker och författare och förläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben
på följande länk

- FT d ' LJ -
HÄLSA I AVES

| ; - d = $
4 Län | : > a = i SA + Vt
| re STAS ASPA Or
-— $$ EL: - RN 4 ra må LA
nare d » ST FN rr 2 SAT Er er se
Wo - st MÄRTA Tre Yi - >? 2) TS
- a TAK Loka RESA EL UN
. rag ker St

a -»
CE Vv
SE
a t LJ
MIA
LIG

«4 FN a

MR
a

i 2

å-
. rn Jyg

bad
4

|

- 4
- . i
& h (d

-.-

CN
SN .
SJ

Et
?

ALTER ESS

TOA KDE

ja
'

IC
Af STI) NT

, be Y SÅ
. F vn p Ö -
) Å Ä Å ; q
ä a 4 KJ Cl
BE 1 fri La Se SSE
Cedre v .

Få
SEMIN SÅ AA : ;
EL VAS (I Re) LU SFL DIY

Es
LM hh 1
ÖRE +
ÄN NV
»
oi

a RAT Sva € y”
ÅR TNA ee CN Af Sy
We . ONT (ENT e Cans Fr = AR SE 4

-.
.
4
.
LJ

p , eld FR bob A 4
Pe > MA FELET fia UTE SEP SV.
€) fp Lan 4 5, - å U s1 6 + 5 föl
i ANT Ne 5 4 ba FÅ Lä jer le
fe VORBSAIYL INA sr PS fe KARE Stå län ARE SEN VF Vild CSN rot Så Mt Ip
EISARAES & -—-3 Ae Fr EV TT RRGC - 1 7 = pa . Ci 4 Mö re Sf
3 : vv - d On
:
HAJ te hor d ss ee

SS

SOA
AS

The person charging this material is re-
sponsible for its return to the library from
which it was withdrawn on or before the
Latest Date stamped below.

Theft, mutilation, and underlining of books are reasons
for disciplinary action and may result in dismissal from

the University.
To renew call Telephone Center, 333-8400

UNIVERSITY OF ILLINOIS LIBRARY AT URBANA-CHAMPAIGN

OCT 10

NOV 4 1 | 1989

FEB 4-3 1990

JAN 24 1290
MAR 22 P000
DEC 3 011999

MAY 2 312001

L161—0-1096

| ER fe
< » CE ;

a

» ÅR
lv i
I +

Fo sier
i, ,
;

sr «
FLN fa

TY

då.

LJ
vä
4
3
LÄ
4
:
4
-
'
Prag
JAR
Pr
'
vå
cl
KJ
,
fn
LÄ
"-
a-
SL
-
a
p-
ve.
va
r
.
LJ
LJ
>Å
-
>
fe
1
ben
CM

kt Ad

fee
1
FN
-
he rn
-”
SN
VE
i pe
SAN
Så
- NN
gA
ww å
AA
uu
Nk,
pt É ev 2 .
ERA OR
PAS eg SR
=
Kr
lagt
(ET om
å
'
Ca
ös &
'
år,

Nl Ar

LÅ LM AN
4 | För YST is N Ad $
Pan - ti SEND ' -x PEN MEAN . BO J V ,
Än. REAR än TR os NE EE. Ja VA PAN oo Ce OR AJ RAKA

-—
SO
O
Ö

=

3

SAMLINGAR

UTGIVNA AV

SVENSKA FÖRNSKRIFT-SÅLLSKAPET

HERTIG FREDRIK AV NORMANDIE

HERTIG FREDRIK
AV NORMANDIE

KRITISK UPPLAGA

PÅ GRUNDVAL AV

CODEX VERELIANUS

UTGIVEN AV

ERIK NOREEN

DOCENT VID STOCKHOLMS HÖGSKOLA

UPPSALA 1927
ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

037.7
Ör
op 53-54

INLEDNING.

De under namnet Eufemiavisorna bekanta tre om-
fångsrika fornsvenska dikterna utgåvos på ett så tidigt
stadium av Svenska fornskriftsällskapets tillvaro, att
det icke innebär något nedsättande av de första ut-
givarnas förtjänster, om man fastslår att dessa upp-
lagor icke fylla vår tids krav. Med hänsyn till de
många viktiga frågor, som äro helt eller delvis för-
knippade med dikterna i fråga, måste det betecknas
som ett trängande behov att få nya kritiska upplagor
av dem. Sedan professor EmiL OLSON i sällskapets
skrifter år 1921 ånyo utgivit den kortaste och enligt
dikternas egna slutord yngsta dikten, Flores och Blan-
zaflor, framlägges här texten till den i de båda nämnda
avseendena mellersta dikten. Det är min förhoppning
att kunna få tid och krafter att även utge nummer
ett, Herr Ivan.

Att här närmare ingå på frågan om Hertig Fred-
riks källa och ålder anser jag icke lämpligt, utan
hänvisar blott till Ava. LötJeEnNs, Herzog Friedrich
von der Normandie (Miänchener Arkiv fär Philologie
des Mittelalters und der Renaissance, herausg. von F.
Wilhelm, h. 2), Minchen 1912 (förkortas, även i de
textkritiska noterna: JDLiitjens). Lätjens menar sig i
detta arbete ha bevisat, att Hertig Fredrik är direkt
översatt från ett — åtminstone litteraturhistoriskt sett
— medelhögtyskt original, nu förlorat, från mitten av
1200-talet. Ehuru jag måste anse att LötsEns icke
bevisat sin tes att Hertig Fredrik är direkt översatt

A/BGS3C9

VI

från tyskan, anser jag riktigheten av hans åsikt i
hög grad sannolik.

Handskrif- Av Hertig Fredrik äro kända sex svenska hand-
terna. skrifter, samtliga på papper och samtliga mycket yngre
än originalet, av KLEMmminG i hans upplaga beteck-

nade A—F.

4. Cod. Holm. D4 (fol.; i Kungliga Biblioteket i
Stockholm), vilken brukar dateras till ca. 1430—1450.
I denna ”stora blandhandskrift upptar Hertig Fredrik
s. b XXVII v.—c XXV r. och synes vara skriven av
en och samma hand (handskriften härrör från minst
två olika händer), troligen samma som skrivit Ivan
och Flores. Genom förlust av bl. c XVIII saknas
verserna 2301—2410 (min versräkning). Om hand-
skriften se vidare Kremminc, Hertig Fredrik, s. 226,
Orson, Flores, s. X £. och där anf. litt.

B. Denna handskrift är mest bekant under nam-
net »Codex Verelianus> (även kallad »Fru Märetas bok»)
men har på sistone fått signum (Cod. Holm.) D4 a
(fol.; i KB). Årtalet 1457 finns på ett ställe i hand-
skriften. Hertig Fredrik börjar nedtill på s. 403 och
räcker till s. 474. Särskilt s. 403 och 404 äro mycket
smutsiga och läsningen därför stundom svår. Om
denna handskrift se f. ö. KLEMMINGS uppl. s. 226, Otr-
8soN, Flores, s. XI med litt. samt nedan s. IX f.

CO. Cod. Holm. D3 (»Fru Elins bok>; fol., i KB),
daterad till 1476. Se KrEmmIincs uppl. s. 226, ÖLSON,
Flores, s. XI med litt.

D. Cod. Skokloster nr 115, 116 (4:00; nu i Riks-
arkivet, Stockholm), daterad till början av 1500-talet.
Se vidare KLEMMINGS uppl. s. 227 med litt., LÖTJENS,
8. 6, E. NOREEN, Studier rörande Eufemiavisorna 2,
s. 4, NEUMAN, Utbredningen av vokalbalansen a:å i
medelsvenskan, s. 61 ff.

VII

E. Cod. Holm. K45 (4:o; i KB), daterad till
början av 1500-talet. Se £. ö. KreMmmMminas uppl. s.
127 med litt., NEUMAN, a. a., 8. 74 f£.

F. Cod. Holm D 2 (»Spegelbergsboken» ; fol., i KB).
Handskriften är från slutet av 1400-talet och början
av 1500-talet, Hertig Fredrik är enligt direkt uppgift
nedskriven 1523. Se vidare KLEMMinGs uppl. s. 227,
dens., Svenska medeltidens rimkrönikor 3, s. 243 ff.,
LöTJENS, 8. 7.

Härtill kommer en från den svenska dikten här-
stammande dansk bearbetning, som blott föreligger i
en handskrift, vilken jag kallar

G. Cod. Holm. K 47 (4:o; i KB), daterad till ca.
1500. Se vidare BrAnpt, Romantisk Digtning fra
Middelalderen 3, 8. 296, LöTJENS, 8. 7.

I mitt arbete Studier rörande FHFufemiavisorna 2
(K. Humanistiska Vetenskapssamfundets i Uppsala skrif-
ter 22: 7, 1927; förkortas i det följande: Stud. 2) har
jag tämligen utförligt redogjort för min uppfattning
av handskrifternas förhållande till varandra, varför
jag för motiveringen av det följande hänvisar dit.

Hs. C är en tämligen starkt förkortande avskrift
av B — det mesta av C:s innehåll återgår f£. ö. på B.
Från C härstammar — direkt eller indirekt — DEF.
För textkritiken sakna följaktligen hss. CDEF all
betydelse, och ingen hänsyn tages i förevarande upp-
laga till dem.

Härefter återstå såsom av värde för textkritiken
blott de svenska hss. 4 och B och den danska G. Det
är uppenbart att Å och B stå varandra närmast. I
en mängd viktiga fall stå de eniga mot G. Då G är

! Beträffande D och FE se även NEUMAN, a. a., 8. 75.

Handskrif-

ternas inbör-

des förhål-
lande.

VIII

den yngsta av handskrifterna, dessutom en här och
där förkortande översättning, är det givet att G ofta
har en oursprunglig läsart där AB bevarat en bättre.
Men å andra sidan lider det intet tvivel att ju G i
en massa fall har bevarat den rätta läsarten gentemot
AB. I många fall har G dessutom bevarat tydligen
ursprungliga verser som gått förlorade i AB. Ytterst
ofta överensstämma AG, resp. BG om en läsart gent
emot den andra svenska handskriften. I intet enda
fall kan det enligt min mening göras troligt att Å
och G, resp. B och G skulle ha en gemensam our-
sprunglighet, varav framgår G:s oerhört stora bety-
delse för textkritiken. På grundval av KLEMMINGS
variantapparat har LörtJENS (s. 13) kommit till den
uppfattningen att G oftare stämmer med B än med A.
Jag har fått samma intryck utan att jag ansett det
vara mödan värt att underkasta frågan en statistisk
undersökning på basis av hela variantmaterialet.

4+B och G gå uppenbart tillbaka på en hand-
skrift, som redan innehållit oursprungligheter.

Förhållandet mellan samtliga handskrifter åskåd-
göres genom följande stamträd (med reservation för
förlorade mellanled):

Fsv. ortg.
|
x
”-== nn nnonninnoeumumumnno ,kb-reeseea
y
———WWV—
A B G
C

— we
D E F

Äldre upp- Den fsv. texten är förut utgiven av G. E. KLEm-
lagor. minG år 1853 (på titelbladet oriktigt: J. Å. ÅHLSTRAND).
Till grund för denna upplaga ligger hs. A, varvid

IX

dock luckan i denna hs. kompletterats enligt B, var-
jämte utgivaren på en del ställen infört verser eller
läsarter ur denna senare handskrift. Texten är på
det hela taget tillfredsställande återgiven; ett antal
läs- eller tryckfel har jag rättat Studier 2, s. 5 ff.
Variantapparaten är genom sin stora ofullständighet
tämligen oanvändbar.

Den danska texten (G) är utgiven två gånger,
dels av KLEMMING Som ett bihang till hans upplaga,
dels — med av utg. verkställd interpunktion — av
C. J. BraAnpT i Romantisk Digtning fra Middelalderen
1, s. 207 ff. Ett antal felaktigheter och ofullständig-
heter i dessa upplagor har jag anmärkt Stud. 2, s. 7 ££.

Den föreliggande editionen av Hertig Fredrik Föreliggande
ansluter sig givetvis i fråga om anordning, utstyrsel "PPlaga.
ete. så nära som möjligt till Orsons upplaga av Flores.

Till textcodex har jag i motsats till KLeMMmInG
valt hs. B. Detta har — ehuru B är något yngre
än A — skett av följande skäl. Texten i A före-
ligger redan i sin helhet i en användbar upplaga;
texten i B är fullständig i motsats till A:s; texten i
B är enligt min uppfattning snarare bättre än A:s
ljfr ovan om B:s större överensstämmelse med den
textkritiskt utslagsgivande hs. &).

Om iåtergivandet av texten må följande påpekas.
Bruket av skiljetecken (som helt och hållet saknas i
hs.) och av versaler är utgivarens. Likaså har natur-
ligtvis numrering av verserna införts (i vänstra mar-
ginalen). Siffran i högra marginalen åsyftar sida i hs.
Ej sällan, särskilt i början av ord, är det omöjligt
att göra skillnad mellan 7 och /; valet av typ är där-
för ofta tämligen godtyckligt. Upplösta förkortningar
ha som vanligt kursiverats. Därvid har förkortnings-
typen myk! upplösts mykit (så hos Orson), ej mykit

19— 26376.

Xx

(så hos KrEMmmMineG). Några gånger (t. ex. v. 3299)
förekommer en typ av ungefär detta utseende: 3, som
upplösts de. I enlighet med vanligt bruk upplöses
thz thet men mz medh.

Ändring av texten i B har — utom i fråga om
rena småsaker, som jag ansett kunna bero på till-
fällioheter — skett då A överensstämmer med G. Då
AB stå mot G ha naturligtvis de svenska handskrif-
ternas text bibehållits, om icke särskilda påtagliga skäl
förelegat att uppta G:s läsart eller att våga en re-
konstruktion. De flesta viktigare fall av dylikt ha
motiverats i mina Stud. 2, vartill på vederbörligt ställe
hänvisas.

Läsarter ur den svenska hs. A äro utan stilskill-
nad införda i texten under det att sådana som hämtats
ur den danska G eller som bero på konstruktion ha
spärrats (detta i överensstämmelse med Orsons Flores).

Variantapparaten avser att vara fullständig, och
detta i strängare bemärkelse än hos ÖLson. Visser-
ligen ha avvikande ljud- och böjningsformer princi-
piellt ej anförts, men så snart en olikhet i stavelse-
antal och därigenom i rytmiken förelegat, ha även till
synes oväsentliga avvikelser förtecknats (ex. fra — j fra,
a — pa — opa). Även »olikhet i ordställningen inom en
grupp på två eller tre ord» har i motsats till förhål-
landet hos Orson alltid förtecknats. Och vidare har
den danska hs. G med hänsyn till dess stora bety-
delse för textkritiken behandlats på precis samma sätt
som hs. 4. Då G på många ställen förkortar och
omarbetar, har jag ansett det vara nödvändigt att
vid hänvisning till denna hs. alltid anföra versnum-
mer. Verserna 1576—1651 i G, som sakna direkt
motsvarighet i AB, ha meddelats i ett sammanhang
som ett tillägg (s. 171 ff.).

Stockholm, februari 1927. Erik Noreen.

Th 2euinrtyr thet byriges her; 408
wilin j here huru thet &er
tha moghin j her forstanda
hwat the haffde ther til handa
5 the aff kunung Artus sighie kunno.
Wm hans dagha men thet funno 404
at mar engin herra wiste
flere 2euintyr att frjste.
Tha thet wars herra wili war
10 han skulde ey liffu&e fere aar
— konung Artus &r then iach mene,
then 2&edle forste renge —
tha forgik thet sihwalfua bordh
ther forra hafdhe marght stolt eet ordh;
15 thy forra vardh riddara ok fruor senda;

Rubrik saknas i B, G ; Aff hertig fredhrik aff normandi
4 1. Jeth ewentyr tha begynes here G 1 ETh] eTh
B 2. ee ere G2 3. moghin j her] ma i here G 3
4. the] så A, G 4; thet B 6. Wm] j G6 mean] man G
7. at) thet A, G 7 man] saknas i A herra] A till. över ra-
den: then 8. Frfr flere till. A i margen: ther flere] mere
G8 att] uppfriskat av en senare hand i B; at struket i A
frjste] så A; i B har urspr. stått fresta eller frista, av
senare hand uppfriskat till fresta(?) 9—10. tha wille gudh
hanum hedhen kalle / borth fra thenrne werdhen alle
G 9—10 9. Tha] så 4; tho B 10. ey] till. över raden i A,
troligen samtidigt fere] ij flere A 11. er then) ther G 11
12. then edel&e stalte then rene G 12 18—24 saknas i
G, som 1 stället blott har (G 13—214): tha leffdhe ther
effther hans tidh / ridder och swenne the war&e blidh
13. sihwalfua bordh] så A (föregånget av: fif); sioumle
borth B 14—15. Så A; ther förre manga stolte or orth /
werdho riddare och frvr sende B

1— 26375.

tha togh thet en endhee.
Thet tro hans riddare och andra men
at konung Artus liffuer 2&en.
Aff thet sihwalfua bordh thet kompanj,
20 ther alle time ware frij,
do ey alt medh konungin ene:
ther liffdo effter riddare och swene2e,
ther alle daghe foro at finne
riddarskap och stolte qgqwinnee,
25 ] Englandh och j Britanie,
j Franka riik och Spanize
och j annor landh ther widhee.
Och j Normandi then samma thide
war een hertugh, heth Frederik;
80 han war dandis och offrit riik;
ther til haffde han froma
at han skulde til dygder komma;
han war tro och toktelik.
Hwo han skal loffua rettelik
ss han ma wel sighie medh ere

17. andra] hans A 18. at) thet ä fr at A 19—21.
Jfr Stud. 2:19f. 19. Aff — bordh] och thet siouzela borth
B, thet sihwalfua bordh ok A 20. alle] allan A ware]
var swa A 21. do] så A; thok B <konungin] så A;
konungh B 22. effter) A till.: badhe 24. och) fore A
25. Englandh] engelandh G& 15 26. j] saknas i A Franka
riik] frankarike A, G 16 Spanie] i jspania G 27 sak-
nas i 4 ther] foor thebt A 28. Och) thet ä fr at ÅA;
saknas i G 17 thide] tidh G& 17 29. een) så A, G 18;
eth B heth] ther heet A, hiedhe G Frederik] Frederik
A här och genomgående 80—382 saknas i G 30. dandis]
donde A 31. ther] ok ther A han] A till.: storan 232.
til dygdh tha monde han (till. över raden: sidhan) koma
A 33. han] större delen av h bortrivet i B tro] så 4,
G 19; dygdigh B 384—40 saknas i G 34. Hwo] hw bort-
rivet i B; hwa A 35. han) bortrivet i B; han A sighige]
A tillv över raden: thet

han finder tolke ferre.

Han war from medh rette tro,
mildh och stadugh, gladh och fro;
thet angrade engin herra.

40 ÖOvwer all sin slekt bar han ere.
For hans tro war han her rik
och eret nw j himmerik.

Tha then gedle herra riik
haffde her liffuad swa wiislik

400 ES RR SR RN EA
waro j then samma tidhe
riddarskap och ere nidhatt swa,
at mar neplike matthe faa 405
then thet wilde oppehalda;

5o thy matthe tha reth lykkyg walda
reth riddarskap mar plegade there,
gemde medh fromhet och eere.

The eru nw faa, thet retteligh pleghe;
thet ger mangho hizerte treghe.

ss Hertugh Fredrik plegade hunda
och foor medh them j alle stunda.

36. han] bortrivet i B; han A finder) 4 till.: nu vel
82. Han] bortrivet i B; han A from] oc (över raden) A
38. mildh] m bortrivet i B; mild A stadugh) stadhelik A
89. engin) mang een A 40. bar han) var han een A
41—42. for hans troskab bleff han righ / och ther for eres
han i hemerigh G 20—21 42. weret) läsningen något osäker ;
& han A Gfr Q) 43—44. then tidh then edelx hertwgh
frederik / leffdhe i werdhen sa onckeligh G 22—23 43.
herre] A till.: oc 44. liffuad swa wiislik) swa liffuath visse-
lik A 45—858 saknas i G 45. thet hans liffuande widhe B;
versen saknas i A men plats lämnad i hs. 46. waro] tha
var 4 47. nidhatt) nidhrat A 48. at] thet ä fr at A
50. tha] theb A 52. gemdel ok gomde thet A fromhet
hedher A 53. retteligh] retlika A 54. thet gaar margo
hiserta til tregha A 55. Fredrik) Frederik A 56. j] ret A

>

Han haffde them och mestirlika godhee,
the sielden wartho modhee.
Nw hende thet swa pa en stundh,

co han reedh at ieghe j en lundh.
Then tiidh the ridhu ij thera skara
tha vardh hertugh Frederik vara
och andra riddare ther wara
hwar the hiort&e fara

6 medh myken fielden manga saman;
ther aff haffde the hoffuisklik gaman.
The slogho thera hunda och lotho them lope;
the izegare fasteligh a them ope.
The lupo ey ower eens akers bredh

70 for &en the wendho then samma ledh
tiidh the the riddare halda saa.
Hertughen melte och sagde swa:
»Os er her nu &ewintyre
komin a hand ok full hyra!

57. them] saknas i A meestirlika] så A; mester B
godhe] godhe A 58. the] ther 4 modhe] meodhe A
59. Nw) tha G24 hende] kom ÅA, skiedhe G& <thet
saknas i G pal a A 60. han reedh at) så A, G 25;
at han redh B 61—64 saknas i G 61—962. Så A; then
tiidh hiorta och rara / tha warth then riddare wara B
63. ther] A till.: medh 64. the] som margha 4 065—568.
them tette thet were jeth heoweligt gamen / the slowe
thieris hwndha the loba samen G 26—27 65. myken —
manga] mykith gny ok margha 4 66. hoffuisklik) herra
A Gfr G26) 67. slogho] så A och jfr G 27; lesto B
68. fasteligh] fastlika A 69. ey] jckj G28 ower] vdhen
G; saknas i 4 eens akers] eens aker B, een aker A,
jen agers G Gfr v. 2882) 70. for en) saknas i A, G 29
wendho] A till.: thaghar a, G 29: them affther 71—174
saknas 2 G 71. the the] så 4; the B 72. Hertighen]
hertugh frederik A 73. Så A; os &er sketh euinrtyre B
74. Jfr Stud. 2:20 f. komin — ok) så A; tidhe her B
hyr&] ohyre A

126 Wi wilom ey izeghe at thetta sinne;
farom hem tith wi mak finna!»
Hans hws thet heth Kalidas,
som man j boker skriffuat las.
Then skogh wtan huset laa
so heth Åsiant, ia thet war swa.
Then aptonr the til hus:t ridhee,
giordho sik gladh&e och waro blidhee.
Arlle om morghon dager war lius
han ridher sik en&e aff thet hws,
85 then 2edle hertug Frederik,
han haffde tha forra wapnat sik.
En kraga haffde han forst aa,
then rikast man medh oghon saa, 406
ther til twa hosur, the waro hwith,
00 the varo giordha medh mykyn fith.
Hans hielm war hwiit aff stall och hardh;

re eV So RR Sr

75. Wi — izoghe]) wi jeyer jekj mere G 30 at) så A;
athz G, j B 76. farom]) A till.: nu, G31: wi tith)] saknas i G
mak] maa thet wel G finna] så A, G; winne B 77. thet
— Kalidas] kalledh han kallidas (av annan hand ändrat till
kallides) G 32 78. som man i bogen skreff och less G 33
skriffuat) skifuith A 79. wtan] vtan for A, ther for G 34
80. heth — ia] then hiedhe asya G35 81. ridhe) redh
G36 82. giordho sik) the giordhse them G37 gladhe]
gaman 4 <blidhe] blidh G 83. dager] dagen G 38
84. ridher]) redh G 39 aff) så A, G; wt aff B 86. tha
förra] tho forra ÅA, tha B, tha for G41 wapnat| vaep-
nath A, G 87. En kraga)] een vapnrok A, jeth halsbondh
G42 Gfr Liiljens s. 88 forst]) op 4 88. then rikast]
then rikasta ther A, thet rigeste G 43 medh oghon) & A
89. waro hwith] war hwidhe G 44 90. the — giordhaj]
så A; ther giord&e waro B, the war giordh G 45 mykyn]
mykith A, mygel G flith) flydhe G 91. hwiit — hardb]
så G 46 (hwidh aff stol och hordh); aff stall och hardh
B, badhe hwiit ok hardh A

til hans liiff war han ospardh.

Som iach fra saghat heordhe

a sin skioldh han fordhe
o5 ene bwle aff gull sik sprede,

ower allan skiolden sik tede.

The riikhet a hans smide laa

ther &er seent at sighie j fra.

Tha togh then hertug aff Normandin
100 j siin hand en glavin,

stegh a sith ors ok theden redh

j] Åsiant then geniste leedh.

Han redh en lithin wegh war sma

— han war forre wan at gor&e swa —
105 medh eth watn a moth the hedh
ther han forre (opte) (ene) at bersan redh.
Hans ors war roth som en blodh,
en kastalen reth offr:t godh.

92. then herre haffdhe sith liff vspardh 647 hans]
sit A 93. fra — herdhe] fra saght hordhe A, for sannen
hawer herdh G 48 94. a — han] then herre i sin skioldh
G49 95—96. Jfr Stud. 2: 21/f.; een bogha aff gull ok
han sik spredhe / ok sik ouer allan skiollin tedhe 4, jen
trindh boghel aff guldh sa bredh / ower andre skioldhe
war han tiedh G 50—51 97. hans smide] hanwm G 52
98. ther er) er mik A, thet &r megh G 53 j) saknas
4, G 99. then hertug| hertogen G 54 Normandin] se
Liitjens s. 42; normandi B, 4, G 2100. siin]) sina A
en glavin] se Liitjens s. 42; en glauio frij B, ena glee-
fuio 4, jeth glawindhi G& «101. stegh — ers] han ste
aa sin hest 656 ok) så Å, G; han B 102. j) til A,
G 57 Asiant) asianth även G 1038. en — wegh] i weyje the.
G58 war] ok A 104. han — förre] som han war G 59
105. al och G 60 the] then A, jen G hedh) hiedhe G
106. ther] som GG 61 ferre — bersan] jfr Liitjens s. 86
och v. 876; förre opte en&e B, opta forra A, forre i
berssen G «107. ors] hest G 62 som] ret som 4 en]
eet 4, G 108. ok een sadbhel a ret hoghelika godh 4,
hans hielm aff gwldh owerth godh G 63

a

Then wegh han war ridhin aa
110 hweerffuer honum bradelika fra,
swa at han sielffuer kendis ther
han weth ey hwar han komin eger.
Tha then wegh hwarf honum fra
eth bergh j skogen han fore sik saa.
us 'Thit war hans akt at ridhee.
Han sagde ey wtan qwidhe:
»Nw gome mik gud, han er miin liit;
a evintyr tha kom iach hiit.»
Han ridher thet meste han forma
120 til thet bergh han fore sik saa,
genom thorn och tiukka qwiste;
har kom ther genom medh foga lista.
Thet war reth om middagx tidha,
at han til berghit monde ridhe.
126 Tha han til berghit foor,
tha wart han war eth lithet fotspor
alt effter manna like
— »>wilie mik nw &uintyr swikel» —
och en lithin weette heest,

109. ridhin] ridhindh G 64 «110. hwerffuer]) hwn
wendhis GG 65 <bradelika] bradeligh G, skot ij 4 111
—112. saa ath han war vkiendh there / och wiste ey
hworth han komen ware GG 66—67 111. kendis]) kaen-
nis 4 112. hwar] hwart A Gfr G) 1138. hwarff] wendis
G68 114. han) så A; saknas i B, GG 69 fore) for A, G
116. sagde) melthe tha G 71 ey] A till. över raden: fore
117. gome) radhe G 72 han] til hans A 119. ridher]
redh G 74 120. fore] for A4, G 785 121. thorn] torne
G76 122. kom) till. över raden i A 1238—124 saknas
iG 123. reth] tha A Gill. över raden) tidha] så A;
time B 124. at) tha A 125. Tha] ther G 78 til] A
till. över raden: thet; ap ath G 78 126. tha wart] tha
vardh A, tha worth&e G 79, wart B 127. alt) så A; och
G 80, saknas i B 128. wilie — nw) vil mik nu A, nw
wil megh jeth G 81 129. och) ther stodh G 82

8

180 Wwidher en buske war han fest.
Han mete widh sik ene:
»Hwat skal iach her medh mene&e?»
Han wart j sit hizerte froo.
Han” saa en dwergh och thet war swo.

185 » Weel er mik, thet euintyr er mik skedh, «107
at iach j dagh j Asiant redh>,
melte then riddare aff Normandin;
>her hawer ridhit en dwergelin».
Ther hertugh Fredrik han hiolt en

140 en dwergh kom honum ridandhe igen.
Han haffde en glauio j sin& hendhee;
han hertugh Fredrik gorle kende.
Hans ors thet war til fogho storth:
en mon minne &en een da hiorth

145 och storre &en en rabuk er.
Then wapen rok han a sik ber
aff dyrth peell har sedle er

Ar —

130. widher en buske] wedh jen bwsk tha G 83
131. meelte] taladhe (ä fr melta) tha (till. över raden)
4, sawdhe G 84 widh] vidher A 132. iach) A till.: nu
133. wart) var 4, worthe tha G 86 134. jen dwerigh i
skowen han for segh saa G 87 och — swo]) thet var ok
swa 4 1385. &r (1)) saknas i G 88 ser mik (2)| megh
& G 136. at) thet ä fr at ÅA, thet G 89 j ÅAsiant) a
asiant 4, i skowen G 187—138 saknas i G 187. melte]
sagdhe ä fr melte A riddare] hertugh A 1389. Ther]
Tha 4A hertugh Fredrik (frederik A)| herttogen G 90
han) saknas i G hiolt) så A, holte G; redh B en) ther
jene G 140. en dwergh)] dwerigen G 91 141. en glauio]
ena glefuio A, jeth glawindhe G 92 sine] sinne 4, sin G
142. hertwgh frederigh hanum jekj kiendhe 693 Fredrik]
frederik A 143. thef] så A, G 94; saknas i B — til] sak-
nas i G 144. een) saknas i B; thet var &n minna en
een hiort 4, endh mynde &en jen do hiorth G 95 145
saknas i G 146. Then] hans G 96 rok] A till.: var rodh
147. dyre stiene ther i er G 97 &er) var A

|

aff kleno werk swa vnderlik giort
som nokor man hauer aff sakt hort;
the remz&e waro rike bordhee

medh berillis vnderlik giordhe,

155 hans husor hwite som phils ben;
a hans hoffwdh en hielm sken;
han war riker medh &edle stenze:;
the listor waro aff gull:t renee,
ther the sten&e ere feste aa

160 badhe store och swa sma;
framman j hans hielme sken
en stolter lius karbunrkull sten,

a hans nacka en jakant
ther prisat war fore stora pant,

148. han skeen som sool & hwar han far A; saknas
iB, GQ 149. ther] så A, G 98; her B vnder] ower G
et halsbizergh]) så G (jeth halsbierk); malia kraga B, A;
se Liitjens s. 838 150. han monde sik til hertugh faderik(!)
dragha AA; saknas i B, G 151. thet halsbondh war saa
mesterligh giord G99 swa vnderlik] tha var han A
giort]) giorth B, gioerdh A 152. man] saknas i G 100 = aff]
saknas i G hert]) hordh G 158—154 saknas i G 1853.
bordh&e) bordho A 154. berillis vnderlik] dyrom thingom
vnderlika A 155. husor] G 101 till.: war som] A till.:
eet 156. a] på G 102 a — hielm]) een hizelm a
hans hofuudh 4 «157. han] hwn G 103 = riker] righ G,
dyr 4 158. the listor waro] listen war G 104 gullit]
gull hint 4, G 159. ther] saknas i G 105 sere] war
ther G& = feste] så A, fest G; satta B 161. framman j)
framerste pa G 107 hielme] hielm G 162. stolter] sak-
nas i G 108 karbunkull] -kil A, -kel G 1638. al j G 109
164. ther — war] han var prisadher A fore] for G 110
stora] digher A, rige G

10

165 amatiste och robine,
ther skere warae och offr:t fine,
saphira badhe store och sma,
torqueis mar ther och saa,
smaragd&e och granata

170 stodho ther vel til mata
och manga dyre stene
medh &edle ardh the renze
waro ther sath medh empnee,
the iach kan ey nempne,

175 fordhe ther then litzle dwergh,
ther hoghe&e peninga ware werdh.
Hans skioldh och hans orsse redhe
thet &er prisat myklo mere;
hwar man funne tolket fall

180 fem thusande mark the guldo val.
The glefuia han hafdhe ij siinne hand 408

165—168. amentist och rwbin / twrkus och saphir
G 111—112 166. ther sker] the klare A 168. torqueis]
torques A och) ofrith A 169. smaragd&e] smaragåws
G 113 granata] så A, G; gramata B 170. stodho] the
stodh G 114 vel] så A, G; saknas i B mata] så ÅA;
mattha B 171. manga] marghe A 172. the ther klarze
&r och rene G 116 ardh] så A; acth B 173. waro] the
war G 117 sath] satte G medh| A till. över raden: godh
174. the — ey] the iak kan her sekke A, flere en jech
kan G 118 175. fordhe] så A; fordho B, thet fordhe
G 119 ther) aa segh G = litzlze] rike A 176. ther] G 120
till.: mange peninga ware] penningh war G 178. er]
war G 122 myklo] mykith A, &en for G 179—180.
Jfr Stud. 2:22 179. funne — fall] finner toligt fall
G 123, tholik finna skal A 180. fem) saknas i A thu-
sande] thusand A, twsindh G 124 the — val] thet gieldhe
skal G& val] wel B, A 181. Så AA; han haffde eth
glaffuen j sin handh B, hans glawindhe han fordhe i sin
hand G 125

|
|

11

hon war triggie alna langh.
Tha hertigh Frederik han ner sik saa,
tha meelte han och sagde swa:
185 Gudh helse idher ther best kan!»
Tha swarade honum then litzl&e man:
»Gudh thakke idher, herra aff Normandin;
iach egher for sanno ware idher. win.»
»For hwi? Hwat hauer iach idher giordh?
190 Mik er okunnokt iach horir thet ordh.>
»Idher skulde war&e min skade leedh,
ther mik &er for sniman skeedh.»>
»Å mothe hwariom?» melte then herre.
>Gen them iach agher daglik akeere.»
195 »Swa skee mik wel iach han ey wete
ther idher giorde mot och j at lethe.»>
»'Tha skal iach medh idher omber2g
och mina nodh for idher (at) ker,
meeden iach hauer idher her nw seeth.
200 Mik ser myken omke skeeth.
Jach war en konung offrat riik,

182. hon] thet G 126 war) A till.: vel, G 126: nar
triggie]) tre G 1838. ther hertwgh frederik dwerigen saa
G 127 184. tha — han) han melthe tha G 128 185.
idher] thik herre G 129 187. Normandin] normandy
G 131 188. jech redes i &r vwen myn G 132 <egher|
agher A 189. giordh] så G 133, giorth B, A. 190. thet
er megh vkwnigth jech hawer thet ey her[dh] G 134
&e| A till.: thet 191—198 motsvaras av G 1385—136:
tha togh dwerigen til ath sware / jech wil megh for
edher obenbare 193. mothe hwariom] moot hwem tha A
meelte]) sagdhe (ä fr meelte) A 194. them] then A
agher — akeere)] daghlika agher at kera 4 195. skeel
vardhe A han] then A wete] veet 4 196. mot) a
moot A lethe] lete A 197. iach] A till.: thet 198. at]
saknas i A 199. her nw) her A, here G 137 200. myken
omk&e] mykith omak A, mygel onk G 138

aR
RM.

12

swa at mik tiente dagliik
thre konunga andra slike
och siex hertuge rika;
205 Xx greffux& hioldo thera landh
nadelik aff minne handh.
Nw er iach fordrifuin aff land och ere;
thy ma iach mik sar&e keere.
Jach hauer ey mere behaldit en
220 aff alt mith folk vtan xl men,
och 1 riddare haffua haldt sik
ther liiff och godz vilia wagha medh mik,
och there fremsto tio swena,
the eru thes wardn&e ower ene;
25 j Karllawint op a min borgh
the haffua ther ey warit wtanr sorgh;
ther til ij lekare och s&ex qwinne,
thet sr alt mith ingesinne.
The herra mine frender ok magha ere

202. dagliik] daghelik A = 203. thre] xij G 141
andra] saknas i A slike] sligh G 204. och) ther til G 142
205. xx) thretighi A, xij G 143 206. nadelik] nadhe-
lika 4 aff minne] til mina A, aff myn jeneste G 144
207. Nw — iach] jech er G 145 = fordrifuin] så A, G;
forderffuin B 208. sare]) sarlika A, sare for edher GC 146
209—212 motsvaras av G 181—184 209. ey] jekj G 181
mere] meer A 210. vtan] så A, &n G 182; saknas i B
211. ok 1] fyritywe G 183 haffua haldit] hawer standhet G
212. ther) saknas i G 184 vilia] så A, wil G; saknas i B 213
—216 saknas i G 213. fremsto — swena] så A; fren-
der x swenne B 215. Karllawint (här och i allmänhet)]
karlamit A (karlefinth G) op al så 4, på B 2216. ey
warit] varith ey 4 217—218 motsvaras av G 185—186
217. ij] saknas i A lekare] legger G 185 218. the 2r
ther nath och dagh jane G 186 thet) ther A ingesinne]
så A, eyghit sinne B 219—220 saknas i G 219. Så A;
the herra och frender mwme magha ere B

=

13

280 Ootrolik haffua mik hannat here:
en anrnan konung hafuer ower mik wald,
mith rike och landh &er fra mik sald.
The komma her j thre dagha frzest
til Karllawint och warda min gest
2285 Och wilia aff mik thaka landh och ere.
Jach keerir for idher, hertigh, here,
och bedhis iach thet swa nadhelik, 409
at i wilden folgige mik;
higlper for gudz skuld mith hws at weria,
280 konu och barn, for them mik herie.»
Then hertigh swarade dygdelik:
>Iach wil gerne folgixe tik
och hielpe tik hwat iach forma,
swa frampt iach ma them en besta;
285 mith Lliff wil iach wagha here

220. otrolik] otrolika A mik] the mik A 221--
222 motsvaras av G 179—180 221. en — konung] the
andr& koninger G 179 hafuerj så A, G; er B mik) nw
myt G 222. mith — landh] mit land ok rike 4A, landh
och rigi G 180 er] borth G 223—226 motsvaras av
G 187—190; G 191—2192 (hertogen swaredh medh wedh
och skiel / jech skal edher hielpe och &end fuld wel) sakna
motsvarighet i A,B 228. mynne vwenner komer om too
dags frest G 187 2224. Karllawint) se v. 215 225. the
willa megh tage fra liff och ere G 189 226. thy maa
jech megh sare for eder kier&e G 190 (jfr v. 208) köerir]
ÅA till.: thet 227—9260 motsvaras av G 147—178 227.
jech bedher edher for gudh i hemerigh G 147 228. ati]
ati B, ath j G 148, thet (ä fr at) ij A wilden] vilin A,
wille G 229. hixelper] så A, och hielpe G 149; saknas i B
for — skuld] megh G hws) landh G 280. the komme och
brenne och wil megh herie G 150 281. Then — swa-
rade] tha swaredhe hertogen G 151 283. tik) edher G 153
forma] ma 4, for (över raden) maa G 284. swa frampt]
swa framt som ÅA, om G 154 ma) kan G them] then A
en] jene G 2835—0288 versparens ordning omkastad i G

14

for idher nytt&e och idher ere
gerne fore wilian thin.»
Theas thakkade honum then dwergelin.
Tha the haffdo swa taladz widh

240 the ridho at eth bergh lidh.
The funxno en porth genom eth bergh.
For hertigh Fredrik redh then dwergh
honum veghin at kaenna.
Honum thykte berghöt alt brenna

26 aff the stene dwerghen fordhe
j skiold ok hizxelm, tha han sik rorde.
Then port genom berghit war swa bredh,
then hertigh Frederik genom redh
wtan alle meodhee.

250 Tha wart han war en faagran grode.
Eth hws war faghert a then tiidhee.
Then tiidh the ower berghzet ridhee

236. for] fore A mnytte] nodh G 158 idher (2)]) for
myn G 287. gerne fore] jech gierne wil fyllighe G 155
fore] så A; for B wrilian] vilia A,G 288. Theas) tha G 156
239. Tha] ther G 159 taladz] taleth & 240—241 sak-
nas i G 240. ridho at) ridha op mot A bergh] bergha A
241. funno] fingo A Gfr G 165) genom) ij genom A
242. For] fore A hertigh Fredrik] then hertugha ÅA,
hertogen G 160 then] &G till.: lidhen 243. Så A (som
dock till.: ok frfr honum), G 161; och honum weghen alt
kende na B 2244. Honum) them G 162 <:berghit alt]
alth som bierighet mon G <brenna] så A, G; brinne B
245. sten&e] G 163 till.: som 246. skiold — hizxelm] så
A, G 164; hielm och skiold B tha] ther G 2247. Then]
the fwnne jen G 165 war) saknas i G +248—9249 mot-
svaras av G 166: ath hertogen madeligh i giomen red
248. then) ther A 249. meodhe]) nodha 4 (jfr madeligh G&)
250. Tha — war] the sowe våhen bierighet G 167 251
—252. husins torna badhe faghre (eller: fagher) ok rika /
ther the ouer berghit vika A, och jet hws skiendhe som
jeld hin rede / them totte tha were fowerth ath ridhsaeo
G 168—169

For SE VM FLSA

15

och ware kompne j dwergxsens rike
tha melte hertigh Frederike:
255 »Hwo egher thetta hws her star?»
Then dwergh han var swa brat til swar:
»Thet &r Karllawinxt, mit feste,
ther skulen j, herra, j apton geste.
Enkte hws j thetta rike
260 ma sik widh Karllawint like.»
'Thet feste la thet bergh full nere,
ther the skuldo then apton weere.
Daghen fast at qweld:t leedh;
dwerghen togh orloff och bort ha» redh.
se65 >»Jak wil til husst fore ridhe.
J skulen mik, herra, her wte bidhee.
ITach wil mina riddare at waree,
at the for idher hafua e&engin fara, 410
thy at faa the owarandis sea idher
270 — ther wil iach idher wara widher —

253. och ware] for the war G 170 254. meelte]
sagdhe ä fr meelte A Frederike] frederik G 171, där-
efter i G (172): herr&e wil i seye megh; jfr Stud. 2: 22 f.
255. Hwo segher] hwem aa G 173 her] here G 256.
Så A; then lidle dwerigh war bradh til swar G 174, then
dwerghe konungh gaff honum swar B 257. Karllawint]
se v. 215 mit) myn G 175 258. skulen j herra] skal
wi G 176 9259. enkte] jnghen G& 177 260. Karllawint]
se v. 215 261 ff. motsvaras + G av 193 ff. 261. fullj
fult 4 nere] neer G 193 262. skuldo]) så A, skwlile
G 194, skulo B apton] A till.: ij were] wer G 265—
280. Jfr Stud. 2: 24 fy. 265. Jak] så G 197 (jech); och
B, 4 til — fore] for til hwsedh & 267. mina riddare]
myn ridder och swene G 199; A till.: ther 268. Så A
(at ändrat till thet); ath the hawe for edher jngen fars
G 200; Tha haffua the ey for idher faara B 269. fonger
the edher vwardh ath see G 201 at) saknas i A owa-
randis]) owart A sea] se a A 270. tha wordher them
alle i hierthet wee G 202

thy the ere litzle som iach er

the flyddo alle wtan weer,

tho the war&e thusande here:

i thykkins som en reese fore them were.»
215 'Then dwergh&e konung til husit redh,

hertigh Frederik han ther wte bedh.

Han mondhe ey lenghe were;

han wart vnfangin medh ere

aff the riddare och swengee
280 ther han medh troskap men.

Han loth sith folk alt saman kalla

och bedh them sidhen alle

sin ors at redhe och ekke bidhee

och wt mot hertigh Frederik ridhee.
285 The varo thes alle samar gladh

271-274. tho the war&e thusande here / the flyddo
alle wtan werie / Aff the riddare och swen&e / ther
han medh troskap men&e / han wart vnfangin medh ere /
them thektis som en reese fore them were / thy the sara
litzl&e som iach sr / sagde then dwergha konuwngh ther B;
tho the varo tio hundrath here / the flydde alle vtan
verie / thy the ru litle som iak &er / thy mono the
fara for idher bera A 271 (B, A se ovan) thy — litzlee]
the re smaa alle G 203 272 (B, A se ovan) the hawe
modh edher lidhen vern G 204 273—274 (B, A se ovan)
j siones jen rese blanth them ath were / &en do ath
the war twsindh her G 205—206 275. Then — konung]
dwerige konningh han G 207 276. han) så G 208; sak-
nas i B, A bedh] så G; bleff B, A 277. eyl ther jekj
G209 278. El. B ovan. B här: han wart vnfangin
ther medh &ere wart) var ther A, worte G 210 medh]
G till.: mygel 279—280 saknas i A, i B på annan plats
(se ovan); bodh&e aff ridder och saa aff swenne / som
konningh malmerikt medh troskab tiente G 211—212
281. alt) saknas i A saman] så A, G 213; saknas i B 282.
beodh] badh 4 283. sin) thiere G 215 284. och) saknas
i 4 Frederik] G 216 till... at 285. The — thes] så A,
G 217; tha ware the B gladh] gladhe G

17

och foro mot honum tha j stadh.
Aff thet hws for nidhan thet bergh
wnfingo then herra mang stolt en dwerg
och lekare medh sothe thona.
290 En greffue het Belona
nidher medh konunginr redh
och andra herra samuledh;
wel xl och ey ferre
folgdo then herra medh ere
295 jn for thera adhell port.
'Thet windogh&e war ther ey swa stort
han matthe ther genom ridhee,
thy skulde hans ors ther wte bidhe.
Han kallade en dwergh het Klariant:
soo »Mith ors antwarder iach tik j hand;
meeden thet ma ey genom porten gaa
tha lathom thet her wte staa.»
»'Thet skal ful wel wardh&e gompth,
tho thet star vte, thet vardher ey glempth.>

286. foro — honum] fuldhe koningen G 218 tha)
thaghar 4 288. wnfingo] vntfik A then herra] hanum
G 220 mang) margh A, mange G <stolt en) stalte G
289. lekare] legger G 221 290. En] ok een 4 het]
hiedhe G 222 Belona] belone G 292. samuledh) sam-
ledh G 224 2938. xl] G 225 till.: ridher 294. folgdho
medh &ra then stolta herra A felgdo) the fordhae G 226
medh] G till.: mygel 295. jn] ap G 227 296. windoghee]
windwgh G 228 ther] saknas i G 297. han] thet (ä fr at)
han 4 matthe] kwndhe & 229 2298. skulde] matte G 230
ther] så A, G; saknas i B bidhe] blifua A 299. Han kal-
lade] konningen kalledh G& 231 het) hiedhe G& 3300.
Mith]j hans & 232 301. meden] men G 233 ma) så
A, G; kan B ey] jekj G genom] in at A 302. lathom]
latin A, ladhe wi G 234 303. skal] A till.: her ful]
så A, G 235; saknas i B 304. tho — ey] så A, dogh thet
&er vdhe thet bliwer ey G 236; och enga lundhom warda B

2— 26375.

18

8so5 Iiij dwerghe man kalla badbh,
the ther fore skulde gore radh
ath plege thet ors medh nadhe 41l
til watn och fodher badhee.
For &n the redhet aff orssit faa
810 en stoll twe dwergha baro tha,
ther medh lengde sik then litzle man
swa at han redhet aff orss:t wan.
Then konungh togh hertig Frederik —
»j skulen nw, herre, folghixe mik!» —
8165 och fordhe honum genom then portelin,
ther tbe ridho badhe wth och in;
them sielffuom dwerghom alla riidh
han war them offrit hogh och widh;
tho the mattho badhe ridhe och ganga
s20o hans ors och skiold matto wte standa.
Han gik medh konungen j herberge in;
tha saa han medh mykell win

305. man kalla] han kalleth och G 237 306. the]
saknas i A ther fore] fire G 238, A till.: orsith gora)
G till.: jetch 807. ath] ok A ers] vel A medh nadhe]
medA alla nadhe A, til madhe G 239 308. til] medh
G 240 fodher] foor G 2309. fore the sadelen aff orseth
kwane faa G 241 redhit] matto redho A 310. twe] twa
A baro] bera A, hintte G 242 311. lengde]) så A; for
lengde G 243, lengdo B 312. swa at) forre G 244
redhit] redho 4, sadelen G 313. Then konungh)]) konnin-
gen G 245 314. skulen) skulle G 246 nw herre] herra
nu 4 315. och) han G 247 feordhe] folgde A, fuldhe G
316. ridho] ridha A 317. them — dwerghom) the sizelfue
dwergha 4, the sellige dwerige G 249 riidh] tide G
318. han] så A; then porth G 250, och B heogh och]
saknas i G 319. tho — mattho] sa ath the kwnde jndh
G 251 320. matto] matte A, G 252 321—326. Jfr
Stud. 2: 28 ff. 321. herberge] berghith A, hvsseth G 253
322. han] G 254 till.: ther mykell win) mykith skin A

19

aldra handa riikheet
ther husith var medh innan breet,
sö tribaldh, bliald och examit,
silke ok pel ok (swa) dimit
fra then galbenrk och til the dor.
The wene drotningh Geindor
swa het the stolta frua clara,
sso ther sine tokth kunne wel beware.
Konungen herra Clariant badh:
: >J skulen kunnogha nw j stadh
— drotningen hauer thet ey fornomet —
at hertigh Frederik hauer her kommet.»
sss Fn gik borth at wara hona widher;
hon gik thaghar gensten nidher
medh the frvor hon haffde there;
the mondhe thok ey manghe were:
the war&e fem och ther til een;
840 the gingho hertigh Frederik igen.

323—324. Så A, G 255—256; aldra handa rikhet
finne / ther husit war medh draghit inne B 325—326.
rige pel och saa dumth / tribalth och sameth G 257—258
325. examit) så A; sameedh B 326. Versen saknas i B
ok — dimit) tha var ther fliit A 327. fra] for G 259
galbenk]) porth G dor] se Stud. 2: 30; der B, A, G
328. Geindor) geindor, genidor el. gemdor B, geinder 4,
gunidor G 260 329. het) hiedhe G 261 stolta frua] så
ÅA, G; frva stolta B 3382. J — kunnogha] thw skalt
gonge G 264 333. Så G 265 (dronningen hawer thet ey
for nometh), nw hauer drotningen thetl fornummet B;
drotningine thet (ä fr at) hon thet forster A 334. thet
(ä fr at) hertugh frederik komin &r 4 hauer) er G 266
335. En] klarianth G 267 at] så 4; och B, G = wara]
warde G 3836. hon) så A, G 268; &n hon B thaghar]
så A; tha B, G pgensten] genast A 337. there) ther
G 269 338. thok) tho A, doo G 270 ey] jekj G 340.
the) tha the G 272 hertigh Frederik] hertogen G

20

Tha drotningen wt aff thet palatz tradh

hertigh Frederik sik hielpe badh

aff sith harnisk, thet war och giordh

for &en drotninxgen meelte widh honrum eth ordh.
sas Tha han haffde aff wepnadh sik

tha gik han swa skiutelik

opp tiidh ther drotningen ster;

hon badh honum gudhi wel kommen were.

Han thakkade henne hoffuisklik, 412
860 then e&dhle hertigh Frederik.

Skal iach sighixe wndher flere?

The litzl&e drotningh war ey mere

en halffua tridhie spanna langh;

gull a henne mantoll klangh
866 och &edhble rike stene

the ther waro ekke ene;

en krona aff gull ower henne haar,

rike sten&e ther j war;

eth belte haffde hor om sik
860 ther prisat war for mykell rikt.

341. Tha, wt) saknas i G 273 thet]) så G; saknas i
B, 4 palatz] palazith A 2342. Frederik] G 274 till:
han 343—2344. aff sith harnske tha worte han fordh /
fore han wid dronningen taledh jeth ordh G 275— 276
343. sith) siin A thet — och) som thet var 4 giordh)]
giorth B, giort 4 344. meelte] taladhe ä fr mealte A
honum|] han A 345. aff wepnadh] afusepnath A, vnd-
webnedh G 277 847. opp — ther) thiit som ÅA, ap ther
som G 279 drotningen] 4 till.: ok fruor ster)] stere B,
staar G, era A 348. gudhi] gudh G 280, saknas i B, A
349. Han] tha G 281 hoffuisklik] swa howizlika 4,
howskeligh G 350. sedhle] så A, G 282; weldigh B
hertigh] stolte A Frederik] A till.: rika 852. litzle]) sak-
nas i G284 eyljekj G 353. halffua) halff A, G285 355.
rike) marghe dyre A 356. the ther bodhee ser skiere och
ren&e G 288 358. ther marghe rike stena ij var 4 360.
thet war myghet kosteligt & 292 rikt) så A; rik B

21

Hwo androm gafue tolike fundh,
thet vare vert vel thusandh pundh.
Konungin ok dreoetningin then hertigh wnd-
fingo
och medh honum j thet palatz ginghee.
ses 'Thet war giorth aff malmarsten;
fyre handa ferghe liws ther sken:
eth liws som en snio,
annat gront, thet magen j tro,
thet tridhie brun ferge godh,
810 thet fierdse war roth som en blodh.
The windoge ware aff cristall alle,
the benke aff cipres ok swa the palle.
The hempta for the herra in
drikkzae, badhe miodh och win,
815 clareth och moraath

861. androm] hin annen G 293 gafue]) så A; gaftuo B,
gaff G' tolike]) tholka A, tolligt G 362. thet — vel] så A;
theb war wel werdh &G 294, han ware werdh B 3363
motsvaras i B av två verser: then konungh och drotnin-
gene / then -hertigh - ther ther wndfingo; konningen och
dronningen then herr& vndfinge G 295, the hertugh free-
derik val vntfngo A 364. och) saknas i A thet] så A;
thieris G 296, saknas i B 3865. giorth) bygdh G 297
366. fire hwndreth lyws ther jnnen skien G 298 367—
868 motsvaras i G av 4 verser (299—302): ther war
gledhe och mygel roo / mjne tale skulle i ey wontroo /
jeth hundredh lyws war hwidh&e som sne / thet aneth
grone thet matte mar see 367. eth liws] eet var liwst
ret A 2369. the!) the A brun] war bron&e G 303 3870.
thef] the A war reth]) rot ret A en) eet A, G 304
371. windog&e] vindogh A, € 305 ware] war G cristall]
cristalla G, saknas it A 872. the (1)) så A, G 306; sak-
nas i B ok) så A, G; saknas i B swa) saknas i G 873.
hempta] hento ÅA, hintte G 307 for) fore A 374. åArikka]
drykkia 4, dryk G 308 875. och) G 309 till.: ther til
moraath] marat Å

22

war ther engom manne faat.
There etende reddis wel til mata,
the gingo til bordh och giordo sik kate;
man skipadhe thom alla nadhe
s80o aff wildiwr och tamma badhe.
Haffuin j hort ther sakt j fra
aff then rikdom prestin Iohan a?
Han konung j India lande er.
Man sigher at j hans huse ster
885 bordzstole, the eru aff fiilsben;
wnder hwariom diske star en sten
then ther heter amatiste;
the 2eru ther sette medh foge liste;
thesse natura hauer then sten,
890 Som 08 sigher sten&e boken een:
han dugher wel fore drukkenhet
— the haffua han werdigh hwa thet weth —;

376. for the herer war jnthet fath G 310, var ther
hwariom manne ospart A 377. etende reddis) mat redis A,
kost redes G 311 mata] så A; matthe B 378. sik) them
A över raden), G 312 kate) glade G 379. man — thom]
så ÅA, G 313; them skipadis B them] A till.: ret, G till.:
ther 380. wildiwr) ville diwr A, willa tingh G 314 3881.
ther] så G 315, saknas i B, A j (2)) saknas i G fra] så A,
G;fre B 3882. Se Stud. 2: 30 f.; aff then rigdom ther joen
prest aa G 316; aff rikom preste iohanne B, aff than
rika prest iohanna 4Å 383. Han — j) ther konge ower
G 317 lande] landh G 2384. man sejer aff then righet
ther han hawer ther G 318 at) thet ä fr at A 385.
bordzstola — s&ru] borde stole er G 319, bordh staka A
386. hwariom] hwer G 320 887—3888. Jfr Stud. 2: 31 f.
387. amatiste] amatist ÅA, amantist G 321 388. ru]
&r G 322 satte) satte A, G liste] list A 389. natura]
så ÅA, natwr&e G 323; natur B 390. som — stene) thet
seyer os stien G 324 391—3892 i motsatt ordning i A
391. han] hwn G 325 dugher] G till.: och fore] for A, G
392. han werdigh] hinne kier G 326 hwa thet weth] så
G (how thet wedh); hwa han veet ÅA, ther man weth B

23

bordhet sielfft aff smaragdo giordh, ' 418

ther wnder twe stolpa aff amatist fordh;
so5 hwar ther aff eter for tolik saka

aff dryk faar han ey omaka.

Tho thesse tingh waro rike

the mattho thesse bordh ey like

ther fore hertigh Frederik ster:
400 thet thusandhe luthum rikare eer.

The litzle drotningh Geindor

swo optelike hon ther om swor

han skulde sik ther gore gladh;

thet var then bon hon honum badh.
405 Man skop honum ther reth alle nadhee

til dryk ok eta badhe.

Tha thet etendhi en endhe fik

hertigh Frederik soffua gik

393—394. Jfr Stud. 2: 35. 3938. sielfft) alth G 327
smaragdo]) smaragd ÅA, smaragdws G <giordh] så G;
giorth B, giort A 394. fordb) ifordh B, fort A, foräåh
G 328 395. hwar] hwa 4, how G 329 for] medh A
tolik]) tholka 4, telligh G 396. faar — ey] ma han ey
fonge G 330 397. Tho] do ath G 331 398. thesse
— ey] ey vidh thesse bordh 4A, thet bordh jnthet
G3382 like] liges GG 399. ther fore] thet bordh for
G 333 ster] staar G 400. thet — luthum) thet twsindh
foldh G 334, hundradha thusand 4 rikare] riger G 401.
Geindor] geindor el. möjl. genidor B, geindor A, gwnidor
G 335 402. optelike) howskeligh G 336 408—406. Jfr
Stud. 2: 36 f. 403. Så G 337 (han skulde seg ther giore
gladh); han skulde sik gore gladba B, thet (ä fr at) han
skulde sik gora gladha A 404. Så G 338 (thet war then
bon hwnzn hanum badh); versen saknas i B, A 405. skop
honum] skibedhae them G 339 ther] så A, G; saknas i B
reth] saknas i G 406. Så G 340 (til dryk och edindha'
bodhae); versen saknas i B, A 407. thet eatendhi] thieris
edinde G 341, the gledhi A 408—409 i omvänd ordning
i B 408. Frederik] A till.: at, G 342: han ath

24

j en sengh offrith riik.
ao Ther i sof hertugh Frederik
all en&e j thet senghe hws
til morghons annar dagh war liws
och time war ath han opp stodhe;
tha kledde sik then hertigh godhee.
45 JkEn lithen dwergh heth Arribant
twa gulmulloghixe han haffde j hand,
han war en kemmenere
och andra dwerghe flere;
handkledhe och watn til redho war tha
420 then hertigh skulde sik torkie a.
Man thedde honum eclenodia mangalunda
honum til skemptan alle stunda.
Skaktaffuell the ware ther vnderlika
och wardtaffuill offret rike;
425 eet wnderlikzt skaktaffuil han ther saa
som han» sagde siden opte j fra,

409. sengh) A till.: rat, G 343: war 410. Så G 344
(ther i sow hertugh frederik); thet sigher iak idher san-
nelik ÅA; versen saknas i B 411. all] saknas i G 345
senghae)] faghra A, store G 412. til — dagh] til mor-
ghonin annar dagher A, altb til morigen dagen G 346
413. ther dagen kam han ap stodh G 347 414. godhe]
goodh G 348 415. heth) hiedhe G 349 Arribant]) ari-
bant 4, artibanth G& 416. han hafdhe twa gulmullogha
a sin hand ÅA, to mollinger aff guldh haffdhe han i sin
handh G& 350 2417. kemmengsere] kammermere G 351
418. dwerghe] dwerigh G 352 420. then hertigh) ther
hertogen G 354 terkie] thorra A. G a) appa GG 421.
clenodia mangalunda] klenet alla stunde A 422. skemp-
tan) gledhe ä fr skemptan A; G 356 till.: i alle stunda]
manga lunde 4A 423. the ware] sa han Å, war G 357
vnderlika) så A; vnderliga B, vnderligh G 424. wardtaffuill]
hwart tafuil ret A; G 358 till.: war ther rike] righ G
425. eet) så A, GQ 359; en B wnderlikit] vnderlikt A, vnder-
ligh G 426. sagde — fra] sidhen offte sawdhe fra G 360

25

then stolte hertigh Frederik,
at thetl war aff stena swa rik,
medh alt thet han ij Normandij aa
480 thet taffuel han ey forgelde ma;
eth wardtaffuill war och there
ther prisat war for hoge ere,
listen sat medh smaragde grone,
thet wil iach ey for idher lonee,
485 tafflith halfft aff robiin
swa roth som soll om morgon skiin;
then anrnor leek aff iaspis war,
graffuen medh mangh sielsyn par, 414
meestirlik ok wndherlik;
440 thet bordh war innan och wtan rik.
Som e&euintyreth sigher j fra
a eth sihwalfft bergh huset laa;
man haffuer ey wenare hws en seeth
wtanr Mons Gebell, the widh&e haffua leth.
as En hagha haffde alle wegne om kringh

427. then) thet sawdhe then G 361 428. at) så A,
G 362; och B stenal] så A, G; sten B 429—4380. I
denna ordning i A, G; verserna omkastade i B 429. han
j N.] ij normandi han A 483. listen) listan ÅA sat —
smaragd&e] var medh smaragd A, aff smaragdws G 367
434. ey — idher] for idher ey A 435. tafflith] tafuilith
4 486. roth] rodh G 370 <soll] solin 4, G = skiin]
skien GG 48387. leek] diel G 371 488. mangh] mange
G372 sigelsyn] så A; siellsyns B, sielsone G 439.
meestirlik okj så A, G 373; mesterlikin B 440. innan
och wtanx]) vähen och jndhen G 374 441. muintyreth]
ewentyr GQ 375 j] saknas i G 442. sihwalfft) gronth
G 376 <bergh] så A, G; saknas i B; G till.: ther 443.
ey — en) ey venare hws ÅA, jeth wener hws ey G 377
444. sa sejer the thris widhe hawer leeth G 378 Gebell]
gebal A 445—446. jen mwr om thet hws som jen ringh /
theb war och alth begraweth om kring G 379—380 445.
hagha — alle) haghi var aldra A

26

thet bergh begripit medh en ringh;

eth watn vte for hagan floth

at man aff huset ther ower skoth;

en euirtyreth sigher os thet til rette,
ao ther wte fore lagh en slette.

Medh alskons glede han ther fik

tidhin honum skyth forgik.

Then tridhig morghon wartho the ware

huru the fiende stapandhe fara.

455 Han gik for skemptan a then wer;
tha warth han war widh thera her,
hwar the drogho owe» eth bergh;
ther foor swa mang en liithen dwergh;
bergh och dala skulfuo ther widher

460 ther the drogho for huset nidher;
the drogho sik til watnzt tha
a then hedh for huszt laa,

446. bergh] A till.: var 447. vte for] så A, vdh
for GQ 381; wtarn B hagan] hwseth G 448. at — ower]
saa theb man aff mwren G 382 449. en meuintyreth]
och ewentyr G& 383 thet] saknas i A = til] så ÅA, for G;
saknas i B rette] reta A 450. ther — en) thet laa
for vdhen jen fower G 384 slette] slata A 451. glede]
G 385 till.: som 452. tidhin]) så A; tiidhende ther B,
sidhen G 386 skyth] thet skiodeligh G 453. morghon]
dagh G 387 warge] war G 454. hwre finnen kam drawin
medh thieris her G 388 Gfr 456) huru) så A, G; hwar
B stapandhe fara] så A; stappa there B 455. wer]
vern 4, G389 456. warth — thera] sa han mange
dwerige G 390 457. hwar) hwre G 391 drogho] G till:
alt 458. ther — swa] j then skar&e war G 392 mang
en) marghin A liithen] saknas i G 459—462. Versparen
i motsatt ordning i G 459. skulfuo] jfr Stud. 2: 37 f.; skalff
G 395; toko B, togho A ther widher] widh G 460.
saa mange dwerige kam for hwset ned G 396 ther) tha A
461. sik til] alt vdh medh G 393 462. och lawdis aa
then engh ther vde laa G 394

27

slogho ther manigh tizxeld rike;
the herra ther waro wildo ey wike.

465 Swa herberghado thesse herra there
— thet sagho the gorla, a husit mondo

vera —

och for thet folk ther kommit &er
sloghos tigeldh badhe fierre och ner;
konungin la sizelf husit ner

470 then ther war herre for then her
Thet rikaste tixeldh iach hauer aff horth
haffde konunrgin tiidh medh sik forth;
gresduken sielff aff peld all er,
snoren all aff silke sker,

475 knappen war aff gull:t rodh,
ther a en orn som konungen bodh
reth som har flyghe wilde,
then mar gorla skilde.

4638. slogho] ok slogho A, the slowe G 397 manigh]
marghin ÅA, mange G tigeld] pawlon och G& «464. ther]
så A; saknas i B, G 398 waro] war stalte och € 465
—470. Jfr Stud. 2: 38/f.; swa herberghado thesse herra
ther / och for the! folk ther kommit &r / for thet hws
margh och ser / sloghos tiealdhb badhae fierre och ner B,
swa herberghadho thasse herra her / ok for thet folk
ther komith 2&r / sloghos tiel badhe fierra ok ner /
som &wintyrith sigher idher her A, saa lawdis then
dwerige her ther& / thet sowe the giorligh pa hwseth
mon wer& / mange gylte tieldh ther stoor / konningen
laa sielff hwseth newer / then ther war herre for then
her / och förde thet folk medh mygel sere G 399—404
471. Theft] the A 472. haffde] hafdho A konungin] ko-
nunga A; then konning GQ 406 sik) thom A 473. sielff]
all ÅA, G 407 = peld all] gulpel A, bolle kindh G& 475.
knappen] knapin 4, G 409 war) er G gullif] guldh sa €
476. ther — grn] jen arn ther aa G 410 477. reth) lige
411 478. for konningens pawlon man thet skildhe G 412
then] thet ÅA gorla] så A; giorle B skilde) skylde A

28

Tha sik haffde legret then her,

480 tha saa man badhe hiit och ther
manghan eldh braskelik lete;
the reddo thera math och gingo zeete.
Konungh Malmrit meelte tha,
badh hertigh Frederik ete gaa.

485 "Tha han war meth loth han kalle
the borghare a huszt alle,
bodh them wapnas tha j stadh; 415
the giordho thaghar som han badh;
tho at the haffdo warit flere,

490 the ware thaghar alle til redhe.
Hertigh Frederik dragher sin wapn pa
aldra raskast ther han forma,
gaar swa thiit han sith ors fan,
sadlar sielff thet besta han kan

4905 och giordhar thet fastelikee,

479. legret) lawdis €& 413 480. biit) hissedh G 414
ther] her G 481. manghan] marghin A eld] A till.: ok
482. reddo] redha A thera] them G 416 gingo) ginge ath
G, ga at A 483. Malmrit (här och framdeles)) malnrit A,
malmerikt(h) G tha] så G 417; tha han thet så A, swa B
484. badh — Frederik] herre wi wille ath G 418 485.
han (1)) the G 419 meth] met tha A, mette G 486. the —
busit) sinne tiener ap och badh them G 420 487. bodh
— tha| bodh thom alla vepnas ÅA, tha ath webnes strax
G 421 488. thaghar som) så A; strax hwat B, alla som
G 422 han] G till. them 489—490 saknas i G 489.
tho at) så 4; they B 490. thaghar) så A, tha B 491.
dragher] drog G& 423 pal op a 4, aa G 492. aldra —
ther] alth the! snareste G 424 formal] ma 4 493. och
gik til sith ors som han thet fandh G 425 swa thiit)
nu thiit ther A 494. sadlar] sadeleth thet G& 426 sielff]
sielfuer A thet — han] så A, G; som han best B
495. giordhar] så A; giordadhe B, giordhe G 427 = thet]
orsith A fastelike] sa fasteligh G

29

swa at sadlen skulde ey wikee.
Nw war til redhe then konung riik,
han redh til hertigh Frederik;
swa higertelik han honum badh:

500 >Nw er thet komet j then stadh
thet j mik vel hielpe maa;
iach sigher idher, iach huxar ther aa,
hielper j dagh mik idher handh
at iach behalder borgh och landh,

so5 dyrge stense och gull iach giffuer ider til
swa myket j mest haffua wil,
en os j dagh ma lykke skee.»
Han swarade honum och sagde: »Nee,
thit gull och sten&e wil iach ey faa,

so thok wil iach tik hixelpe hwat iak ma
for &en thenxne dagh en endhe faar.»
>Gudh thakke ider, herra, & huru thet gaar.»
Tha meelte en swen pa the weer:

496. swa — ey] swa at thet theorfte ekke A, ath
han wildhe for jnghen G 428 497. war — redh&e]) worte
til radhe GQ 429 498. han] så A, G 430; och B 499.
hiertelik] hisertelika A, jnerligh & 431 han] jech &
honum) så A, G; om B 501. vel] så A, G 433; saknas
iB 502. idher]) A till.: thet, G 434 till.: herre8e huxar]
tenker G ther] så ÅA, G; saknas i B 508. hielper —
idher] hizelper mik ij dagh thiin A, hielpe i magh medh
edher G 435 504. at) saa ath G 436 505. dyrg —
gull] gul och sylff G 437 iach giffuer) gifuer iak A, G
til] ther til A 506. j mest) som i sielff G 438 507.
hertogen sawdhe maa os i dag lecken skiee G 439 en]
Om 4 508. for guldh och sylf tha sejer jech nej
4440 509. edher guld och sylff skwllea i megh ej faa
0441 510. thok]) tho A tik] saknas i G 442 mal) for
(till. över raden) maa G& B11. för en) förre G 443 faar])
fer A 512. thakke] så A, G 444; lone B & huru) så
A, G; huru B gaar) ger A 5138. melte] sawdhe G 445
pa] op a 4 wear) vern ÅA, G

30

»Nw eter folket i konungxsins her.»
sis 'Tha konungen horde han tala swa,
til hertigh Frederik han meelte tha:
»Nw dugher ey lengher bidhe,
wi wardhom genast ridhee;
iach wil fore at ridhee,
520 j skulen mik her bidhe
och gore thet iach siger idher;
thet hauer warit alle stund min sidher,
iach hauer them opta kommet j wanda,
aff tio herra thor mik ey en bestanda
525 ther starkast er aff all then her,
och with&e the forre hwo iach er;
] skulen thet see iach werffu&e kan,
the pr:se mik fore en froman man;
iach wil ridh&e at thetta sinne
580 for konungzxsins tizxeld, tha maghen j finne
riddara och swen&e mik effter iagha 416
the liiff om ere thora wagha.>

514. ter] så A, GG 446; er B konungxzsins]) kon-
gens G 515. Tha konungen) ther konungen G 447 han
tala] så 4, hanum tale GG; talatz B 516. meelte] sawdhe
GQ 448 517—518 saknas i G 519—8520 saknas i A
519. iach wil] herre jech wille G 449 at) saknas i G
520. skulen] skulle G 450 her) here G 521. gore]
gorin alt Å siger idher] edher sejyer G 451 522. warit
— stund) offte wereth G 452 alle] all A 528. opta)
tikt 4453 524. thet x torff megh jekj jene bestande
G 454 525. ther] then G 455 starkast] starkre (el. star-
ker) A, sterkeste G all] alle G 526. forre] alth fyrst
GQ 456 527. werffue] megh werie G 457 528. fore]
for G 458 froman] from G 529. wil] G 459 till.: nw
thetta] så A, G; thesse B 530. for] fore A tizxeld]) paw-
lon 4460 tha maghen] så A, maa G; thet skulen B
b31. riddara] ridder G 461 mik effter] the effther megh G
532. the] thieris G 462 om) så A, for G; och B thora]
torff the wel G

31

Tha melte om hertigh Frederik:
»'Thet wil iach, herra, radhe tik,

535 j gomen idher wel meden j &eren ene,
ellers gaar thet ower riddara och swenee.»
Tha swarade konung Malmrit:

»Iach wil, herra, troste mik,
jach hauer her j mina hand

s40o thet betzte ors af manigh land,
ther iach skal op a ridhee,
thy torff iach ekke qwidhe,;
ther ligger eth kopertygh op a,
thet er aff orma hudher twa,

se5 swa hart och starkt j alle stunda,
man kan ther engin genom vnda.

J skulen j thenne hagha bidhe

til j seen mik til idher ridhe;

tha skulen j mik til hielpe komma
55o medh idher makt och idher fromma;

583. meelte om] så 4; mealte och B, sawdhe G 463
Gfr Olson, Fr. fil. för. 4: 97) 584. Thet — herra] herre
thet wil jech & 464 535. meden j aren] men i er G 465
536. ellers] 2&ller 4, hellers G 466 ower] G till.: edher
riddara] ridder G 537. swarade] swerede hanum G 467
Malmrit] se v. 483 «488. Iach — herra] herr& jech wil
nw G468 439. her] nw here G 469; saknas i B, ÅA
j mina] vdh i myn & hand] så 4, G; handa B 540.
manigh] marghin 4, manige G 470 land] så A, G;
landa B 541. ther — skal] jech skal ther G 471 op al
så A, G; pa B 542. ekke) jnthet G 472 543. koper-
tygh op al så A; kobertyw owen appa G 473, kopar thyge
paB 544. thet er) giordh G 474 545. starkt) sterk
G575 546. theb engin ma ther genom vnda 4, man
maa ther ey i giomen stinge G 476 547. j — hagha]
si G 477 (i thenne hawe); j thenne dagh B, thenna dagh
her A 548. mik — idher]) them effther megh G 478
549. hielpe) hielper G 479 550. medh — och) ridderligh
medh G 480

32

thes skal iach idher thakka och long.»
Then hertugh gomde sik vnder en rone.
Tha konungen haffde taladh thesse leedh,
han thaghar genast theden redh
555 och thrykte effter sins hizerte lyst
sine glaffuio fore sith bryst
och rendhe som iach sagath horde
at enginr riddara thet better giorde
bland riddarskap for frvr ere
560 &n thenxne dwergh giorde there;
Percefall och Gaffuian
aldre mere priis wan
och alt konung Artus companj
en then litzle dwergh, swa war han fri.
565 Nw kom han ridhande a then heedh
for konungxsens tieldh then genast leedh,
ther the forsto satho ower bordh,
the kalzadho markt eet gamans ordh.
Tha the konung Malmrit sagho fara,
570 hans skiold togho the ful gorle wara

b5l. thes] thet A, G 481 552. Then — sik) så 4,
G 482; hertigen hiolt B 558. Tha] ther G 483 554.
thaghar| så 4; tha B, G 484 genast] giensten G 556.
sine glaffuio (gle- A)]| sith glawindhe hordeligh & 486
fore) så A, for GQ; widh B 557. sagath) sakt A, sa och
G487 558. at) ther A, sa ath G 488 engin riddara]
aldrigh ridder G = thet] saknas i G — gierde] giorde B,
4,G 559—560 saknas i A 559. frvr] frwer G 489
561. och) och sa G 491 562. aldre]) the aldrigh G 492
priis) A till.: han 5638. alt) så A, G 493; alla B 564.
dwergb)] så A, G 494; konung B swal thy 4 565. ther
han kam renindhe pa then hiede G 495 «566. genast]
genasta ÅA, same GG 496 0567. forsto satho] fyrst sadh
G 497 568. kalzadho] taleth G 498 markt eet) så A,
saa manth jeth G; mang B 569. Tha — sagho] ther
the saa konningh m. G 499 Malmrit] se v. 483 570.
togho] togh G 500 ful gorle] giorligh til G

33

och wempt:s badhe arme och rike
som hwar matte skiutelikee.
Boken sigher cen mere:
xij riddara waro redhee
515 the konung Malmrit gorle kendho
ok thaghar wth moth honum rendho.
Then forste riddare ther han motte
ha» hardelige medh sine glaffuio stotte
och stak han thaghar genast swa
580 at ors och mar a iordhine laa
och rykte siden sith godha swerdh
ther opte botte for hans ferdh 417
och hugger fast a badhe hender,
han sparde hwarken wener eller frender.
585 Nw kom swa mangen dwergh here;
han troste sik ey en for them at werize
och wiker vndhan medh fogho liste
thit han hertigen halda wiste;
effter honum war eth mykzst trangh,

571. och wemptis]) the webnedis G 501 badhe] så
4Å, G; tha B 572. som hwar| hwer som G 502 573.
en) så A, os en G 503; saknas i B 574. the tolff rid-
der war strax til redhe G 504 waro] A till.: tha 575.
konung Malmrit] så A (maln-), G 505; konungen B 576.
ok thaghar] så A; tha B, och strax the G 506 577. rid-
dare] ridder G 507 578. hardelige]) hordeligh G 508,
thaghar A sine glaffuio (gla- A)| sith glawindh &€
579. han] hanum G 509 thaghar genast] så A; genast
tha B, tha giensten G 580. a iordhine] så A, pa jor-
dhen G& 510; widh jorden B 582. for] fore A 5838. och)
han G 513 584. han) och G 514 hwarken] hwarte A
585. mangen dwergh]) margher dwergher A, manige dwe-
rige G 515 here] there G€ 586. en for) jene modh
G516 at) så A, G; saknas i B werie] were G 588.
hertigen halda] hertwgh frederik G 518 589. war —
mykif] worte sa mygel G 519

3— 28367.

34

590 aff bruten skapt swa mykeit bang,
ther brutos a hans liff j stykke.
Gudh halp honum thaeden medh lykke
thiit han hertig Frederik fore sik fan;
han halp honum thaeden som en man,
5o5 thet förste han honum see fik
han wende sik om swa skytelik:
»Nw hielpin mik, zedhle herra rike,
iach torffte her ey for skammelik wike.»
Then hertig redh j then dwzerge skara,
800 omakligh monde han medh them fara:
han togh them saman twa och twa
och kastadhe hwan en annan fra;
tho the haffdo hafft tio sliik her
the haffdo mot honum enge weer;
eo5 han kastedhe en hiit och annan ther
swa at hwar laa om annan twer;
the wartho sik alle fagne giffure
swa frampt som the wilde liffuse

590. bruten] brytin A skapt] skaffte G 520 mykit]
mygel G 591. ther — a) ther a A, appa G 521 = liiff)
lifue brast A 3592. theden] A till.: tha 5938. thiit) så
A, G 523; tha B = fore sik) for segh G; saknas i A 594.
thaeden]) tha A 595. see) ath see G 525 597. Nw) j
GQ 527 mik] saknas i A 598. ath jech skulle ey skame-
ligh wige G 528 torffte) troster A for skammelik] for-
skamlika 4 599. Then hertig] hertwgh frederik G 529
dwerge] dwerigh G€ 600. omakligh] omaklika A, vma-
geligh G 530 601. saman] A till.: & 602. kastadhe]
kastar A, kaste G 532 hwan en) hwar hin 4,6 603.
tho] så 4; thoy B, dogh at G 533 hafft) A till.: ther
hafft — sliik] wereth twsindh G& 604. haffdo] så B, A,
G; B till.: hafft wer]) vern A, G 605. han — hiit]
jen kaste han her G 535 kastedhe] kastar 4 606. saa
ath jngen hendhe hin annen neer G 536 607. tha matte
the them alle giwe G 537 wartho] vardha A 608. som]
så A, G 538; om B wilde] vilia A

35

0 RR RR fer.
Tha the aff huset thetta see
swa skiutelik tha kommo thee
och fingo ther mangan stoltan dwergh
ther prisath war for hoge werdh;
es ther wartho fagn&e at thet sinne
fiorton hundrad ok ey en minne;
han haffde wel fangit fere,
en konungen sielff wilde ey mere —
»thy at iach halder nw wel &ero och land,
eo medhen iach hauer thesse j mina hand,
the rikaste alle here
ther her j landhet ere,
the mik hulpo fordriffua,
en gud wil the skulo ey liffua.»
ess Hertigen badh han sende j stadh
en swen; han giorde som han badh.
En lithen dwergh han badh ey fy

609—9610. och fongen tha widh halsen ther / wdhen
the nadhe aff hanum faar G 539—540; saknas i B, A
611. husit]) A till.: fingo 612. skiutelik]) skiwtelika A
tha] så A, GQ 542; saknas i B 618. fingo] fongedhe G 543
ther) saknas i 4 mangan] marghin A 614. prisath —
for] prisadher fore A 615. at) så A, G 545; j B thet]
4 till.: sama 9616. fiorton] femtan ÅA, sextan G 546
ok] så A, G; saknas i B ey en) jekj G 617. han) the
G 547 well] och wel G 618. en] men G 548 sielff)
sielfuer ÅA, saknas i G ey] jekj G 619. at) så A, GQ 549;
saknas i B 620. medhen] men G 550 j mina] vndher
myn G 621—0622. the rikasto ther ij landith sere /
the &ro alle saman here A, the rigeste och edelestse
herm / ther i alth myth landh mwn were G 551—552
628. the) ther 4 553 hulpo] wildhe forre G 0624. en)
om 4, GQ 554 625. Hertigen] hertwgh frederik G 555
han] hanum G

36

allan heren, for hans wrede sky;
then håren tordhe ey ridhe
eso siden dwergen badh them bidha;
thet war aff angist och ey aff dygdh, 418
swa sigher boken wtanr lygdh.
Nw &r thenne striidh forgangen;
hwilk&e herra ther ere fangen,
ess thet idher alt okunnokt er
for &en &euenrtyreth nempner them her.
Thera gouerste konungh het Otrik;
then annar war en hertigh rik,
han war konung Malmritz systerson,
e40o och &n en war kalladh Yrpon;
then tridhie han het Malizir,
som os sigher thet &euintyr.
For wtan fals thessa hertig&e tre
raskeligh aff wempte wartho the;

628. allan heren] allan herrin A, heller G 556
hans] sin & 629. then heren]) Then her han ÅA, dweri-
gen G 559 ey] jekj G 630. äwergen] konningen G 560
them] hanum G& 0632. sigher) G 562 till.: os wtan lygdbh]
for sannen leedh G 633. thenne] thesse A, then G 563
634. hwilkge) hwilkin 4, mange G 564 ther 2re)] ther
er ÅA, worte ther G 636. for — 2uentyreth] forre san
ewentyr G 566 mnempner them] them n&empner A 6387.
jen konningh hiedhe otthrik G 567 0688. then annar]
thet annath A. — RBimordet 1 or. har troligen varit: Yrrik,
se v. 688 ff. och Litjens s. 16. 639—0640. Verserna i om-
vänd ordning i G 689. Malmritz]) se v. 483 640. jen
herre worte fongen hiedhe vrpion G 569 641. tridhie]
thridhi A, G 571 han) saknas i A, G het) hiedhe G
Malizir]) maluzir el. malnzir 4, malszer G 642. sa seyer
os ewentyr her G 572 642—4643. Mellan dessa verser till.
G (57838—574): ther til jen grewe righ / thet sejer jech
edher sanneligh 6438. For) fore A thessa — tre] the her-
rer fem GG 575 0644. rasklika varo affuepnte the 4,
skiodelidh tha webnede the them G 576 ; wempte] wepte B

|

37

e45 konungen sielff och miste
slin wapen wtanr friste.
Ther ware och fangne mere
hertugha och greffue flere,
the iach kan ey nempna,

e50o thy iach matthe them ey kenne,
the aff rikom forstom ware kompna
och war them reth til lithen fromme.
Konungh Malmrit thenkte medh sik
och melte til hertig Frederik:

655 »Nw speorin thesse godhe herra,
mina men j seen here,
hwat sak the haffdo mik at giffua,
hwi the wildo mik fordriffua.
Kunno the wisa thet medh skeell

e60 at iach hauer them hannat wtan weel,
tha biwder iach mik her til swara

645—9646 saknas i G Gfr v. 651—652); konungin
sielfuer ok alle the meste / affusepnto sik for vtan freste
4 646. friste] freste B 647. ware] war G 577 «648.
hertugha)] så 4; konningen hertwger G 578, herra B 649.
the] mange ther 4 579 ey] A till.: nu her 650. thy|
for thy G 580 matthe] kan ÅA, saknas i G ey] ekke A
651—652 saknas i G, som i stället har 5681—586): manghe
mwndhe ther och liwet miste / for thieris swigh och
falske liste / Gfr v. 645 f. och 703 f) hertwgh frederik
sawdhe til konningen tha / skwll&e wi flere i hiel slaa /
ney jech ladher them liwet beholde / men jech maa ower
them woldhe 651. rikom forstom]) rikin förste A 652.
och) thet 4 653. Konungh Malmrit]) [Thlen lidel&e kon-
ning han G 587 Malmrit) malnrit tha 4 655. sporin]
spore i G 589 656. men) A till. the j — here] som
here mon were G 590 657. haffdo] hafua 4 0658.
mik] G 592 till.: sa 659. wisa] bewise 4593 660.
at) saknas i GF 594 them — wtan] hannath thom vtan
4, them handled anneth &n G 661. her] here G 595

38

for thetta folk alt oppenrbara,
och bidher iach idher, herra Frederzk,
at i retten först ower mik.
65 Kunno the thet ey for idher tee,
tha laten mik, godhe&e herra, see
at idher &er min skadhi leedh
och retten ower them sammeledh,
at andre magho see ther widh
eo at pleghe tolkar falskan sidh;
tho the wildo mik fordarfua
iach &r thera herra ok arfue.
Hertigh Frederik setts nider:
»J herra, geoerin som iach bidher;
675 idher vrsaka hwar som ma,
eller skulen j gensten deden faa.»
Swarade en greffue j samw stund,
han war kalladh Fridlemundh:
»Jach wenter, herra, idher kunnokt er, 419
e8o iach haffde idher gerne standeit ner,

662. for] fore A for — alt] bodhe lonligh och G 596
663. och — iach] jech bedher G 597 <herra] hertugh 4,
G 664. at i] ati B ower] B till.: sielffuan (saknas i
4, G) 665. ey] jekj 4 599 ey — idher] for idher ey A
666. see] thet see G 600 0667. at) thet 4, G 601 0669
—670 motsvaras av G 603: ath the gior&e ey tolig falsk-
het 671. tho)] så A, do ath G 604; thet B fordarfua)
så A; forderfua B, G 672. jech er io thiere rate herre
G605 &) var tho A ok arfue] så A; at erfua B
673. saettisJ GG 606 till.: tha 674. herra georin] giore
herre G 607 iach] B till.: ider (saknas i 4, GQ) 675—
676. the segh kan ey orsagh faa / ladher them jngen
vdhen deden gaa G 608—609 0675. som) så A; iach B
676. gensten] genast A 677. Swarade) tha swaredh G 610
samw) then G 678. kalladh] kalladher A Fridlemundb]
fridelmund A, fredelwndh G 611 679. herra] G 612 till.:
konningh = kunnokt]) konunk A

39

tha the mik thwingadho wtan werize
iach skulde Otrike troskap swerige.»
Konungen meelte och sagde: »TIaa,
sannerlik, thet &er reth swa;

ess iach hauer idher engs&e skuld at giffua;
hertigh Frederik, j laten han liffual»
Konungen badh swa hiertelik:
2J gorin mik reth ower Yrrik!
Han haffuer waldet alt thetta omak

eo och atte mik ey gizselde tolik sak;
han weth thet wel medh rette skall,
iach vnthe honum aff hisertath well;
iach loth honum landh och giorde han rik
och geeradhe han medh sielffuom mik.

eo5 Min systerson, for thine saka
tha er mik skedh all therne omaka.>
Melte then fagne konunrgh tha:
»Gudh weth, herra, thet er swa,

681. tha — mik] ottrig & 614 thwingadho] så 4,
twingde megh G; tyngdo B werie] wern & 0682. ath
jech skwldhe hanum hyldeskab swere G 615 0684. san-
nerlik]) sannelika A reeth] saknas i GQ 617 685. hauer]
kan G 618 idher) thik A at] saknas i G 686. j] sak-
nas i 4, GG 619 han] then herre G 0687. hiertelik]
hiertelika A, jnerligh G 920 688. gorin mik] så A;
gorin B, flyer megh GG 621 Yrrik] iyrike A, erik G
689. haffuer] G 622 till.: megh alt thetta] all thanne ÅA,
thenne G& 690. och — ey] jech skal hanum G 623 tolik]
for then G 691. well] saknas i A rette) rettan A
692. aff hiertath] hiertelika Å 6938. loth] ledhe G 626
han) hanum G 694. han — sielffuom]) hanum lige wedh
sielffwe G 627 0695. thine] så G 628; thenne B, A 696.
tha &r) så G 629; at B, A skedh] så G (skiedh); skedde
B,4A 697. Tha melte fangne konungGin) tha A, then
fongne konningh han melte tha G 630 then] the B
698. thet) ath thet G 6381 er) var A

40

" at landzens folk till herra togh mik
700 thet walt engen wtan Yrrik.»
Thes wartho tha owe» ene
badhe riddara och swa swene
han skulde sith liff ther miste
for sin&e falska liste.
705 En lithen dwergh war offrit stark
hiogh hans hoffwdh aff wt a then mark;
swa giordhe han och wid the hertuga twa
ther boken sagde forre j fra;
atta greffue ofrit werdh
710 foro tolika samma ferdh,
ther til andra herra rike
sa man ther til doden wike;
ther hempde han sin orget
a them moth honum haffde treth.
15 Tha melte om hertigh Frederik:
»Hwi retten j ey ower Otrik,
ther tik togh thit land j fra?>
»Ney, thet later iach mik forsma,

699. at) thet ÅA, 4 632 herra] konningh G = togh]
togho 4 700. walt) volte 4, G 633 Yvrrik] errik &
701. Thes] tha G 634 tha] the tha A, theG 702. rid-
dara] ridder G 685 swa]) saknas i G 7038. sitb] sin G 636
ther] så A, G; at B 704. for) fore A sine) sin G 637
705. stark] sterk G 638 706. hiogh)] han hio G 639 =wt]
op 4, saknas i G then] så A, G; saknas i B 7207.
giordhe han) så A, G 640; giordis B wid the] så G& (wedh
the); wid B, vidher A hertuga] hertwg G 708. j] sak-
nas i 4, G 641 709. ofrit] så G 642 (owert); ower eth
B, A 710. foro] the fore G 643 tolika] tholka ÅA, ther
then G 711. ther] ok ther A 713. sin] G 646 till:
mygel 714. a them) ther A 715. om) så A Gfr v. 553);
och B, saknas i 4 648 716. retten j) rette wi G 649
Otrik) ottrik G 717. tik] idher A = thit) idhart A j
saknas i G 650 718. thet — mik] jech ladher megh thet
G 651

41

thet hauer nw guldet Yrrik
20 ther han til herra thog ower mik
och thera kompana fere,
thy er thera skadha mere;
om hans liiff er mik engin makt,
iach hauer a honum enge akt;
25 iach wil honum ater latha here,
en han wil mik troskap swerie, 420
thet hertuga dome han förre atte.»
Otrik thet odhmiwklika iatte
ok thakkade honum hisertelik
20 at han honum giorde swa nadelik.
Nw setts nidh konungh Malmrit,
loth sine men alle kalla thiit
the wt driffne haffdo weerit.
»Iach hauer idher alt offlitith zeret
1285 her til thetlta sinne;
nw skulen j thet finne,
then troskap iak hafuer aff idher ront,
thet skal idher fulvel vardha lont:

719. Yrrik]) irrik 4 652 720. han] så A, G 653;
thenne B 721. kompana]) stolbrodher G 654 7238. om)
aa GG 656 725. ater — here] ladhe lewe her G 658
726. en) om AA, 4659 swerie) swer G 727. hertuga
dem&e] hertwg dom G 660 728. Så A (dock: iate); ottrik
thet ydmygelig vdh ath jette G 661, otrike han thet izette
B 729. ok] så 4, G 662; han B thakkade] tacke &
hiertelik] nadeligh G 780. honum giorde] giordhe honum
Å, giordhe G 663 nadelik] dydeligh G 781. nidh) nidher
4, G 664 Malmrit) se v. 483 782. loth] badh 4, ladher
G665 sine) myn G kalla] koma A thiit) hidh G
7833. wt — haffdo] medh meegh hawer G 666 17384. alt
offlitith] så A, G 667; &en enkte B 786. thet) G 669 till.:
bedre 737—788. Så G 670—671 (then troskab jech hawer
aff eder ront / thet skal edher fuldh wel worde lont); atj
haffuin warit trolik ner mik / nw skal medh gerom leone

42

landh och godz wil iach idher giffue
740 och &ere idher meden iach ma liffue.

Gan nw fram, mina trone meen,

och taghen badhe land och len,

swa at j erin rike alle dagha,

och hielpen idhr&e frender och magha!»
745 Konungen meelte til herra Frederik:

»'The ere j haffuin giorth widh mik,

thet lone idher then best forma!

Latin idher thet ey forsma,

ower landh och gotz tha skulenr j radha,
750 thet stander alt til idhre nadha.

Ee meden iach j werldinne liffuer

tha &er iach skyldug tixene idher,

och wil iak thet gerne gore,

thet skulen j badhe sporia och hor.»
156 Tha swarade hertigh Frederik:

»Sannerlige wil iach sighie tik,

thet &er mik liufft a mina tro,

hwar sik B, iak skal medh 2ro lena thik / thet ij medh
troskap hafuin varith medh mik A; jfr Stud. 2:40 f. 7839.
landhb] lgn A 740. meden] men G 673 741. Gan)
gaar ÅA, gange G 674 trone] tro G 742. och taghen]
vndfonge G 675 743, at j] atj B 2rin] så A, G 676;
bliffuen B alle) € till.: eder 744. idhre] badhe A
745. Konungen] konningh GG 678 < herra] hertwgh &
746. giorth widh] begangith A, bedrewedh medh G 679
747. thet] så A, G 680; saknas i B 748. Så G 681 (ladher
edher thetf ey for smaa); then litle konung han meelte
swa ÅA, versen saknas i B 749. tba] så A, G 682; sak-
nas i B 750. alt — idhre] edher alt til G 683 751.
werldinne] werdhen G 684 7582. tiene] at thiena ÅA,
G 685 753. iak) så A, G 686; saknas i B 754. skulen])
skwl 4 687 badhe sporia] så A, G; befinne B 755.
swarade] swaredh hanum G 688 756. Sannerligae] sanne-
ligh G 689 757. thet]) ther G 690

43

haffuer iach idher hulpet och &r thet swo,
mik skulde the zere komma til handa
720 iach matte idher frelsse aff wanda.»
Tha meelte konungh Malmrit:
»'Talen widh mik hemmelik!
Iak bidher idher swa innerlik
— i gorin thet for gudh i himerik —
15 j sighin her oppenbare
for allan thenne dwerge skara,
at j horden keere
) himmerike tha ij varin there
hwat orget mina men mik giorde;
70 then tidh gudh thet horde,
tha badh han idher hiit komma
och frelsse mik medh idher fromma.
Ain nokor meelir mik igen,
antighe riddar eller swen,

758. och — swo] thiss er jech froo G 691 759.
mik] ath megh G 692 760. iach — aff) at frelsa idher
aff idhan 4 761—1762. Konungin swaradhe swa heme-
lik 4 761. Malmrit) malmerikt G& 694 762. widh] medh
G695 768. Ilak — idher] så G 696 (jech bedher edher);
theé badh han honum B, ok badh han sidhan 4 swaj)
så A, GG; saknas i B innerlik] nadhelik A 764. Så
G 697 (j gioreth for gudh i hemerik); saknas i B, A
765. j]| at ij 4, och 4 698 her] thet € 766. for allan]
fore 4 ädwerge] dwerigh G 699 767. at] thet A hor-
dep) A till.: at, 4 700: thet i hemerig 768 saknas i G
ij varin] så A; thu wast B 769. hwat] at A, then G 701
mik giorde] giorde megh here G giorde] giorde B, A
7270. then tidb) så G 702; iach thakker B, A gudb) A
till.: som (åä fr thet iak), G: han 770—771. Mellan dessa
verser till. G (703): eder han meg til hielper giorde
771. tha — han) han badh G 704 hiit]) A till.: at 7738.
Zn) om AA, G 706 melir] taler G 774. antighe)] anthen
G707 riddar] riddara (troligen ä fr riddare) 4 eller]
4 till.: ok = swen] swene G

44

775 meeden the magho liffuge,
tha skal han them ey forgiffuze
wtan send&e thaghar here 421
xx tolika som j ere
och latha them badhe steke och siwda,
780 om the ey gore hwat wi biudhe.
The vardha swa redde aff tolik hoot,
the thora mik aldre gore j moth.»>
Han iette honum gore swo;
then litle konung var gladh ok fro.
185 Nw ridhe the til then dwerge her
och finne han wtanr alle wer;
ha» loth them tha saman kalle;
the reddis hertigh Frederik alle.
Han meelte tha medh with och skeell:
120 »Horin mik och forstandin weel
och gomin gorle hwat iach sigher (idher),
Iach &r sender aff himmerik nider;

775. magho] ma GG 708 776. tha — them) han
skal them thet G 709 777. wtan — thaghar] seyer wor
herre skal sende G 710 thaghar]) så A; tha B höra]
her A 778. xx tolika] tiwghu tholka ÅA, tolligh tywe
G 711 &ere] er A 780. hwat]) alt hwath A wi) vi
ä fr ij 4, jech them G 713 781. The vardha] så 4,
G 714; tha ward&e the B tolik]) tholikt A hoot]) hadh
G 782. thora] torff G 715 aldre] jekj G jl a4 72838.
gore] ath giore G 716, thet ok giordhe A swo) så A;
swa B, saa G 7784. var — fro] så A, G 717; warth
glader tha B 785. ridh&e the] redhe G 718 dwaergae]
dwerigh G her] skara A 786. och fwnane them alle
vdhen wern G 719, ok finna thom alla saman there A
787. tha saman)] alla saman ÅA, strax for segh G 720
789. meelte] sawdhe G 722 790. mik] alle G 723 for-
standin]) for stor megh G 791. gorle] wel G 724 (idher))
så G (eder); saknas i B, A 792. sender] sendh G 725
himmerik] himerike A

45

thet omkadhe gudh j himmerik
then otroskap ther her begik,
2 tha j idher rette herra forsmadheae
och driffuin han for spoth och hadha,
wndhryktenr honum landh och ere
idher erfue herra matte weerae.
Gorin j nokon tiidh optare swa,
sw tha skulen j ware ther visse op a
han sender xx tolike her
mykle storre en iach &er
och later idher alle drepe och fanga
och aldrzk skal een vndan ganga.»
85 The swarade honum alle j sen:
»>J gorin medh os nadher en!
Latin os nw liffust behalda;
ther ower magin j walda.
Wi wilom thet loffua, iette och skriffuse
80 honum tieng ee medh wi maghum liffuxe

793. thet omkadhe] så G 726 (thet ynkede); then
emkelik B, than enkannelik A 794. then] sa then A
ther) i G 727, saknas i A her] B till.: s(?); here G
795. tha] ther G 728 forsmadhae] så A, G; forsmadda B
796. driffuin]) dreff G 729 han] honum B,G for) fore A
797. wndhrykten] j togh fra G 730 <honum) A till:
badhe 798. idher rette herra atte at vera AÅ, han war
joo eders rette herre G 731 799. optare] effter G 732
800. ther — a) så A, G 733; wis på B 801. xx tolika]
tholka tiwghu 4, tolligh tywe G 734 802. mykle] my-
ghet G 735, dighert A 803. idher]) så A, G 736; saknas
iB 804. och] sa ath G 737 skal een) så A, G; en
skal B vndan] vnd G 805. j sen) ther G 738 806.
giorer nadhe medh os her G 739 mnadher) nadhelika A
807. Latin] och ladher G 740 nw) saknas i A behalda]
halda A 808. medhen j maa ower os wolde G 741 j
A till.: herra 809. loffua, izette) ietta halda A, bode
lowe G 742 810. honum] A, G 743 till.: at ee medh]
medhen ÅA, men G maghum) så A, maa G; saknas i B

46

badh&e medh gotz och empne
och allan hans last at hempne.»
The sworo edhe och giordo swo
at the skulde honum ware tro.
ss 'Tha meelte hertigh Frederik:
»Nw wil iach fara hem til mik.»
Konung Malmrit badh honum bidhee,
then dagh hwargin ridhee.
»Ney, thet ma ey were;
so mith folk er alt j kere,
thy thet them ey kunnokt er
huru om min tingh nw ster.» 422
Thaghar konungen thet forster
at har wil ekke dwelies ther
85 han gaff honum orloff hem at ridhe
en han wilde ther ey lenger bidhe.
Thet war &n arlla och dager liws
tha the ridho til thet hws;
hertuga och greffuge monde ey skorta
880 ther the ridhbo til the porta.

811. medh liff och gosz och saa medh effne G 744
812. och) saknas i G 745 allan] all A last) laster A
atj medk hanum ath G 813. The] så A, G 746; och B
sworo] G till.: hanum edhe] eedh A swo] så A; swa(?) B,
saa G 815. Tha] the G 748 816. Nw) herre nw G 749
til mik] fra thik G 817. Malmrit) se v. 483 honum] G 750
till.: ther 818. j thenn&e dagh skulle i ey ridhe G 751
hwargin] A till.: thedhan 819. ey] ekke A, ey sa G 752
820. er) thet er A 821. thy] saknas i G 754 thet] så A, G;
saknas i B ey kunnokt) ekke kunnukt A, alt vkwnnigt &
822. om — nw) mjne &erindhe megh 6755 823. ther
konningen worte thet war G 756 'Thaghar] så A; Tha B
thet] thetta A 824. wil ekke| wildhe ey G 757 826.
en] om A, G 759 ther] så A, G; saknas i B 827. sen
arlla] orligh G 760 dager] dagen war G 828. tha] ther
G 761 829. ey] ther ey 4 8380. ther) tha A

47

Hertigh Frederik j thet palatz gik;
frv Geindor honum medh &ro vnfik;
han wilde ekke sithie nidh,
thy thet leedh fast at daxens tiidh.
ss5 Hon badh medh fogho sinne,
the litzl&e drotninginne,
dwelies the nat och gore swa.
»Ney, frv, thet ey ware maa,
thy mina men the mik haffua ker
840 withe ey hwart iach komin er.»
»Jach kan idher ey thakka som iach wil,
wtanr iach bidher gudh aff himmerik til
han giffui idher lykko och ere,
at j waren kompne&e here.»
ss 'Tha badh konungen hempte ther
thet taffuel som förre skriffuat ser.
Tha hertigh Frederik tafflit saa
tha meelte har och sagde swa:
>Hwat skal thet tydhe?»
850 »Herra, wi idher biudhe

831. Hertigh] herra A 8382. Geindor] så B, A (möjl.
geni-, gem-); gundhor G 765 ro] &r G 833. sekkej
så A, ther jekj G 766; ey B 8384. thy] thy ath & 767
leedh] lidde G daxens] natzins A 835—836. hanum
badh then lidel& dronningjnna / medh howske ladhe och
fogre sinne 4 768—769 58385. badh) A till.: tha 887.
dwelies the] j dweler i G 770 888. frv] frwe G 771
839. the] saknas i A, G 772 haffua ker] hawer fwld
kiere G 840. withe] the wedhe G 773 er] ere G€
841. wi kwne ey take edher som wi wil G 774 842.
iach bidher] bidher iak A, wi bedhe G 775 aff himme-
rik] ij himerike A, ther G 8438. han) ath han wil G 776
844. for thet i hawe bedrewet here G 777 at j] atj B
waren] &erin A 846. som forre]) ther forre aff G 779
847—907 saknas i G genom lucka (jfr Klemming s. 178)
847. tafflit) tafuil A 848. tha] så ÅA; saknas i B $849.
thet] thetta A

48

at j tiggixe thet och fora thet hem.»
Han sagde ney och swarade swa them:
»Iach &er hemme well swa riik
at iach torff enge gaffuo aff tik

855 j gull och edle stene
badhe store och klenee.»
Man skenkte them aff dyre kar,
wiin och migd man fore them bar,
klareth och morath

860 war ther engom manne fat.
Han togh orloff och borth han» redh.
Konungen folgde honum a hans leedh
och ther til riddar& och swene;
han redh ey theden ene

se5 genom thet bergh han tingat redh;
sidhen fan han en wegh swa bredh
och kende hwar han komin ware.
Han badh konungen hem at fare.
»Ney, iak fra idher ey ridher

810 for weghen warder better kunnogh idher.»
Konungen badh sith folk alt bidhe: 498"
»Tach wil en&e medh honum ridhee,

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 422.

Rn

851. at j] atj B, at A fora) så A; fore B thet (2)
saknas 72 A 852. Men veet ney meelte han til thom A
854. gaffuo] gafuor 4 9855. och &edle] eller dyra A
856. och) swa ok A 857. aff] medh A 858. wiin —
migdh] miedh ok viin A fore] for A 859. morath]
marat A 860. engom] hwariom A <fat) jfr v. 3876;
sparth B, ospart 4 861. Han] så 4; och B 865. thelt]
så 4; eth B tingat] thighat A 867. kende hwar] kaen-
dis huart A ware]) var A 868. konungen] konung maln-
rit 4 at) saknas i A 869. Så A; ney iach skils ey
swa widh idher B 870. kunnogh] kunnugher A 871.
Konungen] Konung malnrit A

49

iach wil honum folgige, thet skal skee,
genom then skogh wi fore os see.»

85 Til eth watn the kommo offrit breedh,
ther han opta at bersan ene redh.
Tha hertigh Frederik watnzt fan
han melte til then litle man:

»Iach wil her ey lenger bidhee.»

go >»Herra, j mogin wel hem ridhee,
eller bliffuin ner mik j thenne nath.»
»Iach wil hem som iach haffuer iath.
Skogen &er mork, hardh och trang;
margha nat hafuer iak lighat swa langh

885 a wedhispeell och 2&euintyr
the mik opte sero wardin dyr.»

»Iach hauer idher wedhispell manga sinne
spilt, at j mik skuldin finne;
nw haffuin j, herra, hulpet mik,

8900 thet lon&e idher gudh j himmerik.
Tach giffuer idher eth fingergull
ther prisat er for dygder full,
the? ser hoge skatta werdh;
idher ma skadhe aldrik swerdh

go5 the stund the sten&e ere ner tik,
thes skulig j, herra, trog mik;
thessens annars stens natura er swo
— for wisso maghin ij thet tro,

878. wil — folgize] honum folgher A 875. the
kommo] var 4 breedh] så 4; breeth B 0876. ene]
saknas i A 878. han meelte] tha msalte han 4 880.
wel] nu vel A 881. ner] hos A j)] saknas i A 884.
hafuer iak] så A; saknas i B swa)] her swa A 886. the
mik) ther A ro] & 4 887. idher]) idhart A 892.
for] aff A 895. ner] hos 4 896. thes) tha(?) A tro]
tro thebé A 897. thessens annars] then annar A swo]
swa B, 4 898. maghin — thef] så A; within thet medh B

4— 26375.

530

thet sigher iach idher openrbar —
900 tho een man laghe ij tiwghu aar
nidhre a hafsins grunda
och haffde han j thera stunda
then sten a sik at bere,
han torffte aldr:k kere;
905 thot han haffde hwarke klede eller fodhee,
watn:t matte har ey modhe;
then thridhi sten haffuer the makt
— latin thet for sanna idher wara sakt —
thot thet storste hws j werldinne &er
0120 af three och brunne och j warin ther,
eldhen matte idher enkte skadhe
eller komma til nokon wadhe,
at badh&e brunne hws och landh
om j haffden stenenr j idhre hand
98 thet skadde idher enkte wette,
swa stort haffuer han satte;
then fizerde sten er better en hine iij,
meerken gorle huru thet ma skee; ao”

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 423.

900—901. Så A;thot man liggie xx aar / nidher (å fr
nider) a graffsens guda B 902. thera] the A 903. then]
thenna ÅA a sik] saknas i A 904. torffte] A till.: sik
905. thot]) tho A hwarke] hwarte 4 9906. ey] enkte A
907. thridhi] så 4; litle B the] swa mykla 4 908.
latin idher thet for sanno vara sakt ÅA, thet ladher jech
edher wer& for sannen sawdh G 841 909. thot) tho 4,
dogh G 842 werldinne er] werdhen staar G 910. brenne
i lowe och jeld saa saar G 843 och (1)) saknas i A
j warin) vare ij 4 911. eldhen) then jeldh G 844 senkte]
så A, jaothet G; ey B 912. heller nogher tingh kome til
wodhe G 845 til] idher til A 913—916 saknas i G
914. om j haffden] ok hafdhin ij 4 ij (2)] a A 916.
satte] at sata A 917. then fierde] thenne 4 sten)
saknas i G 846 hinge]) the G 918. marken gorle) min-
nes thet A thet ma skee] jech thet seyer G 847

dl

then sten &r aff Indie landh;

20 hwar han ber a sine handh,
tho at han for m men stender
ok hafuer han stenen i sinne hende,
hwath heller thom &er well eller wee,
engin man faar honum at see;

es tha thu wil driffua tolik tingh
wenth stene»r j thing hand omkringh
och lyk han j thinge hende swal»
Tha thet war meelt han hwarf honum fra
swa at han ekke til hans fan

oso for &en han rekte handena fore han:
tha saa hwar anrnar ater there
och vndradhe huru thet matte veere.
Tha hertigh Frederik saa then makt,
hwilke dygdh och hwilka krapth,

oss han togh ther halla gladelik widher.
»Gudh thakke fore tholka gaffuo idher!»

919. then] A till. över raden: fierdhe er) er fordh
G 848 920. how hanum lweker i sin handh G 849 hwar]
hwa som 4 921—924. Jfr Stud. 2: 42 f. 921—922 sak-
nas i B, 4; do ath han for M mendh standher / och
bawer han stienen i sin handh G 850—851 923. hwath
— ee) så A, G 852; hwat tik er helder B 924. the
fonge hanum reth jnthet ath see G 853 honum]) idher B,
thik A 925—926 saknas iG 927—928. ther konningen
haffdhe taledh saa / j sin hand Iwcte han stienen tha
G 854—855 927. thing) thin A hende] så A; hender B
928. thet war] han hafdhe thet A 929. hertwgh frederik
jothet til konningen fandh G 856 ekke] enkte A 930.
forre han affther ratte hanum fram G 857 rekte handena]
så A; lykte hendern& B fore] for A 981—932 saknas i &
932. vndradhe] vndradho 4 matte vere]) så AA; ma
ware B 933. Tha] ther G 858 934. hwilka] så A,
G859; hwat B 935. ther — gladelik] tha gladhlika ther A
halla] fuld G 860 widher] wedh G 936. tacke edher gudh
i hemerigh G 861 thakke — tholka] så A; lon& tolikea B

52

Har wende thet opta til och fra;
swa gerle han aa the stene saa;
the ware fagre och ther til rike,
940 man finder ey fale there like;
hwar thera sik ensammen laa
at ther war fagerth see pa;
j thet betzte gull man matte finne
waro the lagde medh fogha sinne.
945 »Om thera dygd tha skulin j tighige
och enghom manne ther aff sighiz>,
meelte konung Malmrit;
»>gemin thet wel medh mykyn fliit!»
»Men weth thet skall ware,
o50o iach wil thet wel bewaree.»
Hertigh Frederik helsar han tha
ok genast reedh hwar annan fra,
konungen ater j sith eghit rike;
tha torffte han fore engom wikee;

937. thet] them G 862 99838. the stene] stienen
GG 863 9939. ther till owerth G 864 9940. man finner
jekj mange i werdhen slighe G 865 +941—942. hwer om
them jen samlingh laa / j thet skiereste& guld ther were
maa G 866—867 99942. see paj) at se op a 4 $9Y43—
944 saknas i G 944. the] så A; the j B fogha] så A;
slogo B 945. thera] stienens G 868 tha skulin) så A,
G; maghen B 946. j skulle ther jnghen lewindis aff
sey&e G 869 engom manne] angin man A 9947. melte]
melte thet A, tha badh och G 870 Malmrit] se v. 483
948. gomin]) ok gomin A, j giome G 871 thet] them G
fiit) fikt A 949. skall] € 872 till.: reth ware) were
G 950. thet) them hiederligh och & 873 9951. helsar]
så 4; och B, kiossedhe G 874 han] konningen G 9852.
ok) så A, G 875; saknas i B genast) sidhen G <reedb)
så A, G; ridho B hwar] hwer hin G 953. konungen]
konung malnrit A ater] &r nw G 876, saknas i A eghit)
så A, G; saknas i B 954. tha — han] han torf nw G 877
han] han till. över raden i A fore engom]) for angin A, G

53

os; alle the dwerge han ower er
haffde honrum siden j higerte ker
och tiento honum j lost och j nodh
och giordo siden alt hwat han beodh.
Hertig Frederik theden redh
s60 thet meste han ma, then genast leedh.
Weeghen togh at wike;
tha horde then hertig rike
en&e qwinno rost aff iemmerlik skre
och sagde sik alle stunda wee;
966 hon opte medh swa igemmerlik grath,
redhelik ware henne laath:
>A vi, avi, for thenna modhal
Hwi munde gudh hafua latit mik fodhal!»
Ther han horde thesse rost
970 han gaff sith hierte godhe trost: 426
>Iach skal with&e hwat thet ser,
hwat thet mik til ledhe eller liuffuo ger.»

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 424.

955. han — &r) i rigeth ere 4 878 956. haffde]
the hawe G 879 honum) han A siden) alle G j hisertae]
aff hiertath ÅA, i hiertheb G ker] kiere G 957. och
tiento] the tiena G 880 j (2)) saknas i A,G 958. alle
samen til thiere dodh G 881 hwat) thet A 960. hwadh
han kwnne then giensten ledh G 883 ma] matte A
genast) genasta A 9961. Weghen] dagen G 884 togh]
A till. över raden: tha, G: tha fast 9962. then] ther then
G 885 963. ena] jen G 886 rest] saknas i A aff] swa
4, medh G izgemmerlik]) iemerlika A skre] skregh &
964. hwn gaff segh alt sa saarligh wedh G 887 965—
966 saknas i G 966. redhelik ware] swa omkelik var A
967—968. Så G 888—889 (awi awi for thenne modhe /
hwi mwndhe gudh hawe lath maegh fodhe); verserna sak-
nas i B, A 969. Ther] tha A, G 890 han] hertwgh fre-
derik G€ thesse] then G 970. godhe] jen fuldh godh
G 891 972. hwadh heller thet megh til frome heller
skade gar G 893 ledhe — liuffuo] liofuo aller ledho A

d4

Medh spora han orssiöt rorde
thit han the rosten&e horde
9076 thet aldra raskast ther han ma.
En resee om sidher han fore sik saa;
han haffde fangst en riddar rik
och for medh han swa omkelik.
Han haffde bundhet hans foter badhe
980 vänder orssens buk, thet war hans skadhee,
ok swa hans hender sammeledh;
a hans liff ey kleder bedh
wtan en skiorte all j tedher,
han togh honum fra wapn och klader;
9085 han haffde a sinne axl en stangh,
ther badh&e war stor och langh,
j andra hand eth birkeriis;
han slo then riddare wtan priis
at blodhet ran alt ower hans liff;
990 thy greth sar&e thet xedle wiiff
och kerde medh kinner rodhe

973. spora] så A, G 894; sing spora B orssit] sith

"ers G 974. han — rostene] han rostena A, som han
rosten G 895 9975. raskast] raskasta A, skioderstea G 896
ther — ma] han for maa G 976. om] han om 4 han

— sik] saknas i A fore] for G 978. och) han G 899 for
medh] så G (foor medh); forde B, A han] honum A, G
980. vnder] om A orssens buk] hesten G 901 hans] hanum
til G 981. ok] så A, G 902; saknas i B 9838. all j
tedher) war all i treffle G 904 9984. sa haffdhe then
rese hanum sleth och refftne G 905 fra] A till.: badhe
985. sinne axl] så A, sin axel G 906; sin hand B en)
ena 4 986. ther — war] hwn war bodhe G 907 badhe
— stor] hadhe (möjl. ä fr badhe) digher var A 987.
andra] annen G 908 eth] jen G€ 988. riddare] ridder
G 909 989. at) thet ä fr at A, saa ath G 910 alt ower]
om ÅA, ower alt G 990. greth] graet hon ÅA, sorighet G
911 2edle] stalte G 991—992 saknas i G 991. medh
— rodhe]) ouer hans nodheg A kinner] kimer B

dd

at gudh loth henne fodhe;
thet var henna hierte kare
ther bunrdhen fordés there;
995 hon wil sik aldrik widh han skilige,
sigher iach tik, medh henne wilig.
Tha hertigh Frederik thetta saa
til then rese har melte tha:
»'Thin onde man, thu sigh thet mik,
1000 hwat haffuer thenne riddare giort tik,
ther thu gor tolik wanda?
Lath mik thet forstandal!»
Resen monde thet mykzt forsma
at hertigh Frederik meelte swa.
1005 »Dare, thu kom hiit til mik!
Her ma thu forsokie sielfuan tik
en thu honum hielpe ma;
thu akta siden huru thet kan gaa;
iach weth olykke e&er tik ner;

992. at) thet ä fr at A henne] honum A 993. Så
4, G 912 (hinges hiertens); at henne herre kere B 994.
ther] så A, G 913; swa B 995. wil] wildhe GQ 914 widh
han] fra hanum G 996. sigher — medh] om thet matte
gaa effther G 915 998. han — tha] sagdhe (ä fr melte)
han swa 4 999. Thin] thw G 918 man) rese G thul
så A, G; saknas i B 1000. riddare giort) ridder brot i
mod G 919 1001. gor] giorer G 920 1002. Lath] och
lath B thetlj nw (tillagt över raden) thet ÅA, thet nw
G 921 1003. Resen]) then rese G 922 mykit] dighert A
1004. at) thet A (ä fr at), G 923 melte] taladhe A (ä fr
meelte), G 1005. Dare thu] bortrivet i A thu kom]
kom thw G 924 1006. Her) bortrivet i A, tha G 925
ma] matte G thu] saknas i A sielfuan) så A, medh
sielwer G; saknas i B 1007. z2en] bortrivet i A, om G 926
1008. thu akta] ...aktan 4, och see GQ 927 kan]
mwndhe tik G 1009. iach] ...k A olykke] een ond
dodh A

56

10120 meedhen thu est kominr til mik her
ma iach tik och gripa;
iach skal swa medh tik skipa;
ij warden thes badhe ware
huru iach skal medh tik fare;

10185 mik thykker tik olykke ware nere

| at thu skalt alle dagha kere. >»
Tha swarade hertigh Frederik: 426”
»Tach later til gudh j himmerik,
mith liiff wil iach her wagha,

12020 iach redhis ey thing agha.»
The fru gladdes och fik en&e trost
at henne anger warder &en lost.
Han rykker sit swerdh och hyrter her;
then rese ther fore honum ster

1025 grepp moth honum swa skiutelik
och wende orsset om kringh fra sik
och sloo at honum medh sin stangh

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 425.

1010. meedhen] ...dhan A st — her] hidh til
megh kommen &r G 929 til mik) så A Gfr OM; saknas
i B 1011. ma] bortrivet i A och) så G 930; at B, her
A 1012. iach] ...k A skipa] slibe G 931 1013. i
skulle thet bodh&e worde vare GG 932 thes] thet A
1014. tik] idher A 1015—1016 saknas i G 1015. thyk-
ker] thykte A olykka warge] vara ond skepna A 1016.
at) thet A <skalt] skal thik A 1018. Iach later] thet
setter jech G 935 1019. her] nw her& G 936 1020. for
thenne ridder och then frwe G 937 «1021. fru] frweae
GQ 938 ene jen G, tha A 1022. at) thet ä fr at A
warder g&n] skulle wordhe G 939 1023. rykker]) rytte
G 940 sit swerdh) så G (sith swerdh); swerdh B, sweer-
dhit 4 och — her) snarligh ther G hyrter] heter A
1024. then — ther] ther som resen G 941 fore) for A, G&
ster] staar G 1023. grepp moth] han greb ath G 942
1026. om kringh] bort A 1027. och — honum] han slo
effther G 944 sin] sinne A

57

ther badh&e war stor och langh
och vreker a hans skiold swa fast

1080 at han j twinne stykke brast;
haffde thet retteligh taghit han
tha ware doth badh&e ors och man.
Tha saa herra Frederik aff Normandin
swa opta a sith fingerlin,

1085 han wende stenen j sin hand,
och gladdes then frua aff fromade land.
Tha resen enkte til hans saa
han redh honum ner och giorde swa.
Tha fryn miste hertigh Frederik

1040 Sswa at hon ey honum se fik,
tha opte hon swa ixemerlik:
»Awi, hwat skal nw warda aff mik
men thenne riddare thorde ey bidhe
och widher thenna resa stridhee,

10465 meeden han then rese ey thorde besta
tha warder thet ower min herra gaa.»

Y

1028. hon giordhe honum stora thrang A 1029.
vreker] så ÅA, recte G 946; hiogger B 1030. at) thet
ä fr at A han — twinne] hwn all i G 947 1081. ret-
teligh taghif) retelika taghin 4 han] hanum G 948
1032. ware] haffdhe weredh &G 949 <deth] dodh 4, €
1083. herra Frederik] hertugh fraderik ÅA, hertogen G 950
Normandin] normandi G 1034. a sith] pa hans G 951
1035. hand] handa 4 1036. och) tha G 953 frua] så G
(frwe); herra B, A aff] a 4 land] landa A 10387. then
rese sa jnthet til hanum tha G& 954 1088. han) så G 955;
och B, tha 4 honum) han 4 1089. Tha frun] ther frwen
G 956 hertigh] herra A 1040—1041. Så A; saknas i B
1040. ey honum] hanum ey ath G 957 1042. Awi) sak-
nas i G 959 skal nw]| mwnde nw skal G 10438. men]
medhan 4, G 960 riddare] ridder G 1044. widher]) i
modh GG 961 thenna resa] så A, G; resen B = stridhe]
ath stride G 1046. gaa] ath gaa G 963

58

Hertigh Frederik kom swa skiutelik;
tha fik then rese j thy wik
eth slagh swa storth at badh&e twa,
1050 hans handh och stangh, a iorden laa;
eth annat slagh then rese fik
at axlen fra hans liffue gik.
Tha opte han medh en redhelik kere:
>Awi thet iach &er komin here!»
1055 och til then fagna riddare sa;
han haffde honum gerne fall:t aa
at the matte badhe deodhe blifure
tha han kende at han matte ey liffuge.
Bergh och dala skulffuo widher
1060 tha resen fioll a iordenz&e nider.
Tha han fallin for honum laa
hoffwdhet slo han buken fra
medh thet swerdh han haffde j hende.
»Nw lig ther, thin fule skeende!»

1047. swa] tha swa A, tha G 964 skiutelik] skyn-
delik A 1048. och hioo then rese sa saarligh G 965
thy wik] thet awik 4 1049. jeth hogh saa storth fsk
han tha G 966 at) thet ä fr at 4 1050. hans — stangh]
theé handhen och stongen G 967, han ok hans stang Å
iorden) iordhine A 1051. slagh] hogh G 968 rese] resen
A 1052. at) thet ä fr at A, sa ath G 969 <axlen] axe-
len G liffue) liiff G 1053. Tha — han] han opta tha
G 970 en) saknas i G = redhelik] så A, G; omkeligh B
1054. Awil awi awi GQ 971 = thelt] thet ä fr at ÅA &r
komin] kam G «1055. riddare] ridder G 972 sa] så A,
G; swa B 1057. at| thet ä fr at A, sa ath G 974
deodhae] ded G 1058. thal medhan A, ther G 975 kende
at] kaendis vidh 4, saa G matte) kwnane G& 1059.
Bergh] bierige G 976 dala] G till.: the 1060. tha] ther
G 977 a iordeng] paa jordhen G 1061. Tha) ther G 978
1062. hans howeth hio han hanum fra G 979 1063.
hende) handh G 980 1064. Jfr Stud. 2: 43 f.; nw lig-
ger her then fule fiende B, nu lig ther hin onde man
tbik skende A, lige nw ther thin fule skandh € 981

1065 Nw haffuer resen mist liiff och ere 427
och lost ser all the fruo kere;
tha han omwende sith fingerlin
och stenin gaff fra sik skin,
tha sagho the hertigh Frederik,
12070 the thakka honum swa nadelik;
the frva fioll a kn&e for han,
tha halp henne opp then &edle man,
och gingo badhen saman kaath
thiit then bundne riddare sath,
1075 sSkaro hans bandh j stykke
och leoste all hans olykkig.
The setts ther a gresit nider,
thet sigher boken for sanno idher;
han hauer forglompt all sin nodh =.
1080 ther han förre haffde och bar for dodh.

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 426.

1065. Nw — resen] resén hafuer nu Å, then rese
hawer G 982 1066. lost] frelsedh G 983 all] saknas i G
fruo]) så AA; frva B, frwes G 1067. tha wendhe han
om then fingerlin G 984 omwende] vende om A fin-
gerlin] fingerin A 1068. fra sik] som forra ÅA, sin fogra
G985 1069. Frederik] G 986 till.: bode 1070. the]
ok 4 thakka] thakkadho AA, G 987 swa nadelik] for
mygel nadhe G 1071. then frwe beowdis nedher for
hanum G 988 1072. tha] han 4, G 989 halp]| reste G
then] som een 4 1073—1074. the ginge samen bodhe
istadh / ther som then ridder bwndhen sadh G 990— 991
1075. skaro] the skare G 992 bandh] bondhe €; A till.
över raden: all 1076. all] så A, alle G 993; saknas i B
olykkig&e] othykke A 1077. The] tha G 994 gresit) ior-
dhina 4 1078. sanno] sannind A, sannen G 995 1079—
1080. thy hawer glemdh all& thieres nod / ther the förra
bare for thieris dodh G 996—997 1079. all] nu all A
nodh] så 4A, G; nodhe&e B 1080. ther] tillagt i margen i
4 for) fore A dodh] så A, G; modhe B

60

Ther han war wis op a sith liff,
then riddare och hans stolta wiff
thakkade honum badhe

for manga handa nadhe:

1088 > Mith liiff skal til idhra thigenist sta
meeden iach j werldinne liffuze ma.»
Ther the herra satho saman
the kalzadho mankt ok giordho them Sam
Tha melte hertigh Frederik:

1090 > Herra, wilin j sighige mik
idhert nampn och hwat j hete
— thet &er the bon iach effter lethe —
och aff hwat slekte j kompne ere,
meden wi swa hemelika sithie here.»

1095 >Iach wil thet storlika gerne gore
en idher lyster ther a hore.

Min fader heter Leffuenin

1081. Ther]) så A, G 998; theb B han] the & wis]
wisse G op a) så 4; på B, G = sith] thieris &€ 1082.
riddare] herre G 999 hans] then G 1083—1084. the
tackede hanum for alle nadhe / for han haffdhe them
frelsedh bodhe G 1000—1001 1084. for] fore A 1085.
skal — thigenist) så A; til idher tigenist skal B, skal
edher til tieneste GG 12002 1086. mseden] men G 1003
werldinne] werdhen G «1087. Ther] then tidh G& 1004
1088. the taledhe myghet gledh&e och gamen G 1005
mankt — them] så A; ther hoffuisklik B 1089. meelte]
sagdhe A (ä fr meelte), G 1006 1090. wilin] wil G 1007
j] 4 över raden), G till.: nw 1091. edrs naffn wille
jech gierne wede G 1008 1092. ben] len G& 1009 1093.
och) saknas i A aff] saknas i GQ 1010 slekte) slekt A, €
j i at G 1094. meden] men G 1011 hemelika] så 4,
hiemmeligh G; saknas i B 1095. storlika] så A, storligh
G 1012; saknas i B 1096. en] om A, € 1013 hore]
ath here G 1097—1100. Jfr Stud. 2: 44 1097. heter)
så GQ 1014 (hiedher); heth B, A Leffuenin]) leuenemin ÅA,
leweonj G

61

en iach sielff Gaymorin;

han &r en konung over Skotta land,
200 the thigna alle under hans hand;

hwat wi formagha badhe

ther skulen j ower radhe,

ower folk och ower landh,

thet skal alt thixzna vnder idhra handh,
1105 ee men wi moghom liffuge;

iach ger idher skyldogher at giffue

loff och priis j alla stadha,

thy j hulpen mik aff wadha asg't

och fra then grymelige deodh,
110 ther mik war tedh, ok annor nodh,

aff then iach her nu liggie seer».

»Tha spor iach 2n, herra, idher meer,

sighin mik thet for gaman,

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 427.

1098. iak sizxelfuer heter gamorin A, och sielff hie-
dher jech gamiori G 1015 1099-1100. Så G 1016—
1017 (han &r jen konning ower skotte landh / the tiene
alle vndher hans hand) 1099. iach konung ower skotta
er B, iak &r konung ouer skota her 4 1100. the
haffua mik alle saman ker B, 4 1101. formagha] for
ma G 1018 1102. j]| A till. över raden: herra 1103.
bodhe ower folk och saa ower landh G 1020 1104. thet]
the G 1021 thiena] så A, G; staa B vnder idhra] så A;
idher til B, til eder G 1105. men) madhan A, G 1022
moghom] maa G& 1106. idher — at) så 4, GQ 1023 (skyl-
dug); skyldugh idher B 1107. loff — priis] pris och
ere G 1024 1108. for i os halp fra skadhe G 1025
1109—1110. i hawe os frelsedh fra nodh / som os war
tiedh then grimma dodh G 1026—1027 1109. grymelige]
grummelika 4 1110. tedh — annor] så A; theet aff B
1111. iach her] som jech G 1028 mnu) så A, G; saknas
iB liggie] legindis G 1112. edele herre jech spor
eder meer G 1029 sen — idher]) idher &en herra A 1113.
sighin mik] seyer os G& 1030

62

huru komer j badhe saman?»

115 »lach war ridhin j skogh for snima
a euinrtyr som j mogen for nima.
Tach haffde en wegh war yffret breedh,
ower bergh och dal&e then genast leedh;
jach redh then vegh a mina san

1120 at iach enkte liffuandis for mik fan.
Daghen fast at qweelden leedh;
thenne frva alt medh mik redh;
en lithen engh warthom wi wara;
os warth til radha thiit at fara

1125 och then nat ther at bliffua
medh toliko wi haffdom wider liffuge;
wi haffdom medh os brodh och wiin,
aff ra ok da ok ville swiin
och alle handa nadhe

uso til dryk och &ete badhe.
Tha wi sathom badhe
ower math och giordom os gladha,
tha kom then rese — — — — —

ve — —— — —— — — — — — «—2

1114. komen j badhe)] kam thenne frwe och i G 1031
1115. ridhin] ridindhe G 1032 ;j skogh) nu A, i goor &
snima] så 4, G; sniman B 1116. mogen] maa nw G& 1033
for] saknas i A mnima| så A; nimma B,G 1117. breedh]
så A, G 1034; breff B Gfr v. 2349) 1118. genast) ge-
nasta ÅA, giensten G& 1035 1119. vegh) så A, G 1036;
dagh B 1120. at) thet A, sa ath G 1037 1121. qweel-
den] qweldith A 1123. engh) A till.: tha 1124. os
warth] vi vordhom ÅA, os worte G 1041 1125. then —
ther] så A; thenne nat ther B, ther then nath G 1042
1126. medh toliko] medh toligt G& 1043; slikt 4 wider]
ther widh ath G «1128. Så A, G 1045; som ijach idher
sigher min kere win B 1129. och) saknas i A 11380.
ete] edendhe GF 1046 1131—1132. wi sadh ther och
giordhe os gladh G 1048 1133—1134. tha kom then
rese sokende here / at iach wart ey widh han warse

63

uss for en genast han grepp mik
och bant siden swa skemelik
widh eth tre medh sine makt;
ther stodh iach alle thenne nat;
han bant thesse frv j her see

140 — thet giorde mik j hizertet we —
at hwart war thet annat gorla saa
och hwarte annat hielpe ma. .
Koth och brodh och ther til wiin
thet togh then rese alt til siin,

1145 han aat och drak fore wtan hoff
och lagdzs sidhen nidher och soff.
Ware heste gingo som iach them bant
om qweldin medh min eyghen handh.
Han meelte aldrik ordh til mik

B, tha kom then rese sukkande there / thet (ä fr at) iak
vardh honum ey vare A, tha kam then rese ther i stadh /
sa ath wi worte hanum jekj war G 1049—1050 1135.
forre han giensten greb os ther / snarligh tha greb han
megh G 1051—1052 genast — grepp) han genast gri-
per 4 11386. bant]) binder A siden) sidhan mik A, han
megh G 1053 skaemelik] så A, skemeligh B; hordeligh
G 11387. widh)] vidher A sing) sin G 1054 1188. alle
thenne] all then lange G 1055 <thenne] the A 1139.
thesse] och thenne G 1056 = frv) fruo 4, G her] saknas
iG 1140. wedh jeth anneth tre thet giorde megh wee
G 1057 — hiertet) mit hierta A 1141. at) thet ä fr at
4, sa ath G 1058 hwart — annat) hwart vara annath
4, wi hwer andre G gorla] giorligh G, saknas i A
1142. hwarte] så A, hwerken G 1059; enkte B annat]
vara annath ÅA, hin annen G Efter denna vers till.
B: thet gik os ower tha 1148. Koth] madh & 1060
1144. thet] så A, G 1061; saknas i B 1145. han]
saknas i A fore) så A, for G 1062; saknas i B 1146.
sidhen lawdhe han segh nedher at soff G 1063 1148.
qweldin] affthen G 1065 1149. mealte] taladhe & fr
melte A, taledh G 1066 aldrik] ok aldre A, ey jeth €&

64

1150 för en nw j dagh sooll opp gik,
togh mith ors och leddhe thet her,
loste mina hendher ther
och swa mina fother
mik til litle bother.
1155 Min wapen togh han mik all fra aoot
at iach haffde enkte lith&e pa;
hazx giorde mik eng&e nadhe;
thet thorde iach allom radh&e
tolik tigenist ombere
1160 som han giorde widh mik there.
Medh sorgh stodh iach ther then langa nat.
Mith ors ledde han thedenr brath;
iach matte tha stigha a hans bak;
han bant mik wtan alle sak
1165 mina foter vndher hestens qwidh
— slikt &er vndha manna sidh —
och swa mina hender;
thet giorde han alt j sender.

+ I hs. felaktigt betecknad som s. 428.

1150. for — nw) forre G 1067 sooll] ther sollen G
1151—1154. sa togh han myt ors there / och ledde
thet hidh til maegh here / han loste megh bodhe handh
och foodh / dog war thet megh til lidhen boodh G 1068
— 1071 1151. togh) ok togh A 1152. loste] ok loste A
1153. swa] badha 4 1155. Min] mjne G 1072 = all
alle G 1156. swa at iak &nkte hafdhe op a ÅA, saa
ath jech haffdhe aldiels jnthet aa G 1073 1157—1160.
vdhen jen skiorte war all reffne / saa haffdhe han taghet
fra megh myn kleder G 1074—1075 1158. thorde] ther
A 1161. stodh] soff G 1076 ther] alla A langal saknas
14 1162. ors) G 1077 till.: tha theaeden] til maegh €
1163. matte tha] vardher ther ÅA stigha] sidde G 1078
a hans] op a 4, pa orsens G 1164. wtan alle) for wden
all G 1079 1166. slikt) så A, G 1081; tolikit B 1167
—1168 saknas i G 1167. mina] A till.:; badha 1168.
j] i 4 (till. över raden)

65

Tha han haffde giort mik thenne qwidhe
170 han loste the frv och badh hona ridhee:
"Thu ma ridh&e hwart liker tik;
thenne riddar skal folgige mik.
The &edle frv ey wilde sik
for henne tokt skilie widh mik
175 for &n hon matte wisso fanga
huru mith mall monde ganga.
Han forde mik fagnan, sigher iach tik,
ther til, herra, j losten mik.»
Herra Frederik meelte medh sinne:
180 »Trosten j idher tingh at finne?»
»Jaa, herra, thel ma were
at wi finnom them &n here.»
Han togh then fruo mantoll aa;
til hertigh Frederik melte han tha:
1185 > Wi wilom ey lengher bidhe,
wi wilom genast ridhee.»
Tha the haffdo ridhzt en&e sturta riidh

1169. mik] så A, G 1082; saknas i B thenne] then G&
1170. the) så 4, G 1083 (then); thenne B frv]frweG 1171
—1172 saknas i G 1172. riddar] riddare han A 1173.
frv) frua A, GQ 1084 ey wilde] wille ey G 1174. henne
tokt] sin hiedher G& 1085 skilie) skilias A, G widh]) fra G
1175. for &en) forre G 1086 hon] till. över raden i A
wisso] vita 4, ath see G 1176. monde] så G 1087
(mwndhe); kunde B, matte A 1177. forde — fagnan]
handledhe meegh jldhe thet G 1088 1178. sa lengy til
i herre frelsede megh G 1089 til — j]) ij herra A
1179. Herra] hertwgh G 1090 mete] sagdhe ä fr melte
A; GQ till.: tha 1181. mal G 1092 till.: wel 1182. thet
wi maa thet finne there G 1098 at) thet A 1183.
fruo]) så ÅA, frva B, frwes G& 1094 1184. melte han]
så 4 (melte ä till sagdhe); melte B, han saffde G 1095
tha] saa G 1185. wilom] skulle G 1096 1186. genast]
nw strax G 1097 «1187. ther the haffdhe sa taledz wedh
G 1098 stunta] litla ÅA

5— 26375.

66

tha wart swa morkt om natta tiidh
ath the vardha bidhe ther
1190 til daghen ater komen er.
Arlla om morghon han thedenr foor
och folgde samma fotspor
ther the haffdo förre ridhzt aa
til then engh iach sagde j fra;
1195 han sin wapn ther all fan
och weemptis tha then &edle man.
Swa melte tha Gaymorin:
» Gudh for alle nadhe sin
giffui honum lykke at walda
1200 ther mik halp liffuzt behalda!
Wiste iach hwar thet mondhe were 480
ther mik hauer hulpzt here,
thet toghe iach for rike gaffure;
hans kenne wilde iach gerne haffue.
1208 Laten mik ey lengger lethe

1188. tha wart) thet worte G 1099 morkt) myrk
A, G om) the A natta] nattens G 1189. ath) thet A,
saknas i G 1100 vardha] så A, worte wedh ath G;
skulde B 1190. daghen] dagher A 1191. morghon]
moörghonin 4 han theden] the borth G 1102 1192. och)
tha & 1103 = folgde] A till.: the, G till.: the thet 1193.
ther) som &G 1104 1194. j] saknas i A, GQ 1105 1195.
sin) sine G 1106 ther all] all ther Å, ther alle G 1196.
och — tha) tha webnedh segh G 1107 tha] thaghar ÅA
1197. Swa — tha] Tha sagdhe (ä fr meelte) herra A, tha
melte han G 1108 Gaymorin (här och framdele)] gamorin
ÅA, gamiorin G 1198. for] fore A sin) thin & 1109
1199. honum)] edher G 1110 = at) till. över raden i A 1200.
ther] till. i margen i A liffuit] liiff ath G 1111 behalda]
halda A,G 1202. hauer] G 1113 till.: sa 12038. thet
— iach) tha togh jech thet G 1114 1204. hans] eåer
G 1115 kenne] så A; kyndskab G; saknas i B 1205.
mik] G 1116 till.: herre

67

at idhert nampn ok hwat j hetel»
Tha swarade honum then herra rik:
»>Jach wil gerne berette tik:

aff Normandia hertigh Frederik

1210 8wa &r iak kallath sannelik.>
'Tha the frua thet forstodh
at thet var hertugh Frederik godh:
>Vel er mik the lykka &er mik sket
at iak hafuer idher medh oghan seet,

1215 min kere frende herra Frederik!»
Hon kyste honum swa liuffuelik
och thedde honum sidhen ther
aff hwat slekt hon komen er.
> Within thet for sannindh her,

1280 konungen aff England min fader er.»
'Tha meelte om then hertig godher:
>Han &er och min fadher brodher.»
ZEn meelte hertigh Frederik:

»'Thet sigher iach medh sanno tik,

1206. eädrs naffn wildha& jech gierne wedhe G 1117
at) så A; at withe B ok) så A; saknas i B 1207.
swarade] swaredh G 1118 herra] hertugh A 1208. myth
naffn wil jech giern& seye thik G 1119 wil] A till.
över raden: thet 1209. Normandia] normandy G 1120
1210—1215. Efter ÅA; saknas i B 1212. var| saknas i
G 1123 12138. &r (1)) saknas i GQ 1124 ser mik (2)) megh
er G 1214. at) ändrat till thet i A (ath G) 1215. frende
herra] hertwgh & 1126 «1216. kyste] mynte G 1127
liuffuelik] minneligh G 1217. honum sidhen] sidhan
honum A <:1218. hon] så A, G 1129; han B 1219.
Within] i skulle wedhe & 1130 sannindh] sannindhe G
1220. Frfr konungen tilll AÅ i margen: thet, G 1131: ath
England] engelandh G& 1221. meelte]) sagdhe ä fr meelte
A om) och G 1132 godher] så A, G; godhe B 1222.
brodher] så A, G 1133; brodhe B 1228. En meelte]
JEn sagdhe (ä fr meelte) A, tha saffde och G& 1134 1224.
medh sanno)] for sannindhe G 1135

68

1225 wil iach idher tigene medh alla mina mugha
for liuffhet iach beer til thenne frvgha;
thet &er xij aar och &en mere
iach henne saa och frvr flere
] England medh fadher sin;

1280 nw forgaar henne blanka kin
at iach idher nepligge kenne ma.

Frv Belaphir, iach sigher swa,
nw skulen j gore thet iach (ider) bidher,
herra Gaymorin och swa idher:

1285 mith landh thet ligger her ner,
thit skulen j ridh&e och dwelies ther
en&e stund och haffua maka;
idher skal enkte weette saka.»

»Gudh thakke idher, herra, for idher ere,

1240 at thetla sin ma thet ey were,
thy at iach warder gest

1225. wil iach) iak vil ÅA, G 1136 medh] aff G
alla — mugha] så ÅA, all myn mowe G, allom mogha B
1226. liuffhet — beer) wilie jech hawer G 1137 1227.
er) G 1138 till.: wel och) saknas i G 1228. Frfr iach till.
A: thet (ä fr at), G 1139: sidhen frvr] fruor A,G 1229.
England] engelandh € 1140 1280. forgaar]) forganger ÅA, er
for gangen G 1141 blanka| så A, G; rodh& B kin) skin &
1231. at) thet ä fr at A, sa ath GQ 1142 idher nepliga]
hinn& neppeligh &€ «1232. Frv| frwe G 1143 Belaphir]
jfr v. 2888; bolaphir B, belafir A, bilaphir G 212383.
nw — jl i skullg nw &G 1144 thet]) som A, hwadh &
ider]) saknas i A, G 12834. Gaymorin] se v. 1197 12385.
her] oc here G 1146 1236. thit — j) ij skulin thiit A
dwelies] dwalias ÅA, were G 1147 1237—12388. jen
stwndh och hawer roo oc nadhe / edher skal ther (å fr
reth) jnethet worde ath skade G 1148—1149 1239.
herra] så A, G 1150; saknas i B idher (2)) then G 1240.
sin] sinne GG 1151 1241—1242. thy jech skal endelig
wer&e giest / j jen kosteligh stadh och fest G 1152—
1153 1241. gest) eet hooff geste A

69

j Leydhos om stunta frest;
ther skal et torney vera
— mange herra koma there —
1245 mellan England och Britan
a en halla fagher plan;
man ma ther see margh fagher skara
the aff Britania fara,
mangan stoltan franzeis
1250 ther frome &ru och korteis;
thet komber och aff Englandh there
och swa the aff Yrlandh ere;
ther komber och thet kompanj
aff the? sihwalfua bordh, the era fri;
1285 ther komma skota, iach sigher medh skeell,
the mik margha kenn&e weel;
thet &er lango sidhen the mik saghe 481
eller nokot weette til mik fragho,
siex aar thet &r eller och mer

1242. ij leidin (?) os om stunda freste A 1243—
1244. Så GG 1154—1155 (ther skal jen torney were /
mange herrer komer there); verserna saknas i B, A
1245. j engeland och i britan G& 1156 1246. a] op a 4,
pa G 1157 halla] så A; gansk B, myghet G 1247.
margh fagher] så ÅA, mange foger G 1158, faghra B
1248. fara] ther fare G 1159 1249—1252. ther komer
och aff frankerigi / stalte herrer the ville ey wige / aff
engelandh kommer oc mange ther / och sa the herrar
aff irlandh &r G 1160—1163 1249. mangan) marghin ÅA
franzeis] så ÅA, franzoos B 1251. thet) thiit A 1253.
ther] thet G 1164 thet] aft G 1254. Så A; aff the sio-
uele eru the frij B, mange herrer the ere frii G 1165
1255. komma] komer G 1166 skota] så A, och skotter
G; saknas 4 B medh] thet medh A 1256. margha] saknas
i G 1167 kenne&e) kienner gantze G, vnna A 1257.
lango] lenge ÅA, langt G 1168 saghe] så A; saa B, G
1258. nokot weette] noger tidindhe G& 1169 fragho] så
A; fra B, G 1259. thet — mer) &r thet och &n mere
G 1170 och) saknas i A

70

1260 sidhen thet iach heman redh.

Nw e&er mik wardhet swa til mote
at iach nodugh storligh lothe

at iach aat thetta sinne

skulle thet torney ey finne;

1265 wi moghom ey lenger bidhee,
wi wilom til landhe ridhe,
thenne frv och swa iach,
ther wi moghom haffua mak;
min fadher weth ther enkte til,

1270 at iach &er gift, iach sighixe wil»
Tha hertigh Frederik thet forstodh
tha meelte om then riddare godh:
»Gudh ma mith landh bewara,
iach wil til thet torney fara.»

1275 »'Thet &er mik liufft>, sagde Gaymorin,
»war gudhi wel komen, kere win!»
» Er idher kunnugh vel the leedh?»
»Jaa, then wegh iach hingat redh,

1260. sidhen jech borth fra them redh & 1171
1261. wardhit]) wordhen G 1172 mote] så A; modha B,
madhe G& 1262. at) thet A neodugh storligh) storlik
nodhuk ÅA, thet nedigh vildhea G 1173 lothe] ladhe GG
1263. at) thet ä fr at A aat) ij A, G 1174 1264. j tor-
ney skulle i meg finne G 1175 1265. ey] nw ey G 1176
1266. wilom] vardhom A, wille nw G 1177 landhe] lan-
neth G 1267. frv] frua A,G 1268. wi moghom] vardha at
Å, som wi ma G 1179 1270. at) thet A gifft) giffter A,
qwent G 1181 iach (2)) A till. över raden: thet 1271. thet]
thetta A 1272. tha — om) han saftde til G 1183 meelte]
sagdhe ä fr malte A riddare] riddar A, herre G 1273.
landh] A till.: vel 1274. til thet) medh edher til G 1185
1275. Gaymorin]) se v. 1197 1276. gudhi] gudh G 1187
kere]) min kere A 1277. Så A; her &er idher wel kun-
nokt thenne ledh B, kwnne i och vel then same leedh .
GQ 1188 1278. iach hingat) ther jech hidh G 1189

71

har skulom wi heden fare,
1280 tha wardom wi raskeliga wara
eth hws wi skulom j herberg&e j nat;
os warder ther enkte fath.
The borgh heter Bramundant,
thet witin wisselige for sant;
12885 hon er stark och owinnelik.
Greffue Askalias, en herra rik,
han egher then borgh och fresta,
ther wi j apton skulom geeste;
han badh mik tha iach thedenr redh,
1290 iach skulde thet latha engeledh
samma weghen ater ridhee;
han wilde mik ther hemme bidhe.»
Daghen fast at qweldin ledh;
tha har wth aff skogen redh,
1295 han tha gensten hwsit saa
thet iach forra sagdhe j fra.
'The herbergadh&e then nat there

1279. han) ther G 1790 1280. raskeliga] rasklika
A, skiodeligh G 1191 1281. hws]) A, G 1192 till.: ther
skulom) saknas i A j (1)) saknas i A, G herberge]) her-
beriges G 1282. ther worder wi fuld vel vnd foth
G 1193 enkte) A till.: vetta 1288. borgh] A till.: hon
Bramundant]) så 4; barmondanth B, bromwndant G 1194
1284. thet vil iak idher sighia for sant Å, wedher thet
wesseligh for sandh G 1195 «1285. hon) then borigh
G 1196 owinnelik] onkelig G 1286. jen grewe askalies
herre righ G 1197 1287. han) saknas i A, GQ 1198 then]
thenrne GG 1290. tbet] så A, G 1201; saknas i B 1291.
samma weeghen) ath jech skulle til hanum G 1202 ater]
eter A 1292. wilde — ther] saffdé&e han wilde megh
G 1203 1293. qweldin] qweldith A 1294. tha han]
han tha G 1205 1295. han — gensten] han thaghar
genast Å, giensten ther han G 1206 1296. thet]) som ÅA,
ther G 1207 foerra sagdhe] så A, G; hauer förre sakt B
j]| saknas i A,G 1297. herbergadhe]) herberigedh G 1208

72

och wartho wndfagnse medh ere;
man skop them alle nadhe
1800 til dryk och etendh badhee,
ther til hofuizlikt kalz och gaman 482
then qweldh the satho saman.
Tha thet etendh en endhe fik
j en rosen gardh then herra gik
1805 Och hans husfrua klara,
ther sin& thokt kunde weel beuare,
och hans stolta dotter twa;
frw Belaphir hon giorde och swa.
Man bar them badhze miogdh och wiin.
1810 Husbonden meelte til Gaymorin:
>Huru haffuer thet stand:t medh tik
sidhen j fooren borth fra mik?»
»Iach haffuer sidhen hafft myken modha
och stora angist for min dodhee,
1815 Swa at aldre kom mik til handa

1298. medh]) ther (ill. över raden) medh ÅA, medh
mygel G 1209 1299. them] A till.: ther 1800. zetenäh]
etan ÅA, edinde G 1211 1301. Frfr ther tilll G 1212: och
hofuizlikt kalz] så A; kalz B, howske snak G 1302.
qweldh] affthen ther G 1213 satho) A till.: ther (över raden)
til 1303. thet etendh) the gleadhi A, thet moltidh G& 1214
1304. rosen] rosens G 1215 then herra] the herrer G
1305. hans) sa then G 1216 husfrua] så A; husfrv the
B, frwe G 1806. sine] sin G 1217 1807. hans] gre-
wens G 1218 1808. frw) frwe G 1219 Belaphir]) jfr wv.
2388; bolaphir B, belafir A, bilapher G 18309. Man bar]
man ber ÅA, han bar for G 1220 1310. melte] sagdhe
ä fr melte A Gaymorin) se v. 1197 13811. thet) G 1222
till.: herre 18312. fooren borth] sist i redh G 1223
1313. sidhen) saknas i G 1224 haftt) Efter detta ord står
i G ett struket sa modhe] nodh A 18313. stora] stoor
G 1225 for] fore A min] så A, G; mina B dodhee])
dodh 4 1315. sa ath megh aldrigh kam for[re til
hanläh[e] G 1226 (det inklamrade bortrivet)

173

nokot sin for tolik wandha»>,

och sagde honum alla ledh

huru honrum war j skogen skedh

och thet herra Frederik giorde swa weel
1820 han slo then store rese j hell.

>Wel &er mik thet er swa gangit;

swa godhe&e geste iach haffuer fangit;

j] haffuin mik eret j manga stykke

och lost en deell aff min olykke»>,
1825 meelte tha then greffue riik

widher hertigh Frederik.

»'Then rese giorde alla stunda

08 stora meodho ij margha lunde.»

Hans husfrv herde ther op a,
1880 swa iemmerlik greth hon tha,

och swa hans dotter badhee,

swa at the haffde eng&e nadhe.

Greffuenr meelte til geste sin:

1316. j alle myne dage saa mygel wandhe G 1227
for] saknas i A 1817. och) han G 1228 alle ledh) sa-
meledh GG <1318. huru] hwadh G 1229 skedh] skeet A
1319. thet) saknas i G 1230 herra Frederik] så A; han
B, hertwgh Frederik G swa) så A, G; saknas i B 1820.
Frfr han till. A: thet (ä fr at) 1821—13822. wel maegh
theb &er gongen saa / saa godhe giesteée ther wi nw fa
G 1232—1233 1821. thet]) thet ä fr at Å er swa] swa
er A 1324. lost — aff) holpeth megh fra G 1235
olykkze] vnlykke A 1325. melte tha] melte om Å, tha
saffde thet G 1236 1326. widher G 1237 till.: thet 1827.
giorde] B lill.: mik, G 1238: os (saknas i AA) alla
mange G 18328. Så A; och tolik medhe j alla lunda B,
jdeligh medhe sa mange lwndhe G 1239 1329. Hans
husfrv] then grewe jane G 1240 op a) så A, G; på B
1330. izmmerlik) medhelika A 1831. swa) till. över
raden i A hans] hinnes G 1242 1833. Greffuen] then
grewe G 1244 mete] sagdhe ä fr melte A, saffdhe €
geste) gestin A

74

»J within thet ey, min kere win,
1885 hwat olykke mik &er for snima

skeedh j stuntan tima.

J torffuen, herra, ey vndra pa

at the frvr grete swa

och thet iach sielff swa sorgende mon vaere
1840 och mik swa sar&e for idher kere.

Iach atte en son, en vngan man —

iach sigher thet idher a mina san

at thetl er engin herra swa riik

han matte medh &er&e joo frogde sik
1845 hwar then tiidh han skulde han see,

hans higerte matte aff gledi lee;

han war hoffuisk for wtan kiliff,

eth heladhe aff sith eyghet liiff,

ther til milåh och offridh wiis; 483
1850 aff frur och mor haffde han priis.

(For) et ar ok threttan vikur minna

var han ut ridhin at thetta sinne

1334. min — win) wen myn G 1245 1835. olykke] an-
gist A for snima]) skiedh G 1246 snima] så A; sniman B
1336. thet gioris maegh i myth hierthe vee G 1247 timal
så A; timan B 1887. torffuen) torff ther G 1248 herra ey|
ey herra Å paj a Å, appa G 13388. hwi the oc (över raden)
hon the (över raden) grata swa ÅA, hwi thisse frwer the
gredher saa GQ 1249 1339. thet] hwi G 1250, saknas i A
sielff) saknas i A mon vera] så A; ere B, er G 18340.
mik — sare] swa sara os över raden) A kere] kier G 1251
1341. atte] haffdhe G 1252 vngan]) vngh G 18342. iach
— thet] thet seyer jech G 1253 1843—1344 saknas i G
1344. joo] saknas i A 1845. ath hweth thet sinne man
mwndhe hanum see G 1254 han (1) så A; man B
1346. matte] mon G 1255 18347. hoffuisk] kysk G 1256
for] saknas i A kiiff] qwidh G 1348. jen heledh from
aff alt sith liiff G 1257 18350. frvr — haffde]) frwer och
jomfrwer bar G 1259 1351—1852. Så GQ I260—1261
(jeth aar och tretten vger mynne / war han vdh redhen

75

] thenne skogh a euyntysr,
the honum wartho alt offdyr.

1355 Han haffde ey full xx aar
tha hax» riddar slaghen war.
Tha mik war sakt at han bort redh
jach wiiste a then samma leedh
mina riddara och swen2e;

1860 the wartho alt off sen&e;
han war swa lankt them komen fra
at enginr thera matte honum na.
Tha wartho the warge a en liidh
hwar han medh resen hiolt en stridh

1865 Och sagho thet resen honum nider sloogh
medh the stora stang han drogh,
swa at han genast dodher laa;
the matte honum ey higelpe tha.
Aldre war foth eth renare liiff

13870 nokon thime aff nokot wiiff>,

ath thefte sinne); xiij aar och ey minne / han riddar
(riddare A) war for &n han foor finne B, A 1353. a)
pa G 1262 13854. the] ther G 1263 honum wartho]
vordho honum A 13855. haffde] war G 1264 13856. tha)
ther G 1265 «riddar]) riddare ÅA, til ridder G 1857. at]
saknas i GQ 1266 1858. jach — a) sa wiste jech effther
GQ 1267 1859. riddara och) ridder och sa G 1268 1360.
wartho] varo AA; G 1269 till.: tha 1861. swa — komen]
them swa lankt komin A, them komen saa langt G 1270
1862. ath the hanum jnthet hielpe maa G 1271 at) thet
äfr at A matte] kunne A 138638. the worthe hanum
war vndher jen lidh G& 1272 1864. hwar] hwre G 1273
1365. och — thet] the saa ath G& 1274 honum) han A
1866. han] G 1275 till.: aa segh 1867. genast) genstan
4, G 1276 dodhber]) ded & 13868. matte] kwnne G 1277
ey] jngen G tha] saa G 13869. war foth] worte G 1278
eth) een A renare] rener G 1870. noger tidh dreben i
kiempe kiiff G 1279 nokot wiiff] modher liiff A

76

meelte hans fadher medh gratande thara
och sukkade halla sara,
sin& hender opta wreedh
och kerdhe sik swa margaleedh.
1876 »'The xl riddare iach haffde wt send
wartho alle aff honum skaend;
han sloo them alle saman j hell
— then store rese giorde ey weell —
swa at aldre en aff allom them
1880 kom ater tha til min hem
for wtan twe, the varo sarge,
ther mik thesse tiidendhe bare.»
Tha swaradhe hertigh Frederik:
»Herra, thet vil iak radha thik:
1885 lathen fare idhre qwidhe
och gerin idher gladha och blide;
thet &er thet aldre beste»,
meelte hans godhe geste.

1371. melte) sagdhe ä fr melte A, så melte G 1280
1372. och suckedh i sith hiert& sa sare G 1281 suk-
kadhe] A till.: sik tha 1878. sa hordelizh han sing
hendher wred G 1282 hender] A till.: han (till. över
raden) swa <1374. margaleedh] mange leedh &G 1283
1375. riddare iach) riddher han G 1284 send] sent A
1376. wartho — honum] alle worte the aff resen G 1285
skend]) så A, G; skemdh B 1377—1878 saknas i G
1378. store rese] dighre rese han A 1879. en — allom]
noger aff G 1286 them] them A 13880. noger tid kam
affther hiem G 1287 ater tha] nakar ater A min]
mik A 1881. for] saknas i G 1288 the varo] så A;
the wartho B, war ille G 1882. ther] the A 1883
—1384. Så G 1290—1291 (tha sweredhel[l] hertwg fre-
derik / herr& thet wil jech radhe thik); verserna saknas
i B,A 1385. qwidhe] qwidh A 1386. gladha] så A,
G 1293; kaat B 1888. melte]) sagdhe ä fr melte A,
saffdha G 1295

»

77

»Lathen idher ey mere ther effter thra
12900 ther j maghen aldre ater faa!
J torffuenr ey mere om keere;
han &er weghen medh &re,
thy at iak then rese sloo j hell
ther idher giorde thenne oskeell.»
18985 Honum thakkade riddare och swena badhe
ok giordhe them sidhen gladhe.
»Os dugher ey ther effter langa 484
ther wi moghom aldrik ater fanga.»
The lotho fara all higertans qwidhe,
12400 kalzadho mangt och giordo sik blide;
then qweldh the ther satho saman
tha haffde the ther hogelik gaman.
The hwiltos ther then sama nath;
om morghonen»r ridho the theden brat,
1405 meedhen husbonden laa och haffde nadhe,
the frv och then riddare badhe.

1389. Lathen — ther] j skulle jekj & 1296 ey —
ther] ther ey meer A 1390. effther then ting i kwnne
jekj faa GQ 1297 maghen]) kunnin A 1391. j skulle
edher jekj mier&e kiere GQ 1298 mere] meer ther A
1392. weghen] wrekedh G 1299 medh) A till. över raden:
mykin 12893. jech slo then store rese i hiel G 1300
iak) jfr G; han B, A 1894. giorde] hawer giordh G 1301
thenne] thaesse Å, sa mygel G 1395. riddare — swena]
ridder och frwer G 1302 1396. okl så A, G 1303; the B
sidhen] A (över radem), G till.: alla 1897. Os — ther]
wi torff ey mere G 1304 1898. ther) thet G& 1305 mo-
ghom] kunnum AA, kan G& = ater] saknas i G 1399. fara
— hiertans) tha fare allae € 2306 1400. kalzadho)] the
kalzadho ÅA, och taledhe G& 12307 sik] them A,G 1401—
1402 saknas i A 1401. qweldh) affthen G 1308 1402. the
snackedse manth gledh& och gamen G 1309 1403. The
— ther] ther hwiltes the G 2310 1404. morghonen] mori-
genG 1311 1405. madhen] medh A, en G 1312 1406. frv]
froa A, G 1313 then) så A,G; the B riddare) ridder G

78

Herra Gaymorin han fore redh,
thy honum war kunnugh wel then ledh
och better war honum kunnokt there
1410 &n hertigh Frederik monde were.
Tha mete then hertigh dyre:
»Sighin os 2uentyrae
ther os til skemptan matte were
meedhen wi swa ridhae here,
1415 min kere wen, herra Gaymorin,
hwat idher &r thimppt nokot sin.»
»Iach kan idher ey ther aff sighia
hwat mik e&r timat, thy ma iach tighia;
thok timadhe mik eth sin iach bort redh
1420 jiach kom j en skogh swa bredh
mellan Skotta- och Englandh,;
iach fan eth lith:t bergh aff sandbh.
Ther sath en frv omkelik,
hon haffde en dedhen riddare hoos sik,

1407. Gaymorin] se v. 1197 han) så A, G 71314;
sik B 1408. honum — well] han wiste best « 1315
kunnugh] så A; kunnokt B well then] the sam: (sama
till. över raden) A 1409. och) saknas i A I owum kun-
nokt) han kiendh G& 1316 «1411. mete] -( till.: om;
saffde G 1318 «1412. os] så A, G 1319; st. si B. —
A till.: nakar 1418. skemptan) gl&edhe i ;r skemptan
A matte] kan G 1320 1414. swa ridhba! swa ena (ena
till. över raden) ridhom ÅA, ridhe nw sa 4 1321 1415.
herra] så A, G 1322; saknas i B Gaymorin] se v. 1197
1416. nokot| i hwerie G 1323 1417. idher) saknas i A,
G 1324 ey] enkte A ther aff] aff ewentyr G 1418.
timat) timpt A, G 1325 1419. thok] tho A, do G& 1326
timadhe] timpde A, skiedde G <eth sin) snimeste ther
G 1420. swa) så A, G 1327; war B 1421. j mellom
skotten och engelandh G 1328 1428. Ther]) G 1330 till.: i
frv omkelik] frua vnderlik Å, frwe sa mynmnelig G 1424.
dedhen riddare] dodh ridder G 1331 hoos]) ner A

|

oo OF

79

1425 ther tha war nyligh slaghen j hell;
hor wnthe honum aff hiertet wel;
widher sith brist honx thrykte han
och kyste (swa) opte then dodhe man;
hon opte fast medh harda skrij:
1480 >ȁ wi, at iak fod var, awi,
thet iach nw ey dey&e maa,
nw ware mik thimen»r dos pal
Hon kerdhe sik swa sare
medh gratande beske tharze;
1485 henne kledher waro medh blodhet strodhee
och swa henne kiinne rodhee.
Tha iach the frva sithiande saa
iach sporde henne hwi thet war swa
at then riddare war slaghen j heell
140 ther hon wnthe aff hizertat weel.
"Thet haffuer mik giorth en myken man
then iach ekke nempna kan”.
Jach wilde effter honum ridhe; 485

1425. nyligh) nylika A 1427. widher) til G 1334
thrykte han) kryste hanum G 1428. och) hwn G 1335
kyste) thryste A (swa) opte)] opte B, swa A, sa offta GC
1429. harda skrij]) hiertens skregh G 1336 1480. Så A;
at hon war fodh och sagde awi B, thet hwn»n skuldhe noger
tidh wordhe qweg G 1337 1431—1432. nu vare mik tiidh
heller vara dodh / &n iak thol her swa stora nodh ÅA, ath
jech jekj nw dedh maa / thet war nw tidh ath des appa
G 1338—1339 1483. sik) han tha (tha till. över raden)
A 1484. gratande beske) suk och gredhindhae G 1341
1485. kledher] kledhe A waro] war G 1342 strodhe]
strodh G& 1436. sa war och hinnes kledher rod G 1343
1487. frva] fruo A sithiande] sitia A 1488. iach
sporde] tha spordhe iak A hwi] huru A 14389. at) thet
ä fr at A riddare] ridder han G 1346 1440. aff hiszer-
tat) sa hierteligh & 1347 1441. myken] vsel G 1348
1442. ekke] G 1349 till.: sielff 1443. wilde] wil G 1350
honum) ÅA till. över raden: genast

80

the frv badh mik bidhee.
145 ”Ney, min keere herra,
han g&r idher alt offiserre,
1] moghin han ey finne
] xv mile at thesse sinne;
thy bidher iach idher for frvr eere,
1450 hielpin mik meedhen j erin here
at iach matte komma til landha
och frelsen mik aff thenxne wanda.'
Wi toghom then dodhe riddara ther laa,
frun och iach wi giordom swa,
1455 fordhom han theden som wi matte
thiit the frva hemman atte.
Iach spordhe the frv swa innerlik:
'Hwat heth thenne riddar riik?'
Hon swarade: 'Han het Lifant,
1460 en hertigh wt aff Yrlandh.
Thy ma iach sorghig, arma wiiff,
at iach swa bradelik miste hans lif;

1444. frv] frua hon ÅA, frwe ropte och G 1351 = mil'
hanum G 1445. Ney] så A, G 1352; och sagde ney ';
1446. offierre] aff fierne G 1353 1447. j kunne hon
jekj finne GG 1354 1448. j] aa G 1355 xv]) toll; ÅA
thesse] thetta A, G 1449. thy — iach]) jech b:cAher
GQ 1356 frvr]) fruor A, G 1450. hielpin]) j hielper 6 2357
meedhen j erin) men i er G 1451. at) thet ä fri Å, saa
ath G 1358 . 1452. frelsen mik] wordhe frels:v G& 1359
thenne]) al myn G 14538. riddara] så A, ridder G& 1360;
man B 1454. frun] frwan ÅA, then frwe G 1361 1455.
fordhom — som] och forda hanum hwadh G 1362 1456.
the] som G 72363 frva hemman] fruan hema A,G 14527.
frv swa] frwe G 1364 1458. heth] hiedbe G 1365 1459.
het Lifant) hiede lefanth G 1366 1460. en) han war jen
G 1367 wt] saknas i G 1461. arma] salugh A 1462. at)
thet ä fr at AÅ iach]) han G 1369 swa — miste] miste
swa bradhlika A hans] sith G

81

swa omkelik iach far her,
min modher brodher konung er,
1465 weldugh ower alt Yrlandh;
the tiene alle til hans handh.
Mith nampn wil iach ey lone:
iach kallas Arilla skone.
Thes bidher iach idher swa innerlik
47 at j wilden ey skilias widh mik
for &en thenne skogh far ende;
alle mina sorgh maghen j forwende.'
'Gaar thet effter minom wilia
iach wil mik ey fra idher skilia
1475 for en j komen there
j wilin gerne were.
Wi ridhom war wegh theden brath
och kommom &en om samma nath
j en stadh ther fore os laa.

1463. swa] hwre G 1370 eomkelik] omkelika som Å
far] sidder G 1464. brodher] ÅA till.: tho een, G 1371:
jen 1465. alt) så A, allm GQ 1372; saknas i B 1466.
the — alle] thet halda the herra A 1467. ey] jekj
G 1374; A till.: fore idher 1468. kallas Arilla] hiedher
arille hin G 1375 1469. Thes — iach]) jech bedher
GQ 1376 1470. at j]| atj B at) thet ä fr at A j wilden]
saknas i G 1377 wilden] vilin A ey] ekke A,G widb]
fra G 1471. for en) forre G 1378 far) for jen G, han
faar een 4 1472. alle myn sorigh maa i borth wende
G 1379 alle — j]) mina sorgh magbhin ij alla A 1478
—1474. jech wil megh jekj fra eder skillie / thet skal
alt skie effter eders willie G 1380—1381 1478. minom]
min eghin (eghin till. över raden) A 1474. mik — idher]
så A Gifr G 1380); idher ey widh mik B 1475. for en)
forre G 1382 1476. j| ther ij 4, som i G 1383 wilin
gerne) gierne wil G; A till. över raden: sizelfwa 1477.
war wegh] tha G 1384 1478. och] vi A kommom]
kam tha G 1385 om) the ÅA, j then G 1479. j] til
G 1386 fore] for G

6— 26375.

82

1480 Husbonden kom och meelte swa:
'J erin wel kompne badhe.'
Han skipade os reth alla nadhe.
Medh all the tingh iach kunde radha
wi mattom the frv ey gore glada.
1485 Arlla om morghonr dagher war liws
tha kom een vaghn fore thet hws,
ther wi then riddar lagdom pa;
husbonden os skipade swenna twa
och iiij godhe heste
1490 fore wagnen skulde fseste. 436
Wi foorom theden hwat wi maa
then genast wegh til Jrlandh laa.
Hans ors behiolt husbonden there
for then kost wi mondo ther tera.
1495 Tha twe dagha forgagne ware
tha hordhom wi j Yrlandh sara
riddara och frvr gratha
och swa igmirlika latha

1480. meelte]) sagdhe ä fr melte A, saffde G 1387
1481. erin]) G 1388 till.: foldh 1482. reth) ther G 1389
1488. all the] alle then G 1390 tingh] G till.: ther
iach kunde] vi kunnum A «1484. vi kunno ey gora the
frua gladha ÅA, wi matte then frwe gior&e glade G 1391
1485. dagher] dagh A, dagen G 1392 1486. tha — fore]
så A, G 1393 (ther i st. f. tha, wogen, for G); en wagn
kom redho til B «1487. ther lagdhom vi then riddare
a 4 pal appa G 1394 1488. os skipade]) fik os A, skic-
kede os G 1395 swenna] heste G 1489. heste] swene
G 1396 1490. fore] ther G 1397 feste] tiene G 1491.
foorom] fara A wil A föver rade), G 1398 till.: for
1492. genast) genasta A, G 1399 1494. mondo — tera]
så A, G 1401; forterdhom there B 1495. twe] xx G 1402
1496. Yrlandh] ÅA till.: swa sara] så A, G 1403; fare B
1497. riddara) ridder G 1404 = frvr] fruor Å, G 1498.
iemirlika] så A, jammerligh mwn the G 1405; harme-
lige B

83

badhe arme och swa rike
1500 kerdhe them harmelikee.
Han warth begraffuen medh mykyn gere
aff alt thet folk ther monde were.
Iach wilde ther ey lenger bidhee
och beddes orloff theden ridhee.
1505 Konungen wilde engelundh
at iach skulde ridh&e j then stundh:
'J skulen her bidhe atta dagha;
man skal idher skipa alla nadha;
j haffuen fore ware saka
1510 giorth idher stor omaka,
thy wiliom wi medh landk och rike
tiene idher erlike.'
The plegade mik well j thera stund;
tha warth mik annor tiidhende kund,
1515 at konungen atte dotter en,

1499. badhe] B till.: then (saknas i A, GQ 1406) och
swa] swa ok 4 swa) B till.: then (saknas i A, G) 1500.
kardhe] så A, G 1407; kere B them) then herres ded
G harmelike] swa iemirlika A, onckeligh G 1501.
warth]) var ÅA, worte G 1408 begraffuen] begangin A
1502. aff] så ÅA, G 1409; medh B alt] saknas i A ther
— were] som kommen war there G 1503. ther ey]
ey tha G 1410 «1504. och beddis] iak bedis A, G 1411
theden] heem at ÅA, bort ath G 1505. wilde] A till.
över raden: thet engelundh] jngen lwnde G 1412 1506.
vtan iak skulde ther bidha ena stund A at) thet G 1413
ridhe]) fare GG stundh] stwndhe G 1507. her) så A,
here G 1414; saknas i B atta] i otte G 1508. skipa]
gifua A 1509. fore] for A, G 1416 1510. stor) digher A
1511. landhb) liff GQ 1418 1512. erlike]) hofuizlika ÅA,
ewinnelige G 1419 «1513. well] saknas i G 1420 thera]
the sama (sama till. över raden) A, alle G stund] stwn-
dhe G 1514. warth] var Å, worte G 1421 annor] andre
G kund) kwnde G «1515. at) thet A, G 1422 = atte]
haffdhe G&

84

the wenist ther solen a sken;

hon war pa eth fseeste,

hona sagho ey frender, ey neste;

frvr och jumfrvr ware henne ner
1520 Swa at engin annar komber ther;

tha konungen lyster hona see

han ganger thit medh frvr thre;

drotningen medh honum gar;

tha haffde the mog wel xv aar;
1585 the wenist er the jumfrv godh

ther ee war fodh aff koth och blodh

och nokor mar weth liffuge;

han wil hona engom giffuee;

han atte ey barn j werldinne fere,
15380 thy 2elskade han hona thes mere.»

Tha huxadhe hertigh Frederik

hemmelik meedher sik

a sith godhe finger gull

1516. wenist) venasta A, G 1423 solen] som (till.
över raden) sool Å a] ower G 1517. pa) ther (Gill. över
raden) op a 4 1518. hona] henne A, G 1425 sagho]
saa G ey neste] så A; heller gieste G; neste B (fr
R. Pipping, Komm. t. EK, anm. 150) 1519. frvr]) frwer
G 1426 jumfrvr ware] jomfrwer & G «1521. tha] naar
G 1428 lyster] så ÅA, G; lyste B hona] henne at A, G
1522. han ganger] tha ganger han G 1429 frvr]) fruor
A, G 15238. drottningen] A till.: thiit, G 1430: sielff
1524. tha — well] tho hafdhe iomfrwn Å, then jomfrw
ger jekj wdhen G 1431 1525. wenist]) venasta A, G 1432
1526. och) eller A 1527. och) heller G 1434 weth] A
till. över raden: nw, G till.: i werdhen «1528. wil] vilde
A hona] henne A, G 1435 1529. atte — werldinne]
hawer jekj dother G 1436 1530. zlskade) elste A, elsker
G 1437 hona] henne A, G 1531. huxadhe) thenkte
A, G 1438 1582. henne likar iak vidher mik ÅA, sa
jnnerligh medh sielwer segh G 1439 1533. han tenckte
pa sit fingern aff guld G 1440 a] ok a A

85

ther han haffde j hisertat hull:
1585 >Gudh ma mik &en the lykko giffuee,
hor warder &n miin om iach ma liffuce.»
'The ridho theden hwat hwar forma
til en stadh heth Barna;
ther eth torney warg&e skal; 487
1840 man findher ther mannigh vnder fall;
folk &er myket komet ther
aff fierre landh och swa ner.
Then tredhie dagh the kommo there
tha skal thet torney gangande were;
1545 then store stadh war ower all
herberghat badh&e bergh och dall;
the widhe strete badhe bredh och lang
a them war swa myktst trangh |
aff thet folk ther lope och gaa
1550 och gerne wilde herberge faa.
Herra Gaymorin tha kende

1534. ther] så ÅA, G 1441; som B han] honum A
haffde j hisertat]) ij sit hierta var ÅA, aff hierte haffde G
1585. &en) saknas i G 1442 1536. sen miin] så A, G 1443;
min win B om) &en AA iach] hwn € 1587. ridho]
ridha A theden] tha fast G 1444 hwar formal the for
ma AA, the maa G «15388. heth)] ther heet A, hiedher
G 1445 Barna] berna A 1589. torney] hof G 1446
1540. mannigh] så eller: maningh B, margh ÅA, mange
G 1447 1541. folk — mykit] sa myghet folk er GQ 1448
1542. aff fremede "landhe bode fiern och neer G 1449
fierre) fromedhe A 1544. som thet herre hoff skulde
vera G 1451 1545. all] alle G 1452 1546. thy herrer
redh ower bierigh och dale G 1453 1547. the — strete]
the widhz&e gatha B, the strete var ÅA, store stredhe
G 1454 badhe] saknas i G bredh) viidh A, bredhe G
lang] lange G 1548. om the herberigh war mygel trange
G 1455 1549. lope] lober G 1456 lope — gaa) var
op a 4 1550. och) ther A gerna — herberge] wille
alla gierne herberigh G 1457 1551. Gaymorin] se v.
1197 tha] han wel G 1458

86

hwar en skiolder hengde
aff hans eyghet federnis riik;
thit redh the frva och hertigh Frederik.
1555 >» Her skulom wi in fara,
vi kenna then skiold ther her mon vara;
man skall os ther pleghe well
och gere mang hoffuelik skeell.»>
The ridho fore the portze store;
1560 izgernlenker ware ther bundne fore
medh list och fogho sinne
at ther matte engin ridh&e inne
wtanr then herberghit herde till
och the han medh sik biudhe wil.
15665 'Tha meelte herra Gaymorin:
»Lath porten opp, wi wilom her in!»
Riddare kommo honum gangande igen,
medh them swa margh stolt en swen;

1552. hwar]) ÅA till. över raden: ther = skiolder] skiold
han A, skioldh vdhe G 1459 hengde] hendhe G 1553.
hans] sit ÅA eyghit] egen G 1460 fszdernis) fedherne ÅA,
faders G riik] rigi G 1554. frva] fru A hertigh] herra
4 1555. Her — wi) here skulle i G 1462 in fara]
så A, G; infore B 1556. Så A; wi see then liffugze
wnder them &ere B, och see then pris och then xerae
G 1463 1557. os ther] edher G 1464 well] alt fuld wel
G 1558. mang hoffuelik] mang hemelik A, edher fuldh
goth G 1465 1559. ridho] ridha A fore) tha til G 1466
1560. ther jerne nagl& war jnnen fore G 1467 1561.
medh]) A till. över raden: mykith list] liste GG 1468
sinne] sin 4 «1562. ther kam och jngen lewindis jnd
G 1469 at] thet ä fr at A inne] in A 1563. then
herberghit] the herberigh G 1470 1564. och — han] ok
han in (in till. över raden) A, heller och hwem han G 1471
1565. meelte] saffde G 1472 Gaymorin] se v. 1197 1566.
ladh ap porten jech wil here jnd G 1473 1567. Ria-
dare kommo] jen ridder kam G 1474 1568. them) hanum
G 1475 margh] mange G stolt en) een stolter A, stalte G&

87

the kende hans skiold ful gorla
1570 han a sinom arme fordhe,
konungxens wapen aff Skottlandh.
> Wel er os the gledi &er os komin til hand
at min herra Gaymorin
&er ater komin hem til siin.»
1575 The lupo alle raskelik.
»Varin gudhi wel komin j himerik
och alle the ther fore ere
och dwelins medhen idher lyster here;
wel er os wi haffwom idher ater fangit
1580 ther os haffuer lenge effter langhet.»
The riddare och swen&e ther ware jane
wndfingo the frv medh fogho sinne;
en swen moth herra Gaymorin rende,
han honum gorle kendee; 488
1585 han haffde honum förre tienth,

1569. kende] A till. över raden: tha ful gorla] sa
giorligh G 1476 1570. ther then herre förde medh segh
GQ 1477 han) ther han A 1571. Skottlandh] skota land
4, skottelandh G 1478 1572. er (1) saknas i G 1479
os (1)) A till.: at ser — komin] så ÅA, os &r komen G;
her komber B 15738. at] thet ä fr at ÅA at min) nw
& myn kiere G 1480 Gaymorin) se v. 1197 1574. &er
— komin] så A; ather komber B, kommen & 1481 = til]
G till.: lande 1575. lupo] lobe G 1482 raskelik] raske-
lika A, sa raskelig G 1576. Så G 1483 (werzer gudh
wel kommen i hemmerigh); badhsa them gudhi wal komin
ware j himerik B, badhe han vara gudhi well komin ij
himerike A 1577—1578 saknas i G 1577. the] så A;
them B 1578. medhan han lyste at dwalias there A
dwelins) dwelies B 1579. er) saknas i G 1484 os) A
till.: at idher ater] nw G 1580. ther] then herre G 1485
lenge] opta 4 1581. riddare) ridder G 1486 ware] war
GQ 1582. vndfek then frwe medh howske sinne G 1487
1588. herra] saknas i A Gaymorin] se v. 1197 1584.
han) ther G& 1489 georle] ret fulgorla A

88

thokt och &ro honum kenth;
han halp honum aff orsst nidher:
»Wel &er mik iach haffuer funnet idher
ther all min gledhi och lykke a ster,
1500 at j Srin nw helbrogde her.»
The leddho the herra och fruo badhe
j eth herberghe, man skop them nadhee;
man bar in fore the herra tha
rike kledhe the skuldo j ga:
1525 s&engin var ok ther til redho
ther thakt var medh silke thet bredha;
the togho the herra there wapen fra
och lotho them sidhen sithie gaa;
wiin och miodh man fore them bar
1600 ij rika kostelika kar.
Herra Gaymorin badh mere
then swen sin wapn redhee,
hans baner ok hans kopertyr
aff thet rika examit dyr.

1586. &ero]) B till.: aff (Gaknas i A, G) 1588. er
saknas i G 1493 mik] A, G till.: thet 1589. a ster]
til stor G 1494 1590. at j]| atj B, ok ij A &rin) &
G 1495 = helbrogd&e) herbergadhe 4, komen G 1591.
the (2)] then A, G 1496 herra] riddar A = fruo] så ÅA,
G; frvor B 1592. herberghe] herberigh G 1497 man skop]
så 4A (man ä fr iak); och skopo B, man skibede G
1598. man — fore] the bredde for G 1498 1594. kle-
dhel] kleder G 1499 j]| aa G 1595—1596. Så G 1500—
1501 (sengien war och ther til redhe / ther tecked war
medh silky thet brede); verserna saknas i B, A 1597.
the kledd&e then herre aff waben tha G 1502 the togho]
man togh A fra] ij fra A 1598. lotho] loot A, bad
G 1503 sidhen] ÅA, G till.: at 1599. fore) for A, G 1504
1600. Så A; j dyre och kosteligh kaar B, j mange rige
guld kar G 1505 1601. Gaymorin] se v. 1197 badb]
G 1506 till.: &n 1602. jen swendh hans waben skulde
rede G 7507 16038—1604. Så G (hans baner och hans

89

1605 Hwat then herra gore badh
giordes alt j samma stadh.
Wilin j hor&e mere?
Ther kom folken flere;
ther kom j then samma stadh
1610 margh en stolt riddar gladh
aff hertigh Frederikx kompani,
the wt ware farne aff Normandi.
Herra Gaymorin meelte there:
»Huru ner mon Beniandh were?»
1615 >Han &er ey heden ene mile.»
» Wi torffuom ey lenger hwile
wtar genast moth honum ridhee
och faa men hemme bidhee.»
The drogho the rikaste kleder aa
1620 ther man ee medh ogon saa
och ridho sidhen alle there,

kobertwr / aff thet rige samit dyr); verserna saknas i B,
A 1605. Hwat) ee hwad G Z510 herra] G till.: them
1606. thet giordhis thaghar alt ij stadh ÅA, thet worte alt
giordh tha i stad G& 1511 1607. hore] G 1512 till.: &en
1608. Ther kom] her& komer G 1513 sen) så A, en
myghet G; alt B 1609. here kam jech snimen j thenne
stad G 1514 1610. margher stolter riddare gladh 4,
mange stalte ridder och glad G 1515 1612. the] ther A
wt — farne] war komen G 1517 16138. Herra] så A,
G 1518; saknas i B Gaymorin] se v. 1197; GQ till.: han
there] ther G 1614. mon] så 4; mono B mon — were]
&r hertwg frederik her G 1519 Beniandh] snarare att
läsa så än Beu- (obs. att varken B el. A har -fu-) 1615.
heden ene) here fra jen G 1520 1616. torffuom] torff
G 1521 eyl| A till.: her 1617. wtan genast) wi wille
giensten G& 1522 1618. och —- men) och jngen aff os
G 1523 men] A till.: her 1620. man ee] noger mand
GQ 1525 1621. och) the G 1526 ridho) ridha A sidhen
alle] alla modh hanum G

90

wndfingo han medh myken ere.
'The helsadho han at samma siin
och felgdo honum j staden in.
16825 Wm the herra war myket trangh;
the lekare giordo swa myket bangh;
weghen thykte them ey warg&e lang
fore marghan meesterligan sang
som man them til skemtan giordhe;
1680 Swa lang(an) vegh man thet hordhe.
Then store stadh, the rika feste
herbergadho manga godha geeste,
the thiit til torney mondho fara
medh riddarligha skara;
1685 aff nordhan ok aff vester
marghin stolt(er) fromadhe gester,
aff sunnan ok swa aff oster
marghin stolt(er) riddare troster,

1622. wndfingo han] och vndh finge hanum G 1527
1623—1624. the fuldhe hanum i stadhen jndh / ridder
och swenn&e och hofske qwinnae G 1528—1529. 1623.
at] A till.: thet 1625. Wm] och G 1530 1626. swa)
saknas i A 1627. weghen — ey) them totte ey wejen
G 1532 1628. fore margha handa sotan sang ÅA, for
mygel mesterligi sangh G 1533 1629—10630. Så G 1534
—J1535 (som man them til skiemten giorde / saa lang
vey man thet herde); verserna saknas i B, A, vilka i
stället ha följande 6 verser: bolaphir (Belafir A) the drot-
ning rike (rik A) / warth (hon var A) wndfangin riddar-
lika (hedherlik A) / gensest hon then hertigh saa / ther
iach haffuer for sakt j fra (ther iak förra sagdhe fra A) /
ther kommin war aff skotlandh / then herra han heth
beniandh Gfr Stud. 2:45) 16381. j then dyre stad och
feste G 1536 store] rike A rika] stolta A 1682. her-
bergadho] herbergdes ther G 1537 manga] margha A
godha] så A, G; stolta B 1633. the] ther G 1538 mon-
dho] wilde G 1634. riddarligha] swa riddirlika A, rid-
derskab i G 1539 1685—1638. Efter G 1540—1543: aft

91

(the) kommo ther alle wegnee, 489
1640 the iach en dell wil nempne.

Beniandh, then hertigh riik,

hundradhe riddara han haffde medh sik.

Ther forde konungen aff Angland

ij hundrath riddare medh &ero kendh.
16456 Skal iach sighisxe mere?

Herra Arrik forde &n flere

en thryhundrath aff Testergala

the widher femora kundo tala;

ther kom ok aff Frankariike
1650 then stolte konungh rike;

siex hundrat riddara forde han en

ok ther til margan stoltanr swen

aff thet gambla kompanj

ther fordhom medh konung Åsbne var fry.

norden och af vesten / mange stalte fremedhe gieste /
aff synden och sa aff osten / mange stalde ridder troste;
verserna saknas i B, A Gfr Stud. 2: 46 f) 16389. (the)] så
G 1544 (thy); saknas i B, A 1640. jech wil jen diels
aff them ap neffne G 1545 the] ther A en dell] endell
B wil] A tilll: her 1641. aff bemen kam jen herre
rig G 1546 hertigh]) riddir A 1642. hundradhe riddara]
try hwndrede ridder G 1547 han hafftde] hafdhe han ÅA, G
1643. Ther]) tidh G 1548 England] så A; englendh B,
engelandh G 1644. iij) iiii G 2549 hundrath]) hundradba
4 riddare — kendh) ridder pa then strand G 1645.
iach] G 1550 till.: &n nw 1646. here kommer &n nw
herrer flere GG 1551 1647—1648. ther kommer try c
portegale / the kwnne vidh fuld faa mend tala G 1552
—1563 1647. Så A &Gfr Litjens s. 52 fd; en thry
hudrad tostergala B 1648. the) ther A 1649. ok) så
ÅA, G 1554; saknas i B 1650. konungh] herre och then
G 1555 1651. hundrat]) thusand A < riddara] ridder
G 1556, saknas i A förde — en) fulde hanum jene G&
1652. ok) så A, G 1557; saknas i B swen] swene G
1653. aff] så A, GQ 1558; alt B 1654. Så A; medh
konung artus fordbom war frij B, ther förre war medh

92

1655 Herra Meliz ok Tenabrok
hafdhe hwar en rodh&en wapn rok;
ther kom och herra Gauian
ther sine tokt wel vara kan;
herra Segremors och Orillus
1660 kommo ther ridhende fore thet hus,
Lewis ok herra Visrezat,
ther aldre ville vtan ret,
herra Orillus, then riddar godh,
ther siellan kunne vara modh,
18665 Vigolis then meere,
the tolff kompana komo ther medh ere
aff the tauelrunda skara
ok marghe riddara medh them fara.
En riddare leek medh mykynr gaman
1670 War byriat then qweld the kommo saman;
ther waro skapt bruten stark
j stykke then qweldh pa the mark;

kong&e artus frii G 1559 Efter denna vers till. G (1560—
156D: sa mange som lewindis effther &r / thid kam
medh konningen aff franckerigi ther 1655. Jfr Liitjens
8. 53 f. Meliz]) maliz A, melios G 1562 ok) så G (och);
aff B, 4 Tenabrok] cenalabrok ÅA, herre tenebrok G
1656. hafdhe hwar| så G 1563 (haffde hwer); han haffde
B, A Gfr Stud. 2: 47 f.) reodhen) rodh G 1657. Gauian]
gafuian ÅA, gawianth & 1564 1658. sine) sin G 1565
vara] så ÅA; gome B, beware G 1659. Orillus]) herre
orilus G 1566 (jfr Stud. 2: 49) 1660. kommo) thy kam
GQ 1567 fore] for G 1661—1668 saknas i B 1661. her
lenix och her miserath G 2568 «16638. Orillus] orilws
G 1570 riddar] herre G 1664. vara] worde G 1571
1665. herre wigilos war och there G 1572 1666. thel
så G 1573; hans A (se Stud. 2: 48 f.) kompana] saknas i G
komo] kam €& <:1668. marghe riddara] mange ridder
G 1575 -1669—1918. Motsvarighet saknas i G 1669.
riddare] ridderlik A mykynr]| mykith A 1670. saman]
til saman A 1672. pal op a A

93

hwar ther a 2euintyr wilde komma
ther matte han forsokie sin fromma.

16756 Aff enom dyst iach sigher fra
ther mar om then qweelden saa;
han giorde konungh Gaymorin
widh greffue Leuitz af Pwenzin;
han war swa riddarlika giordh

16880 som iach aff sakt haffuer hordh;
ther ware lankt aff at skriffua;
the wilde badhe&e widh ro bliffua.
The stolta heladhe rike
fooro swa kostelikee;

1685 thera skiolda ware rike aff gullit rodh;
hwar thera giorde androm nodh.
Herra Gaymorin stak Leuitz tha
langan wegh orssit j fra;
tha kom herra Gaffuian,

1600 sin kompan Leuitz hempdis han
och stak herra Gaymorin
at han fioll wtanr wilie sin.

Tha hertigh Benianäh thetta saa 440
at Gaymorin ther fallen laa

16025 han rendhe swa raskelika

1674. ther — han] han matte A sin) sina A 1675.
enom — iach] een diost man A 1677. Gaymorin] se v.
1197 1678. widh] vidher A Leuitz aff Pwenzin] puen-
zin A Gfr v. 1687) 1679. giord) giord B, giorth A
1680. aff] fran A hordh] horth B, hort A 1681. aff]
frå A 1682. widhb] hos 4 «1683. heladhe] herra A
1684. fora siin skafft swa stoltelika A 1686. androm]
annan ä fr annath A 1687. Gaymorin] se v. 1197
Leuitz]) leuiz 4 1688. at han kankt [sie/] fra orsith la
4 1690. Leuitz hempdis] leuiz tha hempde A 1691.
stak) A till.: swa Gaymorin] se v. 1197 1693. hertigh]
herra A 1694. Gaymorin ther] herra gamorin Å

94

moth herra Arrik then rike
och stak hwar thera a annars skiold
at glaffuian spildrad:s a then mold.
Then dyst war ridhin medh ere;
1700 hwar thera for sin kere
wilde sin priis ther hoghige;
thet stodh them we til foghie.
'Thera skapt gingo sundher j stykke;
hwar thera wil en annan fortrykke;
1706 ther waro annor skapt til redhe
om the wilie dystere mere;
ja, tha the skapten finge
omaklike latha the saman springa
som the plega at gore
1710 ther owinskap wilie rore.
Herra Arrik then rike
stak swa riddarlike
then stolte hertigh Beniand
at han fioll nidher a then sand.
1716 Thet saa wel hertigh Frederik
och meelte tha widh sielffuan sik:
»Jach haffuer offlenge haldhet her.»
Han togh thet skapt ner honum ster
och moth herra Arrik rendhe;
1720 han honum gorle kende;

1696. Arrik] jfr v. 1646 och Litjens s. 52; orrik B,
orik A 1698. glaffuian spildradis] thera glafuior spind-
radho 4 mold]) så 4; muldh B 1699. dyst war] diwst
vardh tha 4 1700. for sin) fore siin hierta A 1702.
foghix) fogha A 1704. wil en) vilde hin A fortrykke]
thrykke 4 1706. om] &en AA <dysterge] dostera A
1707. ja —-- the] Tha the herra A 1708. latha] loto A
1710. ther) saknas i A 1711. Arrik]) se v. 1696 1716.
och — tha) tha sagdhe (ä fr melte) han A 1719. Ar-
rik] se v. 1696

95

omaklik hwar annan rorde
medh the skapt the heladhe forde
swa at the gingo all j stykke;
thok war thet hogelik lykke
1725 at them skulde enkte skadha
aff manga handa wadha.
The beddes skapten flere
och wilie dystere mere;
thera swen&e som ther gingo
1780 starkare skafft them fingo;
the giordo kretzen widheej;
the heladhe saman ridhe;
ther tryktis wth then rodh&e sweth —
evirtyreth ey sannare weth;
1785 thet matte angin finne
hwilken thera skulde winnee.
'The dysteradho lenghe wtanr skadhe;
man gaff them priis badhe
och loth them ther medh skilige
1740 moth thera eyghin wiliee. 441
Nw the herra skildo ere
tha kom Tidonas rennande there
thit hertigh Frederik hiolt enze
honum medh sin&e glaffuio til mene.

1721. omaklik] omaklika the A 1724. thok — thet]
thet var tho een A! 1726. manga] margha A 1727. The]
the herra A skapten] skafft nu A 1728. dysterse) xen
dostera 4 1729. som ther) tha til A 1730. starkare]
ok starkare ÅA 1782. the] tha the A 1783. ther) tha A
1735. thet — 2&ngin]) så A; then engin matte B 1736.
skulde] så ÅA; matte B 17387. dysteradho] dosteradho A
1738. them] A till.: ther 1789. medh] A till.: at 1742.
Tidonas rennande] så A; tudones B (Gfr Litjens s. 60
1743. hiolt) han hiolt A 1744. honum) så A; och han
B sing) sin A til] så A; saknas i B

96

1745 Tha herra Frederik Tidonas kende
har gengest moth honum rende;
then dyst war ridhin medh ere;
thok matte Tidonas weerze
heldher okommen at thet sin:

1760 han fioll ther wtan wilia sin.

Herra Frederik stak Tidonas swa
at han lanrkt fra orssöt laa;

hans ors loth han fara

och togh thes enkte wara.

1755 Nw saa man ther komma
manga riddara fromma
medh then stolta konung riik
af Englandh, man sagde mik,
the ekke wilia wike;

1760 nw skal man thet torney like.
Moth honum pa then annan sidhe
monde konungen aff Frankarik ridhe;
ha» foor ekke ene,
honum folgdo riddara och swenee

1765 medh manga stolta skara
the pa euistyr fara.

Mellan thessa riddara twa
margh ridderlik gerning man ther sa;
man matte hore en wegh swa lang

1745. Tidonas] så ÅA; se vidare v. 1742 1746. moth
— rende) sik mot honum vende A 1747. dyst]) dost A
medh] vel medh A 1748. thok) tha 4 Tidonas] se v.
1745 1749. thet] A till.: sama 17351. Tidonas]) tudones
B (jfr v. 1742); then ridder A swa] tha A 1754. thes
enkte] thet ekke A 1756. manga] margha A 1757.
medh) thet var A 1758. man] som man A 1759. the]
the som 4 1761. pal] op a 4 1762. konungen] B har
strängt taget: konung 1765. manga stolta] marghan stol-
tan A 1766. pa 2uistyr]) a ewintyr plegha A 1767
.. —1768. Så A; verserna saknas i B

97

1770 aff bruten skafft swa myket bang.
Hwat skal iach mere sighie &en swo?
En stak och annar sloo;
the garzuna warde thunne,
the flyddo th&eden som ther brunne.
1775 Ther warth marg sadhil tompd;
konungen aff England warth ey glomd,
han warth til ryggige at wike,
han fan ther sine like,
aff Frankarike margh 2edhle man
1780 80om wel dyst och torney kan.
Tha wan j then samma tiidhe
then priis a badhe sidhe
aff Normandi herra Frederik;
han war ther swa riddarlik,
1785 herra Gaymorin ther werffue kan 442
swa at alle riddare prise han;
herra Beniandh man ther och kende.
Nw er then dagh komin til ende;
the ridhe til herberghe ok haffua nadhe
1790 riddara och swen&e badhe;
the giordo sik then apton kath;
them war enghin gledi fath;
til dryk och etendh badhe
hafdho the alle nadhee.
1795 'The gingo j sengh thy thet war nath;

1770. bruten] brytin A bang] thrang A 1771.
swo] swa 4 1772. en — och) then en& stak then A
1773. warde] vordho ther swa ÅA 1776. warth]) var A
1777. warth) vardher AÅ at) saknas i A 1779. margbh]
marghin A 1780. som) ther Å dyst — torney] dostera
ok torneya 4 1782. a] op a A 1785. Gaymorin] se v.
1197 1789. ok) så A; saknas 4 B 1791. sik) them A
1798. etendh] etan A 1794. hafdho the] så A; och
haffdo B

7—26375.

98

om morghonin» kleddis the herra brath;
herra Frederik gik messo horge
— han war swa wan forre gore —
af then helge anda, |
1800 och wemptis sidhen til foth och handa.
Han badh til gudh j himmerik
aff hugh och hierte swa innirlik
gome sik fra skadha,
then dagh fra last och wadha.
1805 Arlla om morghon solen sken
the riddare wemptos och ware ey sen.
Tha the morselat haffdo
thera ors the tha kraffdo;
medh margha widhe&e skara
1810 saa man the riddara fara;
ther var halla mykith bang,
aff bambor ok bosunar mykith klang,
aff tumber meestara dyre
var ther ful hyre.
1816 Til redho war forst Gaymorin,
ther nest herra Frederik aff Normandin;
herra Beniand then tridhi er,
then stoltast riddar man wiste ther,
och mang en annar edhle man,

1797. hore] at hora A 1798. wan forre]) förra van
at 4 1802. hugh — higrte) hierta ok hugh A innir-
lik] så A; innerk B 18038. fra] A tilll över raden: alla
1805. morghon] morghonin A «1808. tha] saknas i A
1810. riddara] herra A 1811—1812. Så A; medh bam-
bor och basun mykit bang / ther war gantzka mykit
trangh B 1813—1814. Så A; verserna saknas i B 1814.
hyrg]) ohyre & fr hyre A Gfr Stud. 2: 20 f) 1815. Gay-
morin] herra gamorin A 1816. herra] hertugh A 1817.
Beniand] efter ett struket frederik B sr) monde vara ÅA
1818. then stoltaste riddare man weet til vara 4 1819.
mang — annar] margher stolter A

99

820 them iach ekke nempne kan.
'The holdo thet for eet hoghelikt gaman
tha thet torney thet kom til saman. .
Aff thet sihwalfua bordh thet kompanj
kommo ther och waro frij,
1885 medh margha hoffuelik skara
the riddarlige fara;
margh glaffuie aff hixertans lyst
tryktis fore the heladhe bryst.
Tha togh herra Gaffuian gorle war
1880 hwar som hertigh Frederik far;
the heladho waro blidhe '
och thordo hwar annan bidhee,
omaklik hwar annan rorde,
medh the starke skapt the forde
1885 stak tha hwar annan swa fast 448
at thet alt j stykke brast.
Segremors then rike
kom ther riddarlike;
han togh hertigh Frederik wara
1840 och lather moth honum fara.
Hertigh Frederik war ey seen,
han rende honum raskelige igen,

1820. them) ther A 1821—1822. Så A; the hioldo
fore eth hoffuelik gaman:/ medh dyst och torney kommo
the saman B 1823. thet — bordh] så A; the sigugle
bordis B 1825. hoffuelik] hoghelik A 1826. fara]
pleagha fara A 1828. fore — heladhe] ther fore thera Å
1829. gorl&] saknas i A 1880. hwar) ä fr hwa i A
som) så A; saknas i B 1831. waro] A till.: badhe
1832. och — hwar] the thordho v&el hwar hin A 1833.
omaklik] omaklika the 4A 1834. starke skapt] stora
skaff A 18385. annan swa] swa annan A 18388. ther]
ÅA fill.: swa 18389. han] så A; tha B 1840. lather]) leter
fast ÅA 1842. rende] rennir A raskelige) rasklika A

100

stak then riddar thaghar swa
at ors och mar a jorden laa.

1845 Tha war dysterat alla wegne
af the stolta thiegne;
hwar a marken ther han saa
dysteradho samanr twa och twa;
en fioll och annar sath,

1850 hwar som tha gath komet ath;
thet ware alt off seent at skriffue
the ther fiollo och sithiende bliffuze.
Iach ma thet sighix sannerlik
at enghin stadh &er swa riik

1855 man matte swa manrgh skafft j finne
som ther forgiordes j thy sinne.
Ther medh thenne dyst forgik
och torney byriadis riddarlik.
Ther the konunga mondhe fara

1860 medh manga stolta skara
trengde the herra saman,
ther aff gik tha mykeit gaman.
Hwo ther war ridhende illa
thet matte for honum spille

1885 sSwa at han matte helder vera
annar stadz &en there.

1843. riddar] riddara A thaghar) så A (ä fr thagha);
tha B 1844. jorden] iordhine A 1845. dysterat]) doste-
rath Å 1847. a — han] han wt a markena A 1848.
dysteradho saman) man sa dostera & A 1854. er] han
er A 1855. mangh]) margh A 1856. thyl| thet sama A
1857. dyst) dost A 1858. byriadis] burdhis A 1859.
Ther] Tha A 1860. manga] margha A 1861—1862.
the herra threndis tha til saman / thom gik allom Gill.
över raden) tha aff gaman A 1863. ridhende) ridhin ÅA
1865. han] så Å; man B vera] ware B, A 1866.
annar] annars Å

101

The torney ware ther hardh och godh;
effter priis stodh all thera modh.
The fiendh&e trengdo vndher sik
1870 Beniandh then hertigh riik.
'Tha hertigh Frederik thetta saa
han hugger a badh&e hender tha
at han matte honum til hixelpe komma
medh sine edhle fromma.
1878 Tha thetta forstodh Gaymorin
han wende tha j samma sin,
warder honum til hizselpe skin
medh alle kraffte sin.
Tha the fiendh&e wartho thes ware
1880 the trengdo samman thera skara; 444
thet riddarskap war tha swa stark
j then stundh a then mark;
the trengdo sik swa hardelik saman
thet them war at lithit gaman;
1885 the wartho sing owine ware
hwar the hedhen fare.
The hioggo fast medh swerdh en riidh;
tha warth man ther wara widh
at Lanzelo war kastath fra
1890 sith ors at har a jorden laa.

1867. The] theb A ware] var A hardh och) halda
4 1868. all] allas A 1870. then] een A 1872. tha]
ok sla A 1875. thetta] thet A Gaymorin] se v. 1197
1876. tha j) sik thet A 1877. Jfr Litjens s. 40. vilde
honum hislpa medh kraffta sin A 1878. Versen är för
kort. for thy han var hans godher vin A 1882. then]
thesse A a) op a 4 18838. hardelik] hardhelika A
1884. thet — war] at thet var them A 1887. swerdh
en) av samma kand ä fr swerden B 1888. tha] tha ä fr
ther Å warth] var A wara] var A 1889. Lanzelo]
lanzaler A 1890. at] oc A a jorden] vid iordhina A

102

Segremors then riddar kende
och tha genzest moth honum rende
och honum halp aat thy sinne
sith ors ater winne.
1808 Mik er lankt at skrffue j fra
thet riddarskap man ther saa;
en saa man ieghe och annan fy,
somme&e stridha och somma sky.
Swa stryddo the then dagh til ende;
1900 hertigh Frederik man ther kendee,
then priis van han a badha sidha;
ther medh tba mono the heem ridha.
Tha the herra theden wende
herra Gaymorin meelte til sin frende
1905 Omata toktelik:
»Eya, herra Frederik,
ma iach tiggie ene bon aff tik,
at j ridhin hem medh mik
thiit min fader och modher &r;
1910 thet er her storlik ner.»
»Gudh thakke idher for alle ere,
at thetta sin ma thet ey were,
thok huxar iach idher bradelik finne;
jach warder ridh&e at thetta sinne

1891. riddar| riddara A 1892. och tha] thaghar A
1893. honum) så A; saknas i B thy] thet sama ÅA
1895. Mik] efter ett struket medh B j]| saknas i A 1896.
thet] aff thet A ther] ther ä fr thra A 1898. stridha)
så A; stryddo B sky] så A; fly sky B 1899. stryddo]
drifua 4 1901—1902. Så A; verserna saknas i B 1903.
wende] venda A 1904. Gaymorin] se v. 1197 meelte]
sagdhe ä fr melte ÅA 1905. omata toktelika A, omat-
telik B 1906. Eya herra] så A; han taladhe til hertigh
B Frederik] frederika A 1908. at j] atj B 1910. stor-
lik] ret storlika A 1913. thok huxar] tho thenker A
bradelik]) bradhlika at A 1914. warder] vil A

103

95 at gore thet iach haffuer j akt.»
»Jach wil idher tiense medh all min makt»,
meelte then stolte Gaymorin,
»och ridhin sidhen hem til miin.»
Hertigh Frederik ridher ene
1980 Wwtanr alle swena
then gensest weg til Yrland laa;
the jomfrv iach forre sagde fra,
for henne skuld kom han there.
Han warth wndfangin medh ere
12985 aff alt thet folk ner konungen er;
the haffde han alle saman ker.
Floria heth the jomfrv renee,
konungxsins dotter ther iach mene.
Thet torn op a huszt laa 445
1980 ther then jumfrv war pa,
medh henne frvr och stolta qwinne,
the weniste man matte j land:t finne.
En stadh nidhan for huset laa
ther lusteligh war at see pa;
1285 eth watn ther wtanr for stadhen floth
ther sik wth j hafuith skoth.

1915. j akt) iet A 1917. Versen saknas i B meelte]
sagdhe ä fr Melte A Gaymorin]) gamorin A 1918.
miin]) så A; sin B 1919—2462 motsvaras i G av 76
verser: 1576—1651 (se bihang nedan) 1919. ridher] så A;
idher B 1920. wtan alle] for vtan riddara ok A swena]l
så Å; swenne B 1921. genast) genasta A 1922. the]
til the ÅA <forre]) saknas i A 1923. skuld] A till.: tha
1924. warth] var A medh] ther medkh A 1925. aff) så
Å; at B 1926. the] så A; saknas i B haffde han]
hafua honum A <:1927. jomfrv] stolta A 1928. ther]
saknas i A 1929. op al så Ay på B 1930. iomfrw
floria var sielf op a A 1983. nidhan for] for naedhan A
1934. lusteligh] lost A pal op a 4 1985. ther — for]
wt fore A 1936. hafuith] så A; haffuin B

104

Til then stadh kom marghen gest
jnnanr tweggie natta freest,
ther ridhne waro aff Barnaa

1940 — til thet torney jach sagde j fra.
Tha the sagho herra Frederik
the helsadho han swa innerlik
och meelte almennelike:
»Nw liffuer ey j jorderike

1945 — stoltare riddare ij verldine till.»
»'Then pr2s iach honum giffua will»,
meelte en riddare ner konungen stodh
ok tekner til then riddar godh,
»jach han medh min oghon saa

1950 margh stolt riddare kasta fra
ors och sadhil badhee,
the beddes aff honum nadhe;
ther war folk aff allo rike,
thok fantz ther ey hans like;

1955 han wart ther prisat ense

for alle riddare och swena.>

Konungen meelte til hans there,
badh han gudhi wel kommen were,
skipadhe honum riddare twa

1960 ther herra Frederik skulde faa
herberghe och allan maka.

1938. tweggize) tiwghu A 1989. ridhne] så A; rid-
dare B Barnaa] berna A 1940. til — torney] ther ij
torney varo A 1942. han] honum A 1948. melte]
sagdho ä&ä fr melto A 1945. ij vaerldine]) så A; &er ey B
1947. meelte] sagdhe ä fr melte A en riddare] then
riddir A 1948. ok) så A; jach B 1953. allo] alla A
1954. thok] tho A 1956. swena] så ÅA; swennge B
1957. melte] sagdhe ä fr melte A hans] han A 1958.
gudhi] gudh A 1960. herra] hertugh A 1961. allan]
alla A

105

»For tolik handa saka
skulen j, herra, radhee
ower landh och gotz badhee.»

1965 Man badh x swene rike
at tizene hertigh Frederike;
the waktadho j hans herberghe at
at honum war enkte wette fath.
En dagh the herra waro kaat

1970 tha sporde hertig Frederik at
the riddare ner honum ere
huru thet matte were 446
at the jumfrv war swa jnne
och henne tiente ey wtan qwinne.

1978 »Skal iach idher sighixe fra,
hon &r the wenist mar ee saa;
sannerlike thel er swa
at enkte ma for henne gaa
hwarke riddare eller swenge —

1980 thok &er hon ekke ene —
wtan min herra tha han will;
thok er ther skemptan offrit til;
xij frvr thoktelike
gome the jumfrv rike;

19085 tha henne mather redho er
riddare bere han thoktelik ther,
frvr tagha ther sidhen widher;
thera porta eru lykte som ther er sidher.
Man sigher och ther, herra, j fra,

1962. For) fore A 1966. at) saknas i A 1974. ey)
engin A 1976. wenist) venasta A 1978. enkte) engin
4 1979. hwarke] hwarte 4 eller] A till.: ok 1980.
thok] tho A 1982. ther &r tha yfrith gledhi (ä fr
skemptanr) til A 1983. frur]) iomfrwr A 1986. han) så
A; henne B thoktelik] toktelika A 1987. frvr]) frwor A
1988. lykte] lukte A 1989. j] saknas i A

106

19900 thet meste gotz ther konungen aa
thet er alt ther jnne
j blandh the stolta qwinne.»
'Ther medh then riddar tagde
som aff the jumfrv sagde.
1995 Then annan qweld, iach sigher swa,
the jumfrv skulde szethe ga;
the swen&e thet skulo gom
sine tienist the ey glomee;
the bere til the jumfrv riik
2000 dryk och &etendh thoktelik.
Tha hertigh Frederik warth thess war
maklige han alt effter gaar;
har wende om sith fingherllin
och gik thagher j tornet in
2005 at enghin saa then herra riik.
Tha meelte hertigh Frederik:
» Skal iach lykko j werldinne bere
thet skal nw skee medh iach ser here
af thenne stolta jumfrv riik.»
2010 Han taladhe halla hemmelik:
»Iach medh z&rom sighixg maa,
iach henne like aldrik saa.»
Melte the jumfrv nokot ordh
then qweld hon sat ower bordh,

1992. j] saknas i A 1997. thet skulo] ther henne
skuldo AÅ 1998. glome] forglomde A 2000. etendh]
eta A 2001. Frederik) till. över raden i B 2003. fin-
gherllin] fingerin A 2004. thagher] så A; sik tha B
2005. saa] fik se 4 herra] riddar 4 22006. mete]
sagdhe ä fr melte A 2008. nw — medh] mik tima
medhan 4 22009. thenrne] the A 2010. taladhe] hwis-
kadhe A 2011. &erom] era A 2012. iach — lika]
henna lika iak A 2013. Melte] taladhe ä fr melte A
2014. qweld] A till.: tber

107

2015 tha kom thet fram swa thoktelik;
the jumfrv var aff onskom riik. 447
Herra Frederik stodh ther jnne
j blandh the frvyr och qwinne
at enghin thera thet wiste;

2020 thet war tilkomzt medh liste.

The jumfrv ther iach sagde fra
haffde rike kleder pa.

Tha medlte hertigh Frederike:
»All min angist skal her wikee.»

2025 Tha the ware mette there
rike sengh the frvr inbere
och the frvyr togho orloffua
och gingo sidhen soffua.

Tha the jumfrv aff kledde sik

20380 for henne stodh hertigh Frederik;
aff silke en s&erk hon haffde aa,
man henne harund ther genom saa,
hwitare &en nokor ny snio;
hon war til matto waxen mioo.

sos5 Hvwat skal iach sighie mere?
'Tho man letar tolike fere
tha ma man ekke finne
blandh frvr eller qwinne

2015. tha — thetf] så AA; taghom then B 2016.
var] så ÅA; warth B 2017. Herra] Hertugh A ther) så
4; her B 2018. frvr och) fruor ok the 4 2020. til-
komit medk] tho komith til aff A 2022. haffde] hon
hafdhe A pa] a 4 2028. Tha] så A; saknas i B
meelte] sagdhe ä fr melte A Frederike]) frederika A
2026. frvr] fruor A 2027. the] så A; saknas i B frvr
fraor 4 — 2028. soffua] at sofua A 2081. serk) senare
överstruket i B så att endast s och k kunna säkert urskiljas;
serk A aal op a A 2082. harund ther) så A; erende B
2033. ny] saknas i A snio] så A; snioo B 220386. to-
like] at tholka A 2088. frvr eller) fruor ok stolta Å

108

aff the j werldin liffde tha
2040 ther sik widh hona lika ma.
Henne mestare sielff for henne laa
och ther til andre frvr twa;
vilj frvr liggie ther ner
j eth lithit herberge ther ner ster
2045 'The soffu&e alle nw och gore swa;
tha hertigh Frederik thetta saa
har meelte tha aff zelskogx nodh:
»Skulde thet och warda min dodh
tha skal jach at thelta sinne
2050 henne rodh&e mun at minne.»
Han gik til then jumfrv riik
och kyste hona swa liuffuelik;
han tryste hona liuffuelik widh sith bryst;
the jumfrv hon warth ekke tyst,
2055 hon togh swa heogt at kalle:
»J frvr, soffuen j alle?»
Hon huxadhe thet en riddar were
ther henna sidho la swa nere.
Fastelik opte then jumfrv riik:
2060 »Awi, min mestare, j hielpin mik!»
Tha swarade henne the stolta rena: 448
»Hwat skulom wi ther medh mene?»

2039. werldin — tha] verldine lifua ma ÅA 2040.
hona] henne A 2041. mestare]) maesterinna A for)
fore A 2042. frvr]) fruor A 2043. frvr] fruor A 2044.
eth lithit) thet A ner] hos A 2045. alle] saknas i A
2047. melte) sagdhe ä fr melte A 2lskogxz] alskons A
2048. warda] vara A 22049. tha skal] så A; saknas i B
2051. gik) gik nu A 2052. hona] henne A 20538. hona
liuffuelik] henne A 2055. swa hogt) tha A 2056. frur]
iomfruor ÅA 2057. huxadhe] thenkte A riddar]) så A;
jumfrv B 2058. Så A; tha hon fan then riddar there
B 2059. Fastelik] fastelika 4 2060. mestare j] mestir
A 2061. stolta rena] så A; ene B 2062. ther] her A

109

sJach weth ekke hwat thet ser
ther mik ligger her swa ner.»
2065 Man saa och ther jnne
mangh stor lius at brinne.
The letto ther j alle wra
och om the sengh ther hon j laa
badhe mere och minne,
2070 thok matto the han ey finne.
'Tha hertugh Frederik enghin saa
the jumfrv til meestaren meelte swa:
>Her war en man mik hiolt pa.»
>For gudz skuld, hwi lathin j swa?
2075 J gorin idher sielff och os qwala;
min kera iomfru, ij letin idher tala!
At nakar man ma koma here,
thet cr omoghelikt at thet ma vera.
Gudh gome idhert with och sinnel»
2080 sagdhe the stolta meesterinna.
»Open j ij nat meer iach skal idher sla
a idhre hwdh och gore swa
at j see ma her idher blodh.>
'The talan thykte herren ware godh.
2085 The lagdes alle at soffua nidher;

2065—2066. tha matte man ther se inn& / marght
eet stolt liws brinna AA <02067. letto]) så A; letho B
alle] hwarie A 2068. om] ij 4 hon] han A 2069.
mere] meer ÅA 2070. the matto tho ey honum finna ÅA
2071. hertugh Frederik] så A; honum B 2072. til —
meelte] master sagdhe (ä fr melte) A 2078. pa) opaA
2074. For] fore A lathin] talin A 22075. sielff) saknas
IA 2076. Så A; versen saknas i B 2077—2078. Så A;
at nokor man matte komma her nada / thet &r omsgke-
ligét honum war&e her jone B 22080. Så A; versen saknas
iB 2081. ij — meer] så A; mere j nat B 2083. atj] atj
B j — ma) man ma se A idher) idhart A 2084. talan]
ordh A herren] herra frederik A 2085. at] saknas i A

110

hertigh Frederik gik ey thy sidher
thiit han the jumfrv fan;

en leek tha kende henne han

for &en the frur kommo ther til;

20900 tho at hon myket ope wil
hon wil hertigh Frederik ey wt giffuge
swa frampt som hor ma liffua.

The fryr kommo nw ater there,
stora liws the medh sik bere

20085 och lethe nw j alle stadha,
om the porta och windoga badhee
— hwat the leth&e wte eller jnne
the matte han ey finne —
och om the sengh han j Jaa,

200 och enghen honum ther saa;
the lettho badh&e opp och nider.
Hertigh Frederik gaffs ey widher;
han lagh alt medh nadhee
och loth the jumfrv radhe;

2105 hon wnte honum aff hisertat weel.
Henne meestare melte tha medh ske:
»Iach skal idher aff thenne lime giffure
meedhen j wilin ey medh nadhom bliffua.»
Hon komber medh en lime heer.

2086. thy] thes 4 2087. the] A till.: stolta 2088.
tha — henne] henne tha kende A 2089. frvur] fruor A
2092. hon] han A 220938. frvr] fruor A nw) saknas i A
2094. stora] stoor A 2095. j] om AÅ 2096. the portal]
port 4 2097. hwat) A till.: heller 2098. han ey) tho
honum skke A 22099. han] ther han 4 22100. honum
ther] thera honum A 2101. lettho] leta A 21038. lagh]
la sik A medh]) till. över raden i A 2104. jumfrv) stolta
fruo 4 2106. mestare] mester A melte] sagdhe ä fr
meelte A 2108. nadhom] nadher A

111

20 »Ney, min sote mestare ker!» 449
Eth stort slagh gaff hon henne tha
at hertigh Frederik saa pa;
thet giorde honum ij hans hizgerte we,
thok thorde han thet ey thee.

as 'The fruor lopa fram j riidh,
for empne thagher thenne stridh.
The jumfrv warth tha brat til swar:
>Skulde iach liffue j thusand aar

| thet loffuar iach idher a mina tro

220 jach skal aldréik optare gore swo,
for tolike handa saka
idher nokon tiidh gore omaka.»

Sik lagde nidher the frvr riikee;

thet war liufft herra Frederike.

us 'The frva sompnade j lithin riidh.
The jumfrv lerdhe j then tiidh
for &en daghen monde opp gaa
hwat hizrte liuffua gore ma.

Them thykte skyt forga the nat,
usv thy them war enghen skemptan fat,
hertigh Frederik och the frw,
ther the ware saman thw.

Arlle om morghon daghen opp gik

2110: slaar mik ey min meester ker A 2111. gaff
hor] hon gaff A 2112. paj ther a A 2118. honum ij)
så Av; saknas i B 2114. tho at han thet ey thordhe
tee A 2115. fruor lopa] så A; jumfrvr lupo B 2116.
thagher] så A; tha B 22117. tha] swa A 22120. gore]
saknas i A 2121. for tolikae] fore tholka A 22122. nokon
tiidh) alla saman A 221238. frvr riike) frua rik A 2124.
Frederikae] frederik A 2125. the fruor sompna ij stun-
tan riidh A 2126. jumfrv) vnga fru A lerdhe) så ÅA;
kerde(?) B 2127. monde] mon A 22128. liuffua) liofue A
2129. forga] forganga A 2180. skemptan] gledhi ä fr
skemptan A 21838. daghen]) dagh A

112

hertigh Frederik loth see sik.

285 The frva til hans melte swa:
» Mik thykker wnderlikt huxa aa
huru j &erin kompna her,
thy at the! nw twa winter ger
at iach her man aldr:k saa

2140 wtan mir fader, iach sigher swa;
haldin thet, herra, ey for gaman;
wi gerom wnderlik kompne saman.
Nw maghen j, herra, gora medh mik
hwat j wilin wel eller illelik.>

246 Herra Frederik meelte til Floria:
»'Thu skalt ey warge amia,
helder skalt thu hertughin
j mith rike war&ge j Normandin;
ther &r iach en hertig riik;

2150 margha mile effter tik
haffuer iach ridhet j thetta land.»
»En&e bon iach bedbhis aff thina hand —
j &erin min eyghen hierte ker —
lathin mik forstanda huru thet er!» 450

2255 »Daghen mon warda ey swa sker
tha solin hoghxt a himilin ger,

2134. loth] ÅA till.: tha 2185. til — melte] sagdhe
(ä fr melte) til honum A 21386. wnderlikt huxa) ther
vnder vara A 2138. at) saknas i A twa] tio A 2139.
at) thet A her — aldrik] aldre man her A 2140. sigher]
sigher ä fr melir A 22141. haldin] så A; haldhit B
2142. wnderlik kompne] vnderlika komin A 2143. medh]
vidh A 2144. hwat]) A till.: heller illelik] ondelik A
2145. Herra] Hertugh A meelte] sagdhe ä fr melte A
2147—2148. hertughin, Normandin] jfr Liljens s. 42;
hertuginna, normandia B, A 22148. j — j] vara ij mit
land A 21852. thina hand] then halgha and A 2155.
mon] ma ÅA sker] klaar A 2156. Efter A; versen sak-
nas i B ger) gaar A

113

iach wil medh listom foghe thet swa
at enkte oghe mik sea ma.»
The lagho lenghe a daghen saman,

260 kalzadho mankt och giordo them gaman.
Thet war midhian morghonr man sagde mik
for &en then herrin kleddi sik.

Han sa the frvr ther waro jnne
blialdh gore och baldakinne.

ue5 Margahanda rike tingh
ther lagho aldra wegne omkringh
ther mar ma af gull och silke gore;
thet later idher boken here.

Han saa och liggie there

270 bisantha aff gullit sker,
mangha thusandh hundrad pundh;
han togh ther aff j then stundh
swa myket han torffte widher
ok gik swa til sith herberghee nider.

8176 Hans kompane sporde honum aat:
»sHwar haffuin j warit j thenne nat?»
»Tach war j en lonlik stadh;
the giordo en dell ther aff iach badh,
thet skal ey wara aff mik olonth;

280 jach fan ther gledhi, thet hauer iach ront.»

2157. listom] lister A 2158. sea] se 4A 22160.
mankt) marght A them] så A; saknas i B 2161. mi-
dhian]) midher A 22162. then herrin] hertugh frederik A
2163. frvr] fruor A 2164. the giordho bliald ok bala-
kinne A 22165. rike] dyro A 22166. lagho aldra] la
alla 4 2167. man] saknas i A 2168. idher boken) bokin
idher 4 2170. bisantha] bisant 4 22171. mangha]
margh A 2172. then] the sama A 2173. han) ther han
4 2174. til] ij A 2175. aat) ther aat A 2176. thenne]
thesse A 2178. the giordo] man giordhe A ther aff
hwath A 2179. ey] så A; saknas i B 2180. thet — iach]
iak hafuer thet ÅA

8—26375.

114

Han geompde thet gull at thet sinne

swa at thet matte enghin finne
wtan hans husbonde ene

och faa hans hemmliga swena.

285 Han sende budh til Gaymorin,
breff medh liuff budskap sin,
bodh honum sin tizxeniste och alle ere,
hwart han honum matte til godh&e were,
och badh han» ther thenke aa,

2190 &n thet nokon tiidh haffde warit swa
han haffde honum hulpit medh fromma,
at har wilde til hans komma,
ok kungiordhe honum there
huath honum war timat til ere

2195 och huru honum halp hans fingerlin
at han frempde wilian sin.

Thaghar konungen breffuzt saa
han loth sina riddare thet forsta
the skule alle redh&e war,

2200 badhe riddara och frvr skare.

Han sigilde ee swa -skiutelik 451
thiit har fan hertigh Frederik
och loth honum kunnokt were

2184. faa] fa aff A hemmliga] hemelika 4 swenaj]
så Å; swenne B 22185. budhb] breff A Gaymorin] se
v. 1197 2186. breff) saknas i A liuff) liofuo A 22187.
honum — tieniste] sina thienist A 2188. hwart — matte]
huath han matte honum A 22189. han] honum 4 aa]
op a 4 2190. en) om A nokon — haffde] hafdhe
nakath sin 4 22191. han] at han A medh] medh sina A
2193. ok kungiordhe] så A; kunnogha B 2194. huath]
så A; hwart B timat) timpt A 2195. fingerlin] finge-
rin A 2196. at) thee A frempde] så AV frompde B
wilian] vilia A 2197. Thaghar) så A; tha B 2199. the
skule] at the skullo 4 22200. badhe&) A till.: medh
frvr] fruor A 2201. sigilde ee] sighlde sidhan A

2205

2210

22156

2220

2225

115

at har war komen there.

Tha kalladhe hertigh Frederik

the riddara han haffde fore sik,
gaf them gull och silffuer til
hwariom som meest haffua wil

aff thet gull j tornet laa

som iach forre sagde j fra;

herra Frederik gaff swa riklik tha
at alle haffde wndher aa,

han gaff thet riddare och swene
som han medh troskap mente;

xij riddare som ey wilde wikae
them giordhe hertigh Frederik rike;
ther til swene flere

xxx tha eller mere

som thera gotz haffde mist alt sleth
j riddarskap medh torneis reth

tha ward&e hans jngesinne;

tha kunde hertigh Frederik vinne.
Tha hertigh Frederik thet forster
at konunghen aff Skotland komen ser
han kaller til sik ene

sine riddare och swena.

Widh hwar en talar han serlik:

»J skulen thet haffua hemmelik

2204. war komen] vilde koma A 2205. kalladhe]
så A; kalladho .B. 2206. fore] for A 2207. gull] efter
ett underprickat gudh B 2210. forre — j] sagdhe forra A
2211. herra] hertugh A = riklik) rikelika A 2218. tha
eller) 2ller ok A 2220. medh] så A; och B
torney ÅA 22221. tha warde] the vordho tha A 2224.
konunghen] B har strängt taget konungh 2226. och) ok
swa Å swena] så ÅA; swenn& B 2227. Widh] vidher A
2228—22380. Verserna stå i A i följande ordning: 2230,

2228, 2229 2298, I] at ij A

torneis]

116

thet iach sigher nw fore tik,
2280 thet skulen j alle loffua mik.»
The loffuadho honum tha j stadh
gerne gore hwat han them badh.
»Jach gor idher kunnokt here
at mik &er timadh en ere:
2285 Floria, the jumfrv riik,
hon wil heden folghie mik.
Iach kan thet en& ey til weghe koma
wtanr mik hielper idher fromma.
Wilin j gore swa dygdelik
2240 at j wilin hielpe mik
thet iach matte hona borth fore,
Jach wil idher rike gore;
landh och gotz skal iach idher giffuze
och &er&e idher meden iach ma liffua;
2245 jach ma medh &erom gore swa;
Normandi iach ene aa, 458
ther til borger och rike landh;
thet wil iach skipte medh myn handh
at ij ewerdhelika
2250 blifuin alle herra rike.»
The riddara swaradhe honum there:
>» Wi wilom for idhre ere
vart NHiff och gotz at wagha
j alle ware dagha.»

2229. fore) for A 2281. tha] alle A 2282. hwat]
thet A them) saknas i A 2283. gor) sigher A kunnokt]
nu AÅ 22834. timadh] timpt A 2285. Floria] så A; flo-
riam B 2287. en& ey] ey ena A 22240. at j] atj B
2241. thetf] at A matte hona] henne matte A 2243.
skal] vil A 2245. erom] &ero A 2248. thet] så A; sak-
nas IB 2249—2250. Så A; atj ewinnelige herra rike
bliffuen B 2258. vart) så A; watth B 22254. j] sak-
nas i ÅA

2255

2260

2270

2275

nas i A

Tha melte om then riddar godh:
»Sendhin thesse swenne bodh

och lathin them forstanda

hwat j wilin tagha til handa.»

Herra Frederik kalla badh

the swenne til siin tha j stadh.

'Ther swarade hwar for sik:

> Wi wilom ner idher, herra Frederik,
alle ware daghba bliffuge

ee medhen wi moghom liffuse.»

Hans husbonde hafuer han keran,
wil honuwm gerne til tigenist were,
swa giorde och hans husfrvgha

medh makt och all sin mugha, -:

thy the thet kendos sannerlik

the wartho all aff honum rik.

Herra Frederik badh husbonden gore
som j maghen her nw heore:

»Eth skip skulin ij mik fanga

117

ther hundradhe men magho well j ganga.»

Husbondenr giorde hwat han badh;
thet skip war redho annan dagh
medh all the tingh ther hore til;
husbonden mere gore wil;

haz» loth ther tha in bere

2255. meelte]) taladhe ä fr melte A
och B 2256. bodh]) budh A 22258. j wilin]) vi viliom
ÅA 2259. herra] hertugh A 2260. til — tha] thaghar A
2261. Ther] Tha A 2262. ner] hos A 22265. Jfr
Stud. 2: 49 f. Hans husbonde] husbondin ok husfruan ÅA
bafuer] hafua ÅA, &r B han) så A; honum B kran]
kere B, A 2266. wil] the vilia A 2267—2268. Sak-
2268. mugha] mogha B 2269. the] så A;
saknas i B kendos] kennas A 2278. skulin — mik]
så ÅA; maghen j her nw B 2274. magho] ma A j gangal

inganga A 2276. thet] the A war) varo ÅA

om] så A;

118

2280 kost och stodh sielff ther nere
och togh thess halla gorle war;
wiin, dryk, flesk man ther jnbar
och ther til aldra handa tingh,
at skulde the? eth aar omkrengh
2285 j haffuet wthe flyte
them skulde math ey fortryte.
Tha meelte hertigh Frederik:
»'Thetta skal iach wel gielde tik.»
» Gudh lathe idher wel fara
2290 och swa idhre sero bewara!
J haffuin swa myket giffu:t mik
at iach er alle dagha riik.»
>Hwar faam wi nw en styre man
ther os wel ledhene sighige kan?»
2206 Husbonden war ekke seen,
han kom raskelik ater igen 458
ok fordhe een styreman medh sik ther,
then besta ther ij landith er.
Han gaff honum swa mykith gull
2800 at han war honum aff hizxertath hull.
Daghen fast aat qweldhin gik;
tha sagde hertigh Frederik:
»ITach wil opp fore konungen gaa
och orloff aff honum sielffuom faa.»

2280. sielff ther] ther sixelfuer A 2281. halla] så ÅA;
gantzka B 2282. wiin — flesk]) dryk ok mat A 2283.
til] så A; saknas i B aldra] alla A 2284. at — thet]
så A; they the skulde B 22286. skulde math] skulde
matte math B, monde kost A fortryte] thryta A 2287.
meelte] sagdhe ä fr melte A 2288. gieldeée] lona A
2290. swa] han AÅ zero] A till.: vel 2298. nw) saknas
i 4 2294. wel — sighie) ledhena vel visa A 2295.
war] han var AA 92296. raskelik ater] ater rasklika ÅA
2297—23800. Så A; verserna saknas i B 2801—2410
saknas genom förlust av ett blad i A

119

s3o5 Orloff han aff konungen tok;
tha swarade honum then herra klok:
»Hwi wilen j swa bradelik fara?
Thet thykker os illa waree;
ower landh och gotz tha maghen j radha.»
210 »Gudh thakke ider for alle nadha!»
The badho han alle wel fara
och gudh hans &ero bewara.
Nw er komet at netter tiidh;
tha gik han j then samma riidh
2a815 til thet thorn the frv war aa
at enghin man herra Frederik sa,
och hans trosterinnae
war for honum inne.
Tha sagde hertig Frederik:
28380 >Floria, thu skalt folgie mik
en thu wil for wilian min
forlatha gotz och wilie thin.»
»>Keere herra, waren thes wiis,
thot tbet ware all werldzens priis
2885 — fadher och modher och ther til land
later iach bort aff minne hand
och folgige idhan wilie all ene»,
sagde the stolta ren&e.
Herra Frederik nw theden gaar;
2880 the frv ene ey ater star;
hon giorde tha swa wislik,
en&e jumfrv kallar hon til sik
ther ho» haffde liith pa
och sagde sidhen henne j fra:
2885 = »'Thu skalt borth medh mik fara;
the? skal lonlik:t wara,

2805. tok] togh B 2822. wilie] troligen oriktigt
(dittograf) ; läs: fadher? 2827. och) läs: at?

120

2840

2845

2850

2355

2360

2865

2349. bredh] breff B Gfr v. 1117)

at thet maghe enginr finne

aff the frv her zero jnne.>»

»>Jach wil gern&e medh idher fara
lonlik och oppenbara;

aff mik skal engin wita fanga,

thot the? skulde mik til doedhen ganga.»
Tha herra Frederik kom ater igen

j sith herberghe riddar och swen
moth honum gingho,

sin herra wel wndfingo.

Tha the herra satho widh bordh
herra Frederik melte eth ordh:
»Natten &er langh och sion &r bredh,
wi wardhom skynde a ware leedh.»>
Til skip the alle gingho tha;

herra Frederik sagde til husbondan swa:

»Gudh thakke idher for alle era
ther j mik wiisten here!»

Xx marker aff gull:t skere

gaff han husbondanom there.

Han thakkade honum swa nadhelik,
badh hanx tagha lon j himmerik,

J en baat herra Frederik gik,

fem swenne togh han medh sik.
En lithin port ther open ster

som man hemmelik genom ger.
Han lagde sin bat nidhan the bro;
j thornet han gik och giorde swo;
ha» togh ther gull som offrit er
och nidher j then baaten beer;

han gik swa margha stundha

at bathin gik ner til grunda;

badh B

454

23863. bat]

121

han war ladhin medh gullet rene;
2870 tha meelte och the swene:
»J skulen ey mere inbere
om j wilin sizxelffuge her a were.»
Han togh the frva medh sik nidher
och ene jumfrv som iach sagde idher;
215 hon folgde henne och ey mere
och the waro ey saman fere.
Nw wndfordhe han hana;
man hordhe j thera vana
aff bambor och basun swa lith:t bang,
2280 ther war och engin meester sang.
The gingho til skipp och giordho swa
och far nw theden hwat han ma.
Tha the ware kompne j willan sioo
hertigh Frederik war gladh och froo.
2885 Tha the haffdo sigilt en lithin stundh
tha kom them a thera fundh
aff Skotlandh Gaymorin 455
och Belaphir medh blanka kin,
the stolta droningh rike,
2390 wndfingo them hederlikeae
medh margha frvr skara
ther sine thokter kundo wel bewara.
Aff bambor och aff pipa,
basun och ther til gripa
2805 war a sion swa myket skall
man horde ower skipin all.
Tha togh herra Gaymorin
herra Frederik j skip til sin,
Floriam och medh henne riddare twa,

2877. hana] hona B 22378. vana] wona B 22886.
them) fel för ther? 2887. Troligen saknas herra framför
Gaymorin 2888. blanka kin] blankakin B

122

2400 the lotho the jumfrv och ther pa.
The wondbho opp sigill och sigildo swa
hwat skipen theden fara ma;
riddare och gull ther ner
1] annat skip ther effter fer.

2405 Nw wexte wedher hart och stor,
hwar bolghien effter annan foor
och kastar skipen hiit och ther.
Herra Frederik pa bordhet ster;
eth wedher effter honum slo

2410 Och kastadhe honum wth j sio
at honum engin hielpe kan;
tha sorgde mangh en goder man.
For &en the fingho thet om skipet sport
the waro forre lankt kompne bort

245 at enghen man herra Frederik sa.
Tha ropadhe alle: »We och wa
ower thenne jemmer stundh
at han skal siwnrka nidher til grvndh!»
The vngha frv Florie

2420 kerdhe sik medh iemmerlik we:
>Awi mik, min higerte ker,
at iach j werldinne liffuande er!»
Hon leper opp medh jemmerlik ordh
och wil springa wth fore bordh.

24225 Konungen wart widh thetta war,

2408. ner] nere B 2404. fer] fere B 2405.
stor] ä fr stort B 2412. mangh en) margher A 2413.
thet] saknas i A = 2414. the — forre] tha varo the swa
A 2415. herra] hertugh A sa) så A; saknas i B 2416.
tha sagdhe margher man vali va A 22417. stundh]
stunda A 22418. at] theb A mnidher]) så A; saknas i B
grundh] grunda A 2419. frv) frua A 2421. mik] så A;
mink B 2428. opp| ok A 22424. fore) for A 2425.
widh thetta] ther vidher ÅA

123

raskelik effter henne far;
han grepp the frva there:
»Hwart wilin j nw, min kere?
Gudh gome idhert with och sinne,
auso &rligh godha qwinnel» 456
Hon reff sith anlite och sith har,
alt henne anlite krattath war;
hon haffde swa mykyr modhee;
henne ware saktare dodhe.
us Man hauer ey seet swa jemmerlik lat
eller tolkin osaktan grath
medh ompkelikin kere
som hon» haffde there.
The annor skip ther sigildo ner
2u0 Wisto enkte aff thetta her;
the sigildo fastelige thera leedh
och skipzt fastelige theden skredh,
och komma the j samma stunda
a Skotlanda grunda.
sas Man thenne tiidhend raskelik fra;
tha meelte the och sagdo swa:
»Awi the omkelika kere
ther vi hafuum alle samar herel»
Honum kerdhe alle at thy sinne,
250 mest hans eyghet jngesinnae

2426. raskelik] ok rasklika A 22428. Hwart) huath
4 24380. erligh) erlika A 2482. alt) thet A 2483.
mykynr]) mykla A 2435. jemmerlik lat) omkelik graat A
2486. aller tholik osakta laat A 24837. ok medh swa
oemkelik kera A 22439. annor]) andra A sigildo] sighlde
4 2441. sigildo fastelige] sighldo fastlika A 2442.
fastelige) fastlika A 2443. komma the] komo en A
2444. al] opa A 22445. thenne — raskelik] thesse ti-
dhande rasklika A 2447—2448. Så A; haffwm wi the
omkelik kare / ther wi all& saman bere B 2449. at
thy] theb sama A 22450. mest) ok mest A

124

Tha sagde herra Gaymorin:
»'Thet &er mik min kereste win;
the? skulen j wite sannerlik
at alt the! gull j iorderik
2455 Wwilde iach ther til giffugre
at herra Frederik matte liffuze.»
Belaphir och Floria
the warg&e ekke fria,
thera gledi er wardin swa seen,
2460 the wente han aldrik faa igen;
thy lathe the honum beganga there
medh storan kost och mykle ere.
Arla om morghon daghen op gar
tha warth konungen widher war
2465 at hans dotter borte ser.
Then wredhe konungh tedhe ther
at the salgho qwinne
j thornzt ware jnne
gin&e oblidho mangha lundha;
2470 han wilde j then samma stunda
latba them alle sla j hall,
baffde ey drotningin giort swa weel,

2451. herra] så A; saknas i B Gaymorin] se v. 1197
2454. at) thet A 2457. belafir ok fru floria A Belapbir]
belaphyr ä fr belaphir B Gfr v. 1232, 1308, 2388) 2458.
the) saknas i A 2460. wente — faa] vanta sik honu”» aldre
A 2461. lathe] loto A 2462. storan] mykin A mykla]
store A 24638. morghon] morghonin A daghen] dagher
A, solen G 1652 22464. warth konungen] worte kongen
G 1653 2465. at) thet A, GQ 1654 2466. konungh)] ther
han G 1655 2467. at) a 4, widh G 1656 salgho]) sa-
lugha ÅA, sellige G 2468. j — ware] som ther war i
torneth G 1657 2469. sine oblidho)] sina oblidhe Å, han
tiede sin wrede sa GQ 1658 mangha] margha A 2470.
wilde] G 1659 till.: tha reth stunda] så 4, G; studa B
2472. ey] jekj G 1661 drotningin] så A, G; hans drotning B

125

hon war medh bon til redhee |
och saktadhe konungxzsens wredhe. 457
15 Honum thoekte illa haffua mist
the? gull ther honum war swa wist,
en thokte honum ware werre
at hans dotter monde borte vera.
Tha loth genzest then konung riik
a80o hans husbonda kalla fore sik,
sporde honum sidhen till:
»Sigh mik hwat iach withe wil,
hwat thu haffuer til then riddare hort
ther mina dotter haffuer vndforth,
as aff hwat slekt han komin ser
eller hwat landh honum effter ster —
eller haffuer thu warit j thet radh?»>
meelte konungen, thy han war bradh.
»Ney, herra, thet weth gudh!
220 Iach war ner honum effter idhart budh.
Haz2 lonthe thet swa meeden han war her

2478. hon] at hon Å war] G 1662 till.: tha 2474.
konungxsens] kongens G 1663 2475—2478 saknas i G
2475. Honum] så ÅA; han B 22476. ther] som A 2477.
en] ok Å ware werre) verra vara ÅA 2478. monde]
så Å; saknas i B vera] ere B, vara A Gfr Stud. 2: 50 fJ)
2479—2482, han lod sit folk alt kalle ther / och hos-
bwndhen som the til herberigis mwn were / han sporde
hanum mange Ilwnde / aff wrede i then same stwnde
G 1664—1667 2480. fore] for A 22482. liwat) thet A
2483. thu haffuer] hawer thw G 1668 then] så A, G;
saknas i B riddare] herre G 2484. mina] myn & 1669
vadforth]) bort fort A, G «2485. aff) och aff G 1670
slakt) så A, 4; skell B 2486. eller] och G 1671 landh]
landhe G& :honum|] så A, G; han B = ster) staar €
2487. eller] saknas i G 1672 thu] G till.: och 22488.
malte] sagdhe A (ä fr melte), G 1673 2489—2490
saknas i G — 2490. ner] hos A idbart]) så A; thera B
2491. thy herre leffde saa here G 1674

126

at enghen weth hwadanr han er.»
»Nw skal thu alt sighie mik.
Huru skild:s han widh tikl>
24905 » Han badh mik skipe sik here
eth skip som matte beere
hundrade men eller flere;
jach aff honum forstodh ey mere;
jach giorde genzest hwat han badh,
2500 skip:t warth honum redhe j stadh.»
A liiff och siell han for konungen swor
han wiste ey hwarth han» thzeden foor.
Konungen badh han well liffue:
»Jach wil tik enghe skuld giffua.»
25o5 MNidhen loth han sik kalle
the riddare och swenne alle
the jnnanr hwset och stadhen er;
the haffua han alle saman ker;
han beodh stor skip at redhee,
2510 fyre och ey flere.
The reddo them rasklika there,

2492. enghen] G 1675 till.: mandh 2493. alt) en
ÅA, thet G 1676 22495. skipe)] faa 4 1678 2496. som
matte] ther wel kunde G 1679 2497. eller] eller ok ÅA,
och &end G 1680 2498. aff honum)] så ÅA och jfr G; sak-
nas i B aff — ey] for stodh ey aff hanum G 1681
2499. genzest) alt G 1682 hwat] som A,G han) € till:
megh 2500. skipit — honum) thet fek han G 1683
warth] var A 2501. AA] om G 1684 for konungen]
konungenom ÅA, for kongen G 2502. han) ath han G 16856
theden) saknas i G 2508. Konungen] kongen G 1686 han]
honum 4, G well] hiel G 2505. sik) til segh G 1688
2506. riddare] ridder G 1689 2507. the) then G 1690
2508. haffua] haffde G 1691 han] så ÅA, hanum G; sak-
nas i B 2509. tha lod han strax rede G 1692 2510.
fyre] tywe skib G 1693 ey] ekke A, en G 2511—
2512. Så A; verserna saknas i B 2511. rasklika there]
sa (över raden) skiodelig ther G 1694

127

thry hundradha men ok ekke förre,

sigla swa j haffuzt wth

badh&e medh skiold och swa medh spiuth.
215 Han iette sin drozata there:

»/En tik sker then ere

at thu mon them fanga,

lath enghin wndan ganga,

ok lath mik sporia thet medh skell 4568
2520 at thu slar them alle j hell.

Iach wil tik gore swa rik

at thin slekt euerdelik

skulo alla dagha herra bliffuee,

swa mykest wil iach them giffuge.>
2525 Thel war fore middagzx tiidh;

the vordho tha j sammo riidh

vare widh hertigh Frederik.

Them thokte thet ware vnderlik

huru ha» sath pa then sio

2b12. hwndred mend aa hwert skib... G 1695
2518. the seyledh them i hawedh sa widh G& 1696 2514.
skiold] swerd G 1697 2515. iette]) så A, G 1698; sagde
B drozata] så A, drost G; dotter B 2516. En] om
GQ 1699 sker] maa time G then) thesse A 2517. mon]
mat A, kant G 2700 2518. wnadan] vden deden G 1701
2519. ok) saknas i G 1702 sporia thet) thet sporea G
thel] så A Gfr OM; saknas i B 2520. at) saknas i A
alle] A till.: saman 2521. rik) så G 1704 (riigh); rike
B,A 2522. thu och thith slekt ewinneligh G 1705
euerdelik) jfr G; suerdelike B, A 25238. skulo] skal
G 1706 2524. them) eder G 1707 2525. fore] &n for ÅA,
for GQ 1708 tiidh] tid:»: G 2526. vordho] så G 1709
(worte); foro B, varo 4 tha] så G; saknas i B, A = j)
ij then A riidh]) ridhe GG 2527. vare] så A; waro B, war
G 1710 2528. thy worte alle wnderligh G 1711 vnderlik]
vnderlikt A 2529. pa) op a ÅA, saa i G 1712 sio]) så
Å; sioo B, sio G&

128

2580 at honum ey skadde, thet war swo;
thot alle the fiske j haffu:t ere
waro hans frender och magha keere,
the haffdo honum ey hulpit at thy sin
baffde ey warit hans fingerlin.
2585 Styremannyr warth tha war
hwar han innan bolgizen far;
han styrdhe tiidh swa raskelik,
medh en hake grepp han then riddar riik
och kastadhe herra Frederik swa
2540 at han opp j skipzit laa.
Then sioo haffde honum giorth enkte meen;
hans kleder waro twaghen ren
aff then sioo och genom waath,
&en sielffuer war han offrit kath.
2545 Hn swen badh hertigh Frederik tha
skiutelik til drozatin gaa.
Tha drotzzthin saa herra Frederik

2530. at) thet A, G 1713 ey] jekj G thet — swol
i tollig nodh & 2531. thot) tho A, dogh G& 1714 serge]
mon were G 25832. haffde hanum alle i hierthet kierse
GQ 1715 magha] så A; magho B 2583. the] thet G 1715
honum] saknas i G at — sin) i thet sinne G thy] thet
sama A 2534. fingerlin] fingerin A 2585. tha styr-
mannen worte thet war G 1718 2536. hwar — innan]
hwar&e hertug frederik i G 1719 innan] så ÅA; jona B
bolgien]) bylione A 2587. styrdhe] styrede G 1720 ras-
kelik] skiedelig & <2588. medh] saknas i G 1721 han
then] jen G 25389—2540. then kasta han hertwg frede-
rik aa / strax han jnnen skibs bord laa G 1722—1723
2540. at] thet A 2541. haffde — enkte] hwn giorde
hanum jngen G 1724 2542. vdhen twod&e hans kleder
reen G 1725 2543. aff sioen war han lidhet wodh G 1726
2544. en sielffuer] och sielff G 1727 2546. skiutelik])
skiotelika A, snarlige G 1729 drozatin]) så A, drosten G;
dodhen B 2547. Tha drotzethin] ther drosten G€ 1730 saa)
sa till. över raden A herre] hertugh A, G Frederik] fredrik G

129

tha sagde han swa wredelik:
»Sigh mik hwar min jumfrv er
250 ther thu wndfordh&e medh styldom her!»
»'Thet weth gudh, iach sigher swo,
jach weth thet ey, thet magen 1] tro.»
»'Thet skal thit liff nw kosta j stadh.>
Eet swerdh han thaghar hempte badh
255 thet hwast &er och weel til redhe;
tha dugdhe honum &enge eedbe;
han wardher sin hals tha latha fram;
en starker swen ther ey war lam
slo honum a hans halsben tha,
260 thet matte tho ey aff gaa
och giordhe honum enkte meen,
thy iern ma hwarken kot eller ben
honum wara til skadha; 459
thy ma hans fingergull radhee.

2548. tha] så A, G 1731; saknas i B sagde] taladhe
ä fr melte A 2549. hwar] hware G 1732 2550. ther
thw medk styld vndforde her G 1733 styldom her) så
4 Gfr MO; skieldom(?) ther B 2551—2552 i denna ord-
ning i A, G; verserna omkastade i B 2551. sigher] ä fr
melir i A swo] saa G 1734 2552. magen] maa G 1735
2553. nw) saknas i G 1736 2554. Eet swerdh] så ÅA,
6 1736; och swerdhit B thaghar] så ÅA; tha B, tha
strax G 2555. thet] ther ÅA hwast er] war skarp
G 1738 2556. Så A; tik skal ey dugha edh&e B, ther
halp tha hwerkenr ord heller eede G 1739 2557. war-
dher) matte G 1740 tha) ther 4 latha] rekae G 2558.
starker] stork G 1741 ther) så ÅA, G; som B 2559. hio
pa hans hals hordeligh tha G 1742 honum)] han A
2560. hans hals dogh jnthet skade maa G 1743 = tho]
så 4 Gfr OM; tha B 2561—2564. thet swerd kwnnge
ey bidde a kiod eller bien / och ey gior&e hanum noger
mien / heller hanum noghet komme til skadhe / thet mats
hans godhe fingern radhe G 1744—1747 2562. hwarken]
hwarte A 2563. til] A till.: nakan 2564. thy ma] thet
ma tho A

9 — 26375.

130

2565 'Thaghar drotzethin thetta saa
at swerdhit honum ey skadha ma,
tha bodh han thaghar hempte ther
thet storste handa izern j skipit ser
och loth ther jnnan sethixe han
2570 och medher honum en annan man.
Thet warth til radhe allom them
at fare sidhen ater hem.
The sporde honum swa mangalunda
reth j then samma stundha
2575 hwar the jumfrv monde vera;
han swarade them reth allom there:
» Hon &er drunknat j thetta haff;
the henne folgdo sunko j qwaff
alle wtanr iach ene;
2580 mik wilde gudh then ren&e
ena stund en leta lifua
huath nadh han vil mik hedhan fra gifua.»

2565. Thaghar] så A; tha B, strax G& 1748 drotze-
thin] then drost € 2566. ey] jckj G 1749 2567. bedab]
lod G& 1750 thaghar] så A; genest B, strax G 2568.
handa iern] handiern ÅA, hals jern G 1761 2569. ther
lodh han i lesse ham GG 1752 loth] saknas i A 2570.
meedher] medh A, G 1753 2571. the ware tha redhe
alle them G 1754 2572. at fare] at the skulde A, och
foor G 1755 ater] sighla A 25738. swa] saknas i G 1756
mangalunda] margha lunde A 2574. reth] ther A, aff
wrede G 1757 2575. monde vera] så A, G 1758; matthe
warge B 2576. reth] saknas i G 1759 2577. Hon ser]
thet hwn war G 1760 = thetta] thet A, G 2578. the] B
till... medh Gaknas i A, &) sunko] the sunko A, swka
G 1761 2580. mik wilde] jech kalled pa G 1763 then]
hin G 2581—2582. Så A; han wilde mik en&e stund
latha liffue / hwat nadh han mik fradelis wil giffum B,
jen liden stundh ath ladh& meg lewe / och hendhae
hwad nade han wil meg giwe G 1764—1765

131

Tha melte om then drotzet riik:
»'Thu est ey en sluppin mik,

285 thu skalt en dog at iach thet see,
tho at tik thykker at skemptan see.»
Han wiste ey aff hans fingerlin
ther honum halp opta manga sin
fra then grymelike dodh

25900 och mangha handa store nodh.

The sighildo hem til stadhen tha;

for wtan byn man brenna saa.

eth storth baall som ther war giordh.
Herra Frederik vardh ther til fordh

28905 och drotzetin meelte til hans tha:
>Her skulen j, herra, brinn&e op a
meedhen idher ey forderffuxe ma
watn eller swerdh, the dodh&e twa;

2583. meelte om] sawrede(l) hanum G 1766 om] så
4; och B 22584. en) G 1767 till.: vnd 2585—2586.
thw skalt dod thet skal jech see / jech skal thik lidhen
glede thie G& 1768—1769 2585. see] seer here A 2586.
at — see) se Stud. 2: 51; at skemptan lee B, thet nu
gaman (ä fr skemptan) vera A 2587. fingerlin] finge-
rin ÅA 2588. halp opta] hawer holpen sa G 1771 manga)
marghith 4 2589—2590. aff then hordh& bieska dodh /
och sa aff mange andre neodh G 1772—1773 2590.
mangha] margha A <store]) så A; saknas i B 2591. si-
ghildo]) sighldo A, sejledhe G 1774 hem] them G
2592. for] saknas i G 1775 byn] byen G 2598. som —
war) tha worte ther G& 1776 gierdh] giorth B, giordh
4,6 2594. Herra] hertogh G 1777 vardh] så A, worte
G; war B 2595. tha sawdhe drosten til hanum saa
G 1778 och — meelte] sen sagdhe (ä fr mete) drotza-
tin A 2596. Her — j] her& skull i € 1779 brinna]
brann G op al så A, G; på B 2597. idher ey) man
ey edher G 1780 ma] saknas i G 2598. watn — swerdh]
swerdh eller sio ÅA, medh waben och haft G 1781 eller]
härefter står i B ett understruket: eldh

132

tik hielper ey lenger dieffwlsins list,
2600 tik skal ey giffuzes liffsens frist.»
Eldhin bran medh mykyn trost;
then 2&r sell fra honum er lost.
The kasta han j thet brinnande baall;
thet war tha eth wnderlikt mall:
2605 hans kleder aff honum brende 460
swa at han» thet ey kende.
Han wende sith fingergull omkringh;
tha fioll honum aff then izern ringh
han haffde om sine hender twa
2610 sSwa at enghin herra Frederik saa.
Thet huxadhe hwar man ther ner
at han j asko brunnen eger.
Drotzethen ridher thaedhan tha
tiidh han konungen finne ma,

2599—2602. Verserna i denna ordning i 4, 4; B har:
2600, 2601, 2602, 2599 2599. hielper]) skal A digxef-
fwlsins] dieffisens G 1782 2600. tik — giffuzes]) gifua
hedhan aff ÅA, jech giwer thik ey lenger G 1783 frist)
så A; frest B, frest G 22601. bran] brendhe G 1784
medh] aff A mykyn] mykle A, mygel G 22602. then
annen man worte fra hanum lost G 1785 2608. The
kasta] man kaster 4 han] hanum G 1786 brinnande]
brennande 4, G 2604. thet hindrede hanum reth ey
jeth haar G 1787 tha] tho A 2605. brende] så A,
G 1788; brenne B 2606. han — ey) jnghen til hanum
G 1789 2607. fingergull] fingern tha G 1790 omkringh]
om ij kring 4 22608. honum aff] fra hanum G 1791
iern]) arm G& 2609. sing) sin G 2792 2610. herra Fre-
derik] man hanum G 1793 2611—2612. thet vndrede
alla som ther mon were / ath han sa snarligh brendhe
G 1794—21795 2611. huxadhel hugdhe A ther] A till.:
var 2612. at] thebt A brunnen] brender A 2613. Drot-
zethen] drosten G 1796 thedhan tha] så A, theden ther
G; hwat har ma B 2614. thidh som koningen for ha-
num &er G 1797

133

25 thagher thet forst til mall
at herra Frederik &r brend j ball.
Han hafdhe helder tidhande slik
en gull eller silf eller stena rik.
Thagher konungen thet forstodh

280 han faar ey ater sin dotter godh,
tha warth honum mere wee
en han haffde forre ee.

Hertigh Frederik thykte thet vara godh
i then eld som han stodh,

2628 som thet vare et badh ut valt,
til mata vel badhe het ok kalt.
Daghen fast at qweldhen leedh;
herra Frederik ther ey lenger beedh;
han gik sik genstan pa thet hws

se30o ther han saa brinnee the stora lius;

j thet herberghe han” jn geer,
all konungxsins kleder jnne er;

2615. thagher)] here tager G 1798 til] så A, G; j B
2616. herra] hertwg G 1799 brend] brender A 2617—
2618. Så G 1800—1801 (han haffde helder tidinde sligh /
en guldh heller sylff heller stiene righ); versparet saknas
iB,A 2619. Thagher] så A; tha B, G 1802 22620.
han] at han 4 han — sin) the foore ey effther hans
G 1803 2621. warth honum) worthe hanum en G 1804
2622. en forra alle hafdho the Å, en hanum war nogen
tidh forre skiedh G 1805 2623—2626. Så G 1806—
1809 (hertogh frederik totte thet were goth / i then jld
som han stodh / som thet war jeth bad vdh woldh /
til madhe wel bodhe hiedh och koldh); verserna saknas i
B, A 2627. fast) så A, G 1810; nw B - qweldhen]
qweldith A 2628. herra] hertwg G 1811 ther) han G
2629. genstan) så G 1812 (giensten); saknas i B, A pal
op a 4 2630. ther] som G 1813 brinna — stora]
brenne mange G 2631. och j jeth herberigh som ther
war ner G 1814 jn) ij A ger] så AV; gaar B 2682.
all] som G 1815, saknas i A kleder jnne] kledhe all ther
ij A ver) så ÅA, G; war B

134

han kledde sik at thy sinne
medh the beste kledhe ther waro jnne.
2635 Hans stallgardh war yffrit riik
medh dyre ors swa kostelik
— the sadhla war&e och wel til redhe —
ther the herra skuldo a redha
ok skuldo theden fara
2640 thet förste thet matte wara.
Ther til gik herra Frederik;
thet beste orsset walde han sik
och settis sidhen ther op a
at enghen man honum ther saa.
2645 'Tha meelte fatige och riike:
>Hwat mon os swa swikae?
Thet mon ey annat ware &en swa
tbet er then riddar os forde fra
the stolta mog Florie.»
2660 'The kamarmeestare &eru ey frie,

2633. sik] B till.: ther (saknas i A.W atj i 4 1816
thy] thet sama 4, G 22634. j thet beste kledher han
kwndhe findhe G 1817 <kledhe] så A Gfr VW; sak-
nas i B waro] var 4 2685. Hans stallgardh]) then
gordh G 1818 26386. swa]) och & 1819 2637—2688. Se
Stud. 2: 51f. 2637. sadhla] så G 1820 (sadle); sadhlet B,
sadhbladh ÅA ware] war G 2688. ther the] som then
GQ 1821 skuldo a redha] skuldo a ridha A, skwlde i
ridhe G; a thera ledhe B 2639—2640 saknas i GQ
2689. ok) så A; saknas i B 2641. Ther til] jnd G 1822
herra] hertwgh G =<2642. orsset — han] ers väwolde
G 1823 2643. han satte segh ther sielff appa G 1824
op al så 4, G; på B 22644. at) sa ath GQ 1825 honum]
han AÅ ther) saknas i G 2645. melte] sagdho A (ä fr
meelte), & 1826 fatige] bodhe fattyg G 2646. Hvwat])
hwem] G 1827 swa] G till.: jamerligh 2647—20654 sak-
nas i G 2647. mon] ma A 22648. thet — riddar] tben
riddare A 2650. kamarmeestare]) kemmermestara Å

135

the kerdho at thy sinne

at the matto ey finne

the klader konungen skulde draga pa:
»'The &ru os nw stulen fra;

255 Wi haffwm thet alle her forn omit 461
thet er aff diefwlskap til kommet.»
Hwat the meelte eller hwat the giordho
herra Frederik thet swa gorlle horde.
Han haffde ther enghin akt op a;

20660 har redh ther wegh til Skotland laa.
Wilin j hore hwat han giordhe?
Konungzxsins spora han medh sik forde
och swa hans rike dyre swerdh
ther prisat war for myket werdh.

265 'Tha har kom til Skotlandh

tha war lost hans sorgha bandh.
Thet ser mik seent at skriffue fra,
aff all the gledi man ther saa.
The stolte frw Florie

270 hon war tha aff sorghen frie.

2651. kerdho] kerdho ä fr kerdh A thy] thet
sama A 2653. klader] kledhe A pa) op a 4 2654.
08 nw) nu os ÅA; B till.: borth 2655. thet — her) jekj
anneth G 1828 her] nu AÅ fornomit] så G (for nometh);
fornummit B, A 2656. thet] &n thet G 1829 til] saknas
14 2657. melte] taladho ä fr malto A, taledh G 1830
ellers) och G = gieråho] giorde B, A, G 2658. herra]
hertwg G 1831 swa gorlle] alt samen € 2659. op a)
så A, Q 1832; pa B 2660. Skotland] skotteland G& 1833
2661. giordhe)] giorde B, A, G 1834 2662. han haffdheae
medh segh koningens spore G 1835 2663. rika dyre] dyra
rika A 2664. ther mange penninge war werdh G 1837
2665. Skotlandh] skottelandh G 1838 2666. war) vardh A
hans sorgha] alle sorigens G& 1839 2667. Theft] ther A
skriffuso) seye GQ 1840 2668. man] jech G 1841 2669. frw]
froa Å, jomirv GQ 1842 2670. hon] så A,G 1843; saknas i B
war] vardh ÅA tha] så ÅA, G; saknas i B frie] frij G

136

The ridho wt moth herra Frederik,
wndfingo han swa hederlik,
konunrnghin och drotningen badha
wartho alle gladhe.

2675 Tha saghdhe iomfru Floria the klara
ther hon sa hertigh Frederik fara:
»Mere gledi iach aldrik fik
&e&en nw iach seer min herra Frederik.»
En hogtiidh byriades ther nw

2e80 aff riddara, swenrn&e och stolta frw
at aldre:k annor tolik war
j Skotlandh innan thusendh aar;

xiiil] dagha stodh thet hoff;
ther war giffuct for frvr loff

2685 margha dyrge clenodia rike;
ther waro och lekare kostelike.
'Tha meelte hertigh Frederik:

»Iach thakker idher, herra, nadelik
for alle the dygd och e&r&e

2671. ridho] ridha A herra] hertwg G 1844 2672.
han) hanum G 1845 hederlik] leweligh G 2678. konun-
ghin] konung A «<årotningen] drotning A 2674. the
worte tha bodhe gantze gladhe G 1847 alle&e] A till:
samar 2675—2676. Så G 1848—1849 (tha saffde jom-
frv florie then klare / ther hwn sa hertwg frederik farse);
verserna saknas i B, A 2678. min herra] hertwgh G 1851
2679. byriadis ther] begiondis here G 1852 2680. aff)
medh G 1853 riddara]) ridder 6; A, G till.: ok frw)jomfrwer
G 2681. at) ok A, ther G 1854 annor tolik) slighen hogh
tidh 4 2682. j] innan A Skotlandh] skotteland G& 1855
innan) ij 4, G 2688. dagha] netter A 2684. forre
noghen fek ther orlow G 1857 frvr] fruor A 2685.
margha] mange G& 1858 dyre] handa A clenodia] klae-
not 4, klenodyom G 2686. ther war och leger staltelige
GQ 1859 2687. melte] sagdhe A (ä fr melte), G& 1860
2689. for] fore A alle) all Å, G 1862

137

2600 j haffuin beuist mik here:
nw wil iach til landha fare,
ma thet medh idhert minne waree,
hem til mit rike som jak a;
thet skal til idher nadha sta.>
2605 Konungen swarade honum ther til:
»Thet skal ware som thu wil.»
Han loth honum ther begaffua
medh ors och dyre haffua;
han loth ok fram ledha there
200 en kameell ther skulde beeree
the klenat konungen gaf honum there 462
som honum waro senth fra ower meerae.
Aff thet herra honum ther gifua
er mik offseent aff at skriffure.

2690. beuist] viist A; G 1863 till.: i mod 2691.
til landha] hiem til landhet G 1864 2692. idhert) idher
A, G 1865 minne] vilia A 2698—2694. Så G 1866—
1867 (hiem til mjt rige som jech aa / thet skal til eders
nadhe staa); verserna saknas i B, 4 2695. honum]) så
ÅA, tha G 1868; saknas i B 2696. ware] nw were alt
GQ 1869 thu] i G Härefter tillägger G följande verser
(1870—1875) som saknas i B, A Gfr Stud. 2: 52 fd): medh
alt thet rigdom jech for maa here / wil jech edher til
tienieste(!) were / alt thet stwndh ther jech maa lewe /
tha &r jech edher skyldygh ath giwe / pris och ere
i alle madhe / for i megh halp aff howeligh wodhe
2697—2702. Se Stud. 2: 53f. 2697. honum ther] hertwg
frederik tha G 1876 2698. ors] or GQ 1877 dyrge] rige €
Härefter tilll B, A: ee medhen the wildo haffua (versen
saknas i G) 2699. ok) så A, G 1878; saknas i B fram
— there] så G (fra ledh&e there); ther medh ladha B, Å
2700. ther) så A, G 1879; som B 2701. klenat]) klenot ÅA,
klenodirwm G 1880 konungen] man G 2702. och hanum
war send ower måeer G 1881; versen saknas i A 2703. Så
4; aff theb man honum saa giffum B, aff the herrer som
hanum mon giwe G 1882 2704. mik] så A, G 1883; saknas
i B offseent) så A, osenth B, sienth G aff] saknas i A

138
2705 Han gaff the frva rike
gangara kostelikae
och xl frvr stolta och claree
medh henne skulde til landa fare.
Han fik och hertigh Frederik
2710 hundradhe riddare stolt ok rik
the honum folgixe skuldo hem
och sidhen fare ater igen;
thet giorde han honum til ere
meedhen the ware there.
2715 'Twa swenne han fore sende
the man gorle kendee
och loth sinom mannom kunnokt were
a hwilkin dagh han komber there.
Thes wardho riddara och swenn&e gladhe
2720 och thakkade gudh for the nadhe

2705. then stalte jomfrw florie rige G 1884 Han
gaff] man fik A <frva] fruo 4 22706. gangara] så ÅA;
margha B, hwn redde segh sa G 1885 kostelika) stol-
telika A 2707—2708. the fek hindhe foretywe frwer
klare / ther skulde medh hindhe til landhet fare GQ 1886
—1887 2707. frvr] fruor A 2709. Han — och) kon-
ningen fek G 1888 2710. riddare) ridder G 1889 stolt
ok rik) så ÅA, stalte och rige G; hem medh sik B 2711.
til skulle fyllige hanum hiem G 1890 feolgige skuldo]
skuldo folghia A 2712. fare ater] affter komma G 1891
2713—2714. han giorde hanum och thet til era / then
stwndh han mon ther were G 1892—1893 2716. ther
wel war i hans land kiende G 1895 the] ther A man]
A till.: ij landith 2717—2718. och lodh them kwnd
gior&e there / hwad dag the wil hieme were G 1896—
1897 2718. a) saknas i A 2719—2720. Jfr Stud. 2: 54 f.
2719. riddara] ridder G 17898 swenn&e] swna 4 gladhe]
så G (glade); gladh B, A 2720. och) the G 1899, sak-
nas i ÅA for — nadhe] for then mygl& nade G, och
hans nadh B, ok hans haelgha nadh A

139

han haffde giorth them at thy sinne
the skuldo sin herra ater finne.
Tha almogen thet forstodh
sik sampnadhe saman the riddara godh,
ms vodfingho sin herra medh ere
som the vel skyldugh matte were.
Badhe mere och the minne,
celerike, lekm&en och qwinne
wartho alle saman gladh,

280 och alt thet folk wthi then stadh
wndfingho them swa liuffuelik,
Floria och hertigh Frederik.

Ouer alt landith the freghdhin ger
at herra Frederik ater komin er.

2721. han] ther han G& 1900 giorth them) them
gort A at) at A, at j B, i G thy) thet sama ÅA, thet
0 2722. ath the matte thieris herr& lewindis findhe
0 1901 skuldo] så A; skulm> B 22728. almogen) land-
zens herre G 1902 forstodh] så A, G; forstodhe B
2724. sik sampnadhe] så A, sigh sampna B; the samme-
lede them &G 1903 riddara] ridder G godh] så A, G;
gode B 2725. I versens början till. A: the, G 1904: och
sin herra] hanum G = medh]) G till.: mygel 2726. the) A
lill.: oc vel] så A, G 1905; saknas i B skyldugh) skyl-
doghe A matte] mon G; saknas i A 2727—2728. Ver-
serna stå i motsatt ordning i G 2727. Badhe] så A,
4 1907; saknas i B the] sa G 22728. clerike] klerka ÅA,
6 1906 (som till.: och) och) ÅA till.: stolta, G: sa 2729
—27230. Verserna i motsatt ordning i G 2729. wartho]
the wort&e tha G 1909 alle] all A 2780. och) saknas
101908 wthi] ij 4, G then] ÅA till.: sama 2781.
wndfingho] the vndfinge G 1910 them] hin ä fr them G
liuffuelik] lioflelik A 2782. Floria] jomfrv florie G 1911
2788—2734. ower alt landhet the tidinde fra / thet
hertwg frederik war hieme tha G 1912—1913 2783.
Så A; ower all landh thenne frogden gar B 2734. herra]
hertugh A er] så A; war B

140

2286 'Tha thessen segn en ende fik
herra Frederik ij eet palaz gik,
thet war badhe hogt och with,
byght medh konstelika flith;
veggin var hengd medh baldakinne,
2240 thet rikasta man kunne i verldinne finna.
The riddare och frvr ga til bordh;
ther talad:s mannig hoffuelik ordh;
the kalzadho meden the satho saman
then qweld och hafdho heoffuelik gaman.
2746 Men the herra atho j thera stundh
honum wartho mangh thusend pundh 468
presenterat innerlike
aff gull och sten&e rike;
thet gore the aff staden &ere
2750 thy the haffua thera herra keran.

2785. thessen segn) thesse freghn A, thenne sadhen
GQ 1914 2786. Så A, GQ 1915 (bertwg £. tha i); j eth palatz
herra frederik gik B 2788. byght — konstelika] så A;
wel bykt och kostelik B, thet war bygedh medh (över raden)
myghet G 1917 flith] lit A 2739—2740. Så G 1918—
1919 (wegien war hendh medh bolde kinne / thet rigeste
man kwnde i werden finde); verserna saknas i B, A
2741. riddare) herrer GQ 1920 frvr]) fruor A, G — gal
gik G 2742. ther vordho margh hofuizklik ordh A,
the talede mange howske ordh G 1921 mannig] eller
maning B 22743—2744 saknas i G = 27438. the kal-
zadho] kalzath A 2744. hafdho] annor B, A hoffuelik]
hofuizklik ÅA 2745—2746. then herre och then jomfrv
i then stwndhe / them worte mange M lwnde G 1922—
1923 2745. Men] medhan A thera] the A 2746. ho-
num — mangh] tha vordho honum margh A 2747. inner-
like) mynnerlige G 1924 2748. stene) stena dyra ok Å,
edle stiene G 1925 2749. gore) giorde G 1926 2750.
thy] saknas i G 1927 haffua] haffde G herra] G till.:
myghet kran] kere B, A, GC

141

Alt thet man til hertigh Frederik bar
hwat helder thet var gull eller kar,
thet skipte han medh milde handh
medh the riddara aff Skotlandh
ns och the frvr minnelike
at the wartho alle rike.
Xiiij dagha stodh thet hoff;
sidhen togho the orloff
herra och frvr honum folgdo hem
2860 och fooro sidhen ater igen.
Ater var frv Florie
medh hertigh Frederik j Normandie.
Thel war nw komen winter tiidh;
herra Frederik bidadhe a then riidh
2265 til sommar ater komen er.
Han sende sith budh hiit och ther
och later thet herra ok forsta horze
at han wil sith brollop gore,
bidher them alle komma there

2751—2752. Efter G 1928—1929 (alt thet the til
hertwg frederik bar / hwad heller thet war guld heller
kaar); verserna saknas i B, A 2758. medh]) G 1930 till.:
sin 2754. han gaff thet the ridder aff skotteland G 1931
riddara] herra A 2755. och) och sa G 1932 frvr] fruor
4,06 2756. at) sa ath G 1933 alle] G till.: samen
2758. saa tog the all& orloff G 1935 2759. herra] the
herrer G 1936 frvr] frwer G; A till.: ther honum] them
G 2760. och — sidhen]) thy fore tha alle GG 1937
2761. Ater] effter G 1938 var) så A, G; blefft B frv]
froa A, jomfrv G 2762. j] aff A Normandie) normandy
G 1939 2763. komen] komith A winter) a vintirs ÅA,
om winters G 1940 tiidh] tide G 22764. herra] hertwg
dd 1941 bidadhe a then] bidhar &n een ÅA, bidde then
same G 2766. sende] sender G 1943 sith] siin ÅA, sak-
nas iQ — hiit — ther) hist och her G 2767. thet —
forsta) så A, G 1944; the forsto B 2768. at) så A, GQ 1945;
saknas i B wil] wildeG 2769. bidher]) han bedher G 1946

142

2770 them til skemptan och honum til ere.
Thet war om pingxdagha tiidh;
man saa ther a then hedhe wiidh
slaas margha rika tieldh
ther werdh waro store geldh.
2775 'Ther kom konungen aff Frankarike
medh hundradhe riddare stoltelikae
ther wtualdo och weelborne ere,
them ferde han medh sik there.
Thiit forde och konungen aff Skotland
2780 thw hundradhe riddare a then strand,
the &eru wise til alle ere
och wilige gerne ner honum were.
Konungin aff England kom ok there,
iij hundradha riddara fylghdho honum
medh &ro,
2285 the han matte best finna
ij alt England inne.

2770. skemptan] glede G 1947 2771. war] GQ 1948
till.: nw pingxdagha] pingizdagha A, pindz dags G
tiidh) didh & 2772. man] the G 1949 ther al] pa €
hedhe] så A, G; hedh B; G till.: sa 2778. slaas margha]
the slowe manghe G 1950 rika) stolta A tieldh) tieldhe
G 2774. ther howe penningh kunde gielde G 1951
2775. Ther) thidh G 1952 2776. medh hanum ve ridder
rige G 1953 medh] A till.: honum 2777. welborne ere]
welbyrdig &r G 1954 2778. them) saknas i A, G 1955
han] then herre thid € 2779. och — Skotland] kotte-
landh G& 1956 22780. hundradhe riddare] hwndred redher
GQ 1957 -2781—2782 saknas i G 2782. wilie — ner]
gerna vilia hos ÅA 2783—2784. Så G 1958—1959 (kon-
ningen aff engeland kam och there / try hwndrede rid-
der fuldge hanum medh ere); verserna saknas i B, A
2785—2786. Så A; ther man kunde best findhe / jnen
alle engeland jnne G 1960—1961; han warth widh thesse
tiidendh& glad / riddara och swenn&e han kalla badh B
Gfr v. 2791—2792)

143

Han skreeff ok medh sin eghin hand '
eth breff och sendhe til Yrlandh,
bidher sin swere om thet ma were
220 medh riddarskap komma there.
Han warth widh thesse tiidhende gladh, 464
riddara och swenrn&e kalla badh,
gor tbem alle kunrnokt ther
at hans dotter liffuande ser.
295 Han redher sik nw raskelik;-
drotningene togh han medher sik,
thw hundrad riddare j en skara
ther sine thokt kunde wel bewara;
swa foor han til Normandie
2800 til sine dotter Florie.
Han wart vndfangen liuffuelik
aff Florie och herra Frederik,
ther til aff riddara och swena
the han medh troskap mene.

2787. Så A, GQ 1962; medh thera radh skreff medh
sin eygin hand B 22788. eth) saknas i G 1963 2789.
och badh hind& fadher om thet matte were GG 1964
swere] swagher A om) ä fr och B 22790. medh] medh
sith G 2965 komma] at koma A 2791. warth] worte
G 1966 gladh] gladhe G 2792. riddara] sin ridder
01967 2798. ok them gor han allum kunnukt ther A,
han sawdhe&e them alle sammen ther G 1968 2794. at]
thet & 1969 2795—2796. han redde seg saa kosteligh /
sin dronninge tog han och medh seg G 1970—1971
2796. medher]) så A; medk B 2797. iiii ec ridder fulde
hanum i skara G 1792 hundrad] hundradha A 2798.
sine] thieris G 1973 92799. han] B till.: in (saknas i
4,0) Normandie] normandy G 1974 2800. sing) sin
GQ 1975; A till.: kera 2801. wart) var A, GQ 1976 liuf-
fuelik) sa hiederligh G 2802. Florie] sin datter G 1977
herra] hertwg & 2803. aff] saknas i A riddara] ridder
0 1978 swena] så ÅA, G; swenne B 2804. the] ther A
han] honum A, G 1979

144

2808 Matte iak swa undfangin vera,
mik thykte thet vara en hoghelik era
hwar iak i werldin komber fram,
som han var her aff mangen man.
Aff Gaskonia herra Lieliin

2810 ther prisat war en riddar fin
hundradhe riddara forde han medh sik;
han kom ther halla stoltelik.

Ther var a then sama val
gledhi mere &en thusandfal.

2815 Alle the herra ther kompne ere
fordhe sine husfrvr medh them there.
Thera biskopa ok kanunka,
klerka ok swa munka
komo alle til then hoghtidh,

2820 hwar e&erlik efter thera sidh.

Swa mykit folk man ther sa
som iordh ok vatn mest gripa ma.
Nw kom ther en konung riik,

2805—2808. Jfr Stud. 2: 55; så G 1980—1983 (matte
jech sa wndfongen were / meg teotte thet wera jen
howelig fere / hwar jech i werilden kommer fram / som
han war her& aff mangen mand); verserna saknas i B, A
2809—2810. ther kam jen grewe aff askomyn / han war
alt jen herre fyn G 1984—1985 2809. Lieliin] lielin A
2811. riddara ferde) ridder haffde G 1986 2812. ther]
alt G 1987 halla stoltelik] så A; gantzka skiutelik B,
ga kostelighG 2813—2814. Jfr Stud. 2: 55f. Efter G 1988
— 1989 (ther kam i them same wold / glede merge en
M fold); verserna saknas i B, A 2815. ere] er G 1990
2816. sine) thera A, G 1991 husfrvr]) husfruor ÅA, frwer
G there] ther G 2817—2822. Jfr Stud. 2:56. Efter
G 1992—1997 (thieris biscoper och kanniker / klerke och
mwnke war owert ther / kam alle til then hogtidh /
hwer erligh effter thieris sidh / sa myghet folk man ther
saa / som jordh och wandh myest grib&e maa); verserna
saknas i B, A 2823. riik] sa righ G& 1998

145

han haffde mere folk medh sik
ss en alle the ther förre ere.
Wilin j with&e hwo then mon were?
Thet war effter pascha viij dagha
at hertigh Frederik reedh ij skogh at iagha.
Han haffde medh sik swenne twa;

280 j skoghen han fram fore sik saa
hwar the ieghare ope,
medh en hiorth the hunda lopa.

Han forde medh sik wiin och brodh;
thet dugher wel for hungers nodh.

235 Han ridher sik swa ner thet bergh
ther han forra then litla dwergh
hafdhe funnith aff Karllawint;
tha warth honum weghen blind.

Som han redh i iij dagha

sw vil i skoghin at iagha
then fierdhe dagh hitte han a
then vegh til dwerghsins rike la.

2824. mere] &n meere G 1999 2825. alle) så A,
G 2000; saknas i B the] the herrer G forre] fore ÅA,
kommen G& ere] er G 2826. then] thet A, han G 2001
mon were] er G 22828. at) thet G 2003, saknas i A
hertigh] herra A reedh] så A, G; ridher B ij skogh]
så ÅA; i skowen G, saknas i B 2880. han i skowen for
segh saa G 2006 han fram) fram han A 2831—2832.
hwr& ii hunde gbe / och medh jen hiort loebe G 2006—
2007 2883. forde] haffde G 2008 2884. for] fore A, i
02009 2885. han red ap i modh jeth bierigh G 2010
2886. Så A; han siist skildis widh then dwergh B,
ther fand han jen liden dwerig G 2011 2887. hafdhe
— aff] så A; haffde han funnet a B, han war komen
aff G 2012 Karllawint) karlamit A, karle finckea G (fr
v. 215) 28388. tha sa hertogen i weyen blinka G 2013
2889—2842. Så G 2014—2017 (som han red i tre dage /
wild i skowen ath jawe / then fierd& dag hitte han aa /
then wey til dwerigis rigy laa); verserna saknas i B, A

10—26375.

146

Tha melte hertigh Frederik:
»Nw wil en euinty freste mik.»

2845 'Tha warth han war j thera riidh
hwar en hiorth medh mykyn» striidh
flyr fore twa litzle rakka
nidher fore en bakka,;
hiorten war swa troth och modh

2850 at han qwar fore the rakka stodh
och wer sik hwat han forma.

En igeghare kom ther rennandhe tha; 465
man matthe hore owe, skoghen all
aff hans horn swa myket skall;

2855 han renner sik opp moth thet bergh;
the? war en halle lithin dwergh.
Hans ors han sielffuer redh pa
thet war ey storre &en en ra;
tbe wapn han fordhe j then stund

2860 ware werdh wel thusendh pundh;
han haffde en hund j sine hende;

2843. meelte] saffde G 2018 Frederik] fredrik G
2844. an) jeth G 2019 2vinty] ewintyr A, G fresta]
swige G 2845—2846. han worte war vnder jen liid /
jen hiort kam lebind medk mygel qwid G 2020—2021
2845. thera] the 4 2846. mykyr] mykith A 2847.
fiyr]) saknas i G 2022 = litzle] lidel sma G 2848. flyde
neder for jen bake G 2023 2850. at) thet G 2025 fore
— rakka] for hertogen G 2851. wer) warde G 2026
2852. En — ther] ther kom een iaghare A ieghare]
jeyer G 2027 rennandhe] ridinde G 2858. man] så A;
han B man — here] thet matte horis G 2028 2854.
mykit] mygen G 2029 22855. han rende ap i mod jet
bierigh G 2030 2856. hall» lithin]) liden witte G 2031
2857. hans hest ther han war ridinde aa G 2032 paj
op a 4 22858. thet — ey] war lidhet G 2033 ra] så A,
G; daa B 2859. the — han) thet han medh segh G 2034
2860. ware — well] thet war wel wer G 2035 2861.
sine) sin A, G 2036

147

han hertugh Frederik ekke kende;
han wardher tha hans at bidhe
och matte ey wndan ridhee.

ses 'Tha herra Frederik dweergen saa
han hiolt opp sin hand och meelte swa:
»Thu litzle dwergh, gudh helse tik,
thu torff ekke redhis mik.»
Tha warth dweerghen halla gladh

2870 och giorde alt thet herra Frederik badh.
Nw meelte hertigh Frederik:
»Gor nw thet iach bidher tik;
sigh mik thet iach withze wil:
hwilken herra horir thu til?»

278 >Konungh Malmrit min herra er;
han komber raskelik rennande her;
han &er weldigh ower mang land,
the all tiene wnder hans hand.»
»Sannerlik, ser thet swoo,

280 thess er iach badhe gladh och froo.>
The herde fra then langha leedh
eth horn ower ens akers bredh.
»'Thet horn j horen there

2862. han) ther G 2037 hertugh — sekke) så A, G;
ekke herra frederik B ?2863—2864 saknas i G 2863.
han) ok A tha] tho 4 2864. och matte] han ma ÅA
2865. herra] hertog G 2038 2866. tha melta han och
sawdh& saa GG 2039 han] saknas i B, A 2868. torft
— redhis) skalt jekj were redh G 2041 mik] for mik
4,6 2869—2872 saknas i G 2873—2874. Verserna
i omvänd ordning i A 2875. Malmrit] se v. 483 2876.
fuld snarligh tha kommer han her G 2045 raskelik]
rasklika ÅA 2877. mang] margh AÅ, mange G 2046 2878.
the — tizgene] ther alle thiena ÅA, wi tiene alle G 2047
2879. Sannerlik] Sannirlika A swoo] saa G 2048 2880.
thess] thesse G 2049 2881—2882 saknas i G 2883.
j hboren] wi horer G 2050

148

thet mon min herra were»,
2885 meelte tha then litle dwergh

och rend&e sidhen opp moth thet berg,

sith horn swa fastelik rorde

at konungen thet giorle horde.

Han renner sidhen hwat han forma
28900 thiit han hertigh Frederik saa.

Herra Frederik tha moth honum redh,

hwarken thera lenger beedh,

helser hwar annan liuffuelik,

konungen och hertigh Frederik. 466
2805 'The setts nidher badhe twa

ther hiorten fallen fore them laa;

man ther fore the herra bar

wiin och miodh j dyre kar;

konungen haffde medh sik there
2900 try hundradh igeghare och ey fere;
man redde thera math man raskast ma

och sidhen the herra ethe gaa;

2884. thet] ther G 2057 2885. mealte] sawdhe
G 2052 2886. sidhen — thet]) saa ap i mod jet G 2053
2887. horn] ers ÅA; G 2054 till.: han fastelik] fastlika A
2888. konungen thet] thet konungin A, konningen han
theé G 2055 2889. renner sidhen] rendhe tha G 2056
forma] ma A 2890. thiit]) thid som &G 2057 2891.
Herra] hertog G& 2058 tha] tbaghar A mothb] i modh G
2892. thera] A till.: ey, G 2059: tha 28938. the vnd
finge hwer andre sa leweligh G& 2060 2894. konungen]
konung malnrit A, konningh malmerekt(!) & 2061 2895.
nidher) ther neder G 2062 2896. ther] ther som G 2063
fallen — them] for them fallin ÅA, fallen G 2897. ther]
tha G& 2064 fore] for A, G the] them A 2900. hund-
radh] hundradha A, G 2067 izeghare] jeger G ey] akke
4, G 2901. the redde ther mad och giordhe saa G& 2068
man (2)] som 4 2902. och) saknas i G 2069 sethe gaal
ath ede gaar G

149

the vordho ther pleghadh onskelik
medh manga godha rette rik.
205 Tha the ware meette
aff alskons wille raette,
tha melte hertigh Frederik:
»Iach wil hemmelik tala widh tik
en idher, herra, thykker swa.»
2w » Men weth thet skal ware&e iaa.»
Han sagde konungenom sielfftuom ther
for hwi han ther komin &:
»Jach wil idher, herra, bidhiee,
wilin j hem medh mik ridhee.»
215 Han giorde honum kunnokt ther
huru hans tingh medh. honum ster
och alt thet honum war skeedh
sidhen han fra honum redh
och thakkar honum for hans fingerlin:
2220 »Thet haffuer iach hafft aff nadhom thin,
alle thenne ere

2908—2904. Så G 2070—2071 (the worte ther pleyed
onskalig / medh mange gode retter righ); verserna sak-
nas i B, A 2905. ware] herrer war G 2072 2906. al-
skons wille) alla handhe G 2073 2907. meelte] saffdhae
G 2074 2908. wil] wil nw G 2075 hemmelik]) hemelika
4 widh] medAh G 2909. en] om G 2076 herra] så G;
saknas i B, A 2911. konungenom — ther] konningen
sielwe there G 2078 ther] her A 2912. hwi] hwad
sagh G 2079 ther — &r) var komin ther A &r) ware
G 2918. herra] G 2080 till.: nw 2914. wilin j) ath i
wil G2081 medh) til G 2915—2916. sidhen kungiordh2e
han hanum there / hwre thet mwnde medh hanum werge
G 2082—2083 2917. alt thef) all then tingh ther G 2084
2918. han] hertogen G 2085 2919. och thakkar] han
takedhe G& 2086 for] fore A hans] thet G = fingerlin]
fingerin A 2920. ther han haffde haffd aff nadbe sin
G 2087 2921. thenne] GG 2088 till.: megle; thesse
sama Å

150

jach haffuer sakt idher here;
jach wil en mere bidhie tik
at j wilin komma hem til mik
2925 tha min hogtiid skal were
och georin mik thet til ere
medh all then makt ther j forma,
medh riddara och frvr gorin swa;
wilin j mik thet til &ero giffure
2980 jach wil thet fortigen&e medh iach ma liffuge.»>
» Herra, skal thet wara swo,
thet skulen j loffua a idhre tro
at iach ma feligh komma there
och alle the ther medh mik gcere.
29085 Jach wil swa rikelika komma thiit
at alle the konunga thu haffuer a liit
era ey alle swa rike
at the magho mik ena lika.»
»'Thet skulen j, herra, tro a mik
2940 at engen man skal gore tik

2922. jach] som iak A sakt] nw sawdh G 2089
idher) så A, G; saknas i B 2924. at j] atj B, at thu A
wilin] vil ÅA, G 2091 2925. tha] nar G 2092 2926.
gorin]) giore G& 2093 thet til] then A 2927. ther) så ÅA,
G 2094; saknas i.B 2928. medh riddara] så A, medh
ridder G 2095; aff riddarskap B frvr]) fruor ÅA, frwer i
G 2929. thet til] then & 2096 giffus] giorm G 2930.
thet fortiene] eder tiene G 2097 medh]) medhan ÅA,
men G 2931. swo] saa G 2098 29382. thet — j) ij
skulin thet A, j skal megh € 2099 al på G 2983.
there] ther G 2100 2934. alle the] alt thet folk G 2101
ther] så A, G; saknas i B ere] er G 2985. rikelika]
så A; raskelika B, kosteligh G 2102 2986. konunga thu]
herrer i G 2103 a liit) alit B, A; pa lidh G 2937.
eru] the are GC 2104 rike] så € (rige); riik B, A
29388. Så G 2105 (ath the mowe meagh jene lige); versen
saknas i B, A 2939. skulen] skal G 2106 tro a) tro til
Å, nw tro G 2940. Versen saknas i A tik] then G 2107

wtan dygdh och ere

som skyldugt &er at were.

J mith landh &r swa godh friidh 467

och haffuer ther warith langan tiidh
294 at enghen thor androm tagha fra

thet en peningh gelde ma.

Tha siex wikor lidhne ere

tha skulen j wel kompne were.

J leggin idhert folk opp medh then a
250 ther Sekana hether, j gorin swa;

thet &er fra Rom mith hws twa mile;

ther skulen j, herra, idher hwila;

komen j ther tha gorin j weel.

Iach skal eth budh medh ful godh skaell
255 sendhe idher, herra, igen

ath idher skal wardha enkte meen

och idher skal w2egen kenne wel.

Nw liffuen badhe hell och sell!»

Ther medh the skildos j then riidh;
260 gensten effter om pingxdagha tiidh

tha kom konungen ridhande ther

2941. dygdh] stor dygd G 2108 2944. langan]) all»
G2111 tiidh) riidh A 2945. thor — tagha)] tager hin
anden G 2112 androm] annan A 2947—2948 saknas
(GG 2949. J] ok A opp vd G 2114 2950. j skulle thet
wedh&e jech bedher saa G 2115 j] saknas i A 2951. Rom]
saknas i G 2116 2952. herra] saknas i G 2117 idher) så
4, G; saknas i B 2953. tha] och & 2118 ;j (2)) saa €
2954. skal] wil G 2119 ful godh) så ÅA, fuld got G;
folle B 2955. herra] saknas i G 2120 2956. sa ath i
skal fonge jngen mien G 2121 2957. och) och then
G2122 wegen kenn&e] kiene weyen G 2958. liffuen]
lewe i & 2123 2959. ther medh skyldis the ath i samme
ridh G 2124 2960. ther effter strax om pindz dags tidh
G 2125 gensten] genast A om) så A, G; saknas i B
pingxdagha] pingizdagha A 2961. konungen] konningh
malmerikt G 2126

152

medh mykzet folk och stoltan her.
Thet iach wil berette idher
huru stoltelike han kom nider
2965 medh Sekana stappande there
ok laghdhis ther medh mykle &ero.
Tha thetta folk war saman komet
— ower alt landhet war thet fornomit —
tha giorde han swa viselik
2970 then stolte hertig Frederik:
en friidh han lyste there;
han warth halden medh ere.
Then annan morghon dagher war lius
tha kom ther ridhande for thet hws .
2975 konungxins marskalk aff Karllawint,

2962. Härefter tillv G två verser 2128—2129: nw
skulla i bidhe saa gierne / ridder och frwer och terne
2963. thet — wil] thet man vilde ÅA, jech wil thet G 2130
2964. stoltelika — kom] stalteligh the komme G 2131
2965. medh stor stat tha komme the there G 2132
Sekana] så A; sekena B there] så G (Ge ovam; her
B, A 2966. tha lawdis ther medh mygel ere G 2133;
och matte man at see ther ner B, ok hafdhe medh sik
sin hierta ker 4 2967. Tha] så A, G 2134; at B
thetta] theb G samar] så A, G; saknas i B 2968. alt
landhit] all almoghan ÅA, allm ladhe G 2135 thetj B
till.: tha (saknas i 4, & = fornomit] så G (for nomedh);
fornummit B, A 2969—2970. Jfr Stud. 2: 22 7. 2969.
tha] så A, GQ 2136; thet B han swa] så G (han saa);
saknas i B, A = viselik]) willelike B, viselika A, dygde-
ligh G 2970. then stolte] så G 2137 (then stalte); saknas
i B,4A Frederik] så G; frederika B, A 22971. han
lyste] man lyste ÅA, lyste han G 2138 2972. som holden
war medh mygel ere G 2139 2973 Then annan] orligh
om G 2140 dagher] dagh A, dagen G 2974. tha] så
A, G 2141; saknas i B 2975. konungxins] B, A ha strängt
taget: konungx; konningens G 2142 marskalk] marsk G
Karllawint]) karlamint A, karlefyncke G Gfr v. 215)

153

medh honum swa marght eet stolt kint,
swenne, stekare, kemmenere,
manga vaghna och somare flere.
The lotho thagher opp slaa there

2980 margh stolt tield medh ere
the wnderlik ware at see op a
a then heedh herra Frederik laa.
Alt thet folk kommet war there
wndradhe hwadhen thesse ere.

285 'The dwerghe ther herberghe taka,
the ey wilie fly til baka.
Tha meelte hertigh Frederik: 468
»'Ther .komber en konungh halla riik
aff sith landh wth genom eth bergh

20900 ridhande medh mannigh stoltan dwergh.
Jach bidher idher alle j thetta sin
— ij gorin thet for tigenist min —

2976. swa — kint) så A; margan stoltan kind B,
saa mange skiolde ther blinke G 2143 2977. stegera
och swenne och kamermeere GG 2144 2978. manga]
marghe A vaghna] så A, G 2135; wegne B 2979.
lotho] lodh G& 2146 thagher] så A; tha B, tha giensten
G opp) saknas i G 2980. margh stolt) mange staltse
G 2147; A till.:j 2981. the] ther A, GQ 2148 ware] war G
at] så A, G; saknas i B op al] så A; pa B, ther aa G
2982. pa then hiedhsa som konningh malmerikt laa G 2149
2983—2984. alle then mienninge her / vndredhe hwo
thet medh were G 2150—2151 929838. kommit — there]
ther kompne &ere A 2984. ere] vara A 2985. the
stalte dwerige herberigh toge G 2152 2986. the — wilize]
the vilia ekke ÅA, och jnghen wilde G 2153 2987.
melte]) så A; swaradhe B, sawdhe G 2154 2988. nw
kommer herg& jen koning sa righ G 2155 2989. genom]
gonghen G 2156 2990. medh hanum &er mangen staltae
dwerigh G& 2157 mannigh] marghin A 2991. j] at A
gin] sinne G 2158 2992. thet) G 2159 till.: alle tigenist)
vilia A, tieniste G min] myne G

154

at enghin them onadhe
eller gore nokon skadhe.»
2995 'Thet loffuade almannelike
badhe arme och swa rike,
the skuldo them alle ere
meedhen the ther vilia vera.
Mellan herra Frederikx tield och eth bergh
8000 herbergadhe mannig stolt en dwergh.
Ther elffuen skiptis sunder j twa
thet rikaste tixeld man sea ma
slaa the ther och &n flere.
Man sigher oss cen mere:
8005 ther ware swa dyre stene j
swa lankt man skiuter medh bogha tij
swa mykzet liuss aff tield:t ger
at natten ey swa mork er
thet &r ee liust badhe wthe och jnne
soo — thet tieldh war giorth medh list och sinne —

2993. ath i giorer hanum jngen vmaghe G 2160
at) thet A 2994. gore] gore them A, och giorer hanum
G 2161 2995. thet beder jech eder mynnerlige G 2162
loffuade]) B till.: iach (saknas i A) 2996. swa] så A,
G 2163; saknas i B 2997—2998. j skull& them bodhe
prise och ere / then stwndh them lyster here ath wera
G 2164—2165 2997. the skuldo] så A; wi skuldom B
2998. ther — vera] så A Gfr M; ere here B 2999
—3000. mellom hertogens slot och thet bierigh / herber-
gedis mangen stalte dwerigh G 2166—2167 3000. man-
nig — en) margher stolter A 3001. Ther] som G 2168
skiptis]) dielt&e seg G 3002. jet kosteligh pawlon man
ther sloo G& 2169 thet] the ÅA sea maa] ther sa A
3003. slaas ther ok flere Å, wort2 ther slawen och mange
flere G 2170 3004. Man] bogen G 2171 3005. ware]
war G 2172 j| väåhi G 3006. som regnes maa for
stienne nyy G 2173 medh] så A; aft B 3007. tizeldit]
pawlon G 2174 3008. ey] aller G 2175 3009. thet] ther
GQ 2176 ee liust) ey lysen G 3010. war) er G 2177

155

som solen wengest skin&e ma.
Man sa ok ther a
a hwar then knap ther war aa
standa wthi karbunrkla sten&e twa
sous och ther til fyre robiin
jem wen som sooll om morgon skiin;
thot bluss baros j thet hws
the thyktis ther haffua enkte lius
for the &dhle stene
so20 ther lagho medh konst the rena.
A then forste knap man eth barn saa,
en&e krono aff gull thet hafdhe a
medh karbunkil stena
ther liwse zero ok rena;
soss tha natten aldre morkast ser
kronan skiin som soolen skeer.

3011. wenest skine] were G 2178 8012. Så A;
ther vndre mangen man appa G 2179; versen saknas i B
8018. a] så A, G 2180; saknas i B aal appa G 3014.
standa] ther &r G 2181 wthi] i G, saknas i A karbunkla]
karbunxkul A, G&G twal] j twa A 3015. ther til fire godha
rwbyn G 2182 38016. jem wen) iem vaene Å, saa rode
G 2183 skiin] skyen G 3017—38018. tho at stoor blus
baris ij thet hws / ther thykkis aff vara senkte liws ÅA,
dog mange blwss war i the! hwss / the gaff aff them
joghen lywss G 2184—2185 3019. for] fore A 2dhle]
edel& rige 2186 3020. Så A; the liuse ere och rena
B Gfr v. 3024), som lawdh war i thet tield hinth rene
G 2187 3021—3026. Verserna i denna ordning i 4, G;
B har följande ordning: 3025, 3026, 3021, 3022; v. 3023
saknas och 3024 står som v. 3020 (se ovan). 3021. pa
the stor& knap jeth barn man saa G 2188 eth barn]
ther 4 3022. ene) eet barn ena ÅA, jen G 2189 thet
hafdhe] så A, G; haffde thet B a] appa G 3023. Så A.
medh)] aff dyre GQ 2190 3024. Så A. ther] the B 3020
liwse &ro] klare &er GG 2191 3026. kronan skiin) then
krone skien G 2193

156

Elet annath tigel tha slaar man there
ther drotningin sielf skal ij vera;
en gressduk gar ther om kröngh,
2o80 thet tagher en hall&e widhen ring,
aff examit thet renee,
satter medh dyr&e stene.
The andra riddara honum folgdo ther
herbergh&e honum alle ner.
sos35 'Tha hertigh Frederik thet forstodh
ath ther kom then konung godh 469
han ekke lenger hemme bedh;
han thaghar wth moth bonum redh
medh margha herra rike,
8040 wndfingo han stoltelika.
Wilin j hore hwat boken sigher?
Thu thusend riddare folgdo honum nider
och margha stolte swena;
the herra foro ey ene;

8027—3028. Så A; eth annat tizeld ther ner stere /
the litzl& dretning skal j were B, jeth aneth tiel man
ther vdh slar / ther dronninge sielff skuldhe i wer G 2194
—2195 3029. gar] war G 2196 3080. ther giord war
medh erligh ting G 2197 widhen] storan 4 3031. exa-
mit thet] så 4; samed then B, thet edl& samet thet
G 2198 3082. satter] sat alt A4, hwn war och sat G 2199
3033. riddara] herrer G 2200 felgdo] folghia A 3034.
herbergh&e) the herberdes G 2201. Efter denna vers till.
G (2202—2203): ther til saa mange swenne / then herre
han foor jekj jene G/fr v. 3043 f) 3086. kom] kom
ridhande 4, war komen G 2205 konung] herre G 380388.
thaghar] så A; tha B, giensten G 2207 moth] i modh
G 3039. margha] mange G 2208 3040. och vndfinghe
hanum saa hiederligh G& 2209 3041. hwat] saknas i A
3042. to M ridder for hanum redh G 2211 thu) thry A
3043—3044. Jfr v. 3034 3043. ther til v tallige swenne
G 2212 swena] så A; swenne B 3044. the] then G 2213
foro]) redh G&

157

soc man warth och ther ware
aff frvr storan skara,
drotningen sielff j skarlakan rodh,
och alle the frvr som hon bodh
haffde ok tolik kledhe aa,
soso the stolta riddara haffde och swa.
The riddare ors waro godh
och all rodh som en blodh.
Then litzle konung haffde aa
och drotningen kapor twa
soc aff silke gora wnderlik
at aldre sa 2engin thera lik
aff alla the andra herra rika;
enga varo ther slike
aff alle the herra the forre saa;
so60 the sagdo alle saman swa;
the harnisk waro dyrge och wnderlike;

3045. man saa och ther fare G 2214 3046. aff
fruor marghin stoltan skara ÅA, mange frwer skare G 2215
3048. frvr]) fruor ÅA, G 2217 som hon] hwn ower G
3049. ok] så A, G 2218; saknas i B tolik] tholkin A
kledhe)] kledher G 38050. riddara] ridder G 2219. Här-
efter till. G (2220—222D: the gonger the frwer redhe
appa / alle war the abild graa; jfr v. 30638 f. 8051.
riddarge]) ridder G 2222 waro] the varo A, war& alla GC
38052. och — rodh] all: rodée GG 2223 en) eet A, G
3053. litzle&e] dwerige G& 2224 aa] op a 4, G 3054.
och hans dronning mantel too G 2225 3055—38062. Se
Stud. 2: 56 ff. 8055. silke) guld G 2226 gora] så A; kle-
der B, giord sa G 93056. Så A; at aldrik enghin thera
sliik B, thet jngen man hawer annen sligh G 2227 3057
—38058. Så G 2228—2229 (aff alle the andré herrer
righe / jngen war ther slige); verserna saknas i B, A
3059. aff] så A, G 2230; at B the forre] så G (the
form); förre B, man ther 4 3060. saman] som G 2231
8061. the] thierm G 2232 harnisk] så G (barnske); ka-
por B, 4 waro] war G wnderlike] wnderlig G

158

man finder ey j hwar stadh slike.
The gangare eru hwite som een snio;
the gingo weel, thet maghen j tro;
8065 the rikhet a thera strygom laa
er mik seent at sighie j fra.
Basuna och bambor fore them ridhee,
man ma them hore ompnet widhee,
och alskons lekara wara ma
8070 hordhe man fore the herra tha;
ther aff war swa mykit bang
och om the herra mykzt trang.
Tha the mottes there
the wortho wndfagne medh ere
8015 och ridhe j thera herberghe nw
the herra och margh stolt en frv,
ther the haffdo alle nadhe
til dryk och 2tendh badhee.
Thet haffuer aldrik warit giorth
8080 swa at man haffuer ther aff sporth

3062. ey — slike] akke thera lika A, jekj mange
sligh G 2233 3063—3064 saknas i G Gfr v. 38050) The]
thera A een snio]) så A; snisgo B 3065. strygom]) hestse
G 2234 3066. er] thet er G 2235 seent) så A, G;
lankt B j] saknas i A, G 3067. Basuna] bosunar 4
fore) for Å4, mwn for G 2236 3068. man] at man A
them) saknas i A empnaet] wegen G 2237 3069. och)
saknas i G 2238 lekara] så A; leker B, lieger ther G
3070. fore] for G 2239 herra] saknas i G tha] ga A
3071—3072. om the herrer war mygel troug / the lieger
giorde saa mygel bong G 2240—2241 3072. herra] A
till.: swa 8078. Tha the] then tid the herrer G 2242
3074. the] så A, G 2243; saknas i B wortho] varo ÅA
medh] medh mygel G 3075. och) the G 2244 ridhee]
ridha 4, redhe G =<:herberghe] herberigh G 3076. tbe
ridder och the stalte frwer G 2245 margh — en) marghin
stolt 4 3077—38102 saknas i G 3078. dryk — stendh]
eta ok drikka 4 3080. ther — sporth] thet hort A

159

en rikare hogtiidh &en ther war

j thess&e neste thusendh aar.

Hwo ther kom effter gull och haffu&e 470
han foor theden medh rike gaffure;

so85 skarlakan och baldakinne
wardho at thy sinne
swa margh for giffuenr there
at the otalik ere.

En lekare war ther och widhe kendh,

80900 'konungen aff Karllawint til sendh,
hans hugh stodh mer til gotz &en ere,
thy war han komin there.

Konungen swarar honum gsemelik:
>Minr kleder ere offliten tik,

8005 thok wil iach tik belata
thet tik &er wel til mata.»

Han gaff honum j then stunda
til tio hundradhe punrdha
j gull och edbhle stene;

8100 thess thakkadho honum riddara och swena,
och ther war gor swa myket skall
ower then widhe herren all.

Xx dagha then hogtiid stod;
man gaff ther allom mannom nogh;
8105 hwat man wille sielffuer skilige

80838. ther] thiit 4 3084. han foor) så A; the fooro
B 8086. thy] thet sama 4 3089. och) saknas i A
38090. Karllawint]) karlamit A til] så ÅA; saknas i B
8091. hans — stodh] så 4; lekarens hugh &r B 3092.
han] ÅA till.: tha Mellan 3092 och 3093 är tydligen något
utfallet. 380938. swarar] swaradhe 4 23094. klader] kle-
dhe 4 3095. thok] tho 4 3097. stunda] stund A
8098. tiwghu bundrath pund A 3101. mykit] mykin A
83108—3104. i tywe dawe thet brollop stodh / han gaff
the herrer alla nogh G 2246—2247 3105. hwadh the her-
rer wil ath skillie G' 2248 wille sielffuer] sielfuer ville A

160

gaffs honum effter sin wilize;

the lofuadho thet almannelikae

badh&e arme ok swa rike.

'The stund the herra waro saman
8110 war ther manga handa gaman.

Tha the herra opp stodhe fra bordh

tha saa man aldra wegne bohord .

her och ther om markene&e fara

medh margha hoffuelik skara.
815 'Tha them leddes ther widh

tha togho the en annan sidh;

man saa ther frvr danza

medh manga hwita swanza

och riddara medh myken gledhe
8120 ther meesterlige kunde qgwedhe.

Man saa ther riddarlik dysterze

the rike riddare flere.

3106. hwariom zepter hans eghin vilia A, thet wortge
alt 2ffter thieris wilie G& 2249 3107. lofuadho thetj så A,
G 2250; prisadhe B; G till.: brellop 3108. arme —
swa] så A, G& 2251; fatige och B 3109. waro] war til
G 2252 3110. vordho talath margha handa gaman 4,
the haffde bodhe gledh& och gamen G 2253 3111. opp
stodh&e] stodho op 4, stodh G 2254 fra] fra thet G
3112. the taledh mange gammels ordh G 2255 man —
wegne&e)] margh man 4 3113. man saa ther herrer pa
marken fare G 2256 her] så A; ther B 3114. margha]
marghin ÅA, sa mange G 2257 <hoffuelik]) hofuizlikin A
3115. wedh madh och o9ll them lengdes wedh G 2258
3116. tha — the] the begionda tha G 2259 3117. frvr]
fruor 4, frwer och jomfrver G 2260 3118. medh manga]
medh margha 4, alle i thieris G 2261 3119. saa fryde-
ligh medh thieris gledhe G 2262 3120. meesterlige] me-
sterlig G 2263 qwedhe] qwadhe A 8121—3122. the
dysteredh almynneligh / bodhe ridder och swenne righ
G 2264—2265 3121. riddarlik dyster&e] ridderlika dos-
tere 4 3122. the rike] ok margha Å

161

Thet hoff stodh iij wiker om kring;
man saa ther margh gqwemelik ting.
ss Tha spordis om landhit widhee
om then samma tidhee
hwat ther giordis j thet hoff.
Man gaff them litlom dweergom loff
ower alt thet folk almannelikee,
8180 badhe arme ok swa rike;
konung Malmrith hiolt ense
then priis for riddara och swenge. 471
Nw gaff konungin aff Yrlandh
sinom maghe j sing bandh
8135 hertigh Frederike
alt sith konungxrike
och sing dotter Florie,
the hoffuiske, aff falskhet frie;
thet lystis ther oppenbara
s140 for allan then herra skara.
Her medh thetta hoff for gik.

38124. margh qwemelik]) mange erligh G 2267 3125
—8126 saknas i G 3125. om) thet om 4 3126. om)
ij 4 3127. ther — j] the giordh& ath G 2268 3128.
the dwerige fek ther priss och loff G 2269 them —
dwergom] then litla dwerghin A 3129. the finge loff
almenneligh G 2270 thet folk) folkith A 31380. arme —
swa] så A, GQ 2271; fatige och B rike) righ G 3131.
Malmrith] se v. 483 <hiolt] beholt&e ther G 2272 8182.
priis] så A, G 2273; priff B for riddara] bodhe for
ridder GG — 81383. konungin] så A; konungh B, G 2274
3134. bertwg frederik medh sin egen handh G 2275 sing]
hans 4 3135—3136. alt sith konninge rige / och ther
til andre gawe rige G 2276—2277 3187. sine) sin
GQ 2278 3188. tha war the bodhe aff sorigen fry G 2279
aff] så 4; wtan B 3189. lystis ther) kungiordhe han
G 2280 3140. fore all the folk ther vara A 83141.
thetta hoff]) thenne hogtid G 2282

11— 263756.

162

Tha gaff konung Malmrit
siin klenodia thoktelikee
the andra herra rike;
8145 han loth herre aldre ene
them han ey gaff gull eller stene
til margha hundrad punda.
Han togh j thera stunrda
orloff och ey lenger beedh;
8150 herra Frederik medh honum redh
och thakkade honum manga falda:
>Gudh lathi mik &n the lykko walda
jach matte idher til tigenist were
for thet j haffuin mik giort til ere.»
8155 Konungen swarade liuffuelik:
»Iak vil alla dagha thiena thik;
medhan iak i verldinne lifua ma
mit lif skal til idhra thienist sta.»
The skildos tha at swa liufuelik;

3142. konung] så A, G 2283; konungen B Malmrit])
se v. 483 3143. sine klenodywm saa rigeligh G 2284
klenodia] klenot A 3144. ath alle the herrer giordhe
han righ G 2285 3145—38146. ther war jngen herrge
&en / han gaff ej guld och dyreée stien G 2286—2287
3145. herr& aldre] ther aldre herra A 8146. them) ther A
3147—38154. thet war werdh M pwndh / thet han gaf
bort i then stwnd / konning malmerikt tog orloff och
bort han redh / hertwg frederik fwlde hanum aa hans
ledh / han takede hanum for then mygel &ere / ther i
hawer giord i modh megh here G 2288—2293 3147.
punda] pund A 3148. thera stunda] the same stund A
3151. manga] marghin A 3154. til sre) here A 3155.
swarade] thakkar A; A, G 2294 till.: honum <liuffuelik]
lioflik 4 3156—3159. Efter G 2295—2298 (jech wil
alla dage tiene thik / medhen jech i werden lewe maa /
til eder tieniste och hieder bestaa / the skjldes tha ath
sa leweligh); verserna saknas i B, A; ifr Stud. 2: 58 f.

163

s160 tha redh hertigh Frederik
thiit the herra ere
och thakker them myktt there.
The skilias nw ath j thetta sin
ok hwar far ater hem til siin

ste5 medh gledhi som the kommo ther;
thexne hogtiidh swa en ende fer.
Herra Frederik fik sith land aff hende
enom herra ther han wel kende
och han» haffde fulle liit op a

8170 ther landen&e kunde vel forsta
och foor medh sinom swere tha
then gensest wegh til Yrland la.
Konungen antwardedhe j hans hand
krono ok rike och alt sith land;

s175 han liffde sidhen ey eth aar.
Herra Frederik nw for landith star
och skipar sik swa dygdelike

3161—3162. thil heren som for hanum &r / och
takede them for then mogele ere / som the haffde giordh
hanum there G 2300—2302 3162. mykit) hofuizlik A
3168. nw skyldis the ath ath thette sinn& G 2303 j
thetta] thet sama A 3164. ok) så A, G 2304; saknas i B
far ater] thera far A, foor tha G 3166. thenne] the A
swa] nw G 2306 fer] faar G 3167. Herra] hertwg
GQ 2307 sith] sin & 3168. enom] jen G 2308 well]
giorligh G 3169. och) ther G 2309 fulla] godha 4, fullelig
G op a) så A, G; pa B 8170. landen&]) landith 4, landen
G 2310 vel] så A, G; saknas i B 8171. och) han G&
2311 sinom) sin G swere] swagher A, hostrw fadher G
8172. genast) genasta A, G 2312 3178. antwardedhe j
hans] antwordhet hertogen i G 2313 3174. ok) så A, G
2314; saknas i B 38175. han] konningen G 2315 ey]
saknas i G 8176. Herra] hertwg G 2316 landith] så 4,
G; rikit B 3177. och) han G 2317, saknas i A dygdelike([
dygdeligh G&

164

badhe mot arma ok swa mot rika
at alle the i landit eru
8180 the hafua honum alle i hiertat keran,
the gafuo honum goz ok hafuor
ok manga rika gafuor.
Han skipte sit goz swa mildelika,
kyrkior ok kloster giorde han rika. 473
s185 FEn deell for werldzens zere
thorde han wel forthere.
En mildare herra war aldrzk boren;
en liffnad haffde han sik wtkoren
ther mar hogelik prisa |
8190 fore the forste wisa.
Han war thoktig, en hoffuisk man,
aldrek man osannind fan
j hans munrne nokon time;
swa skulo och alle herra nimee
85 sannind sighie idhelika,
tha warda the medh g&ro rike,

3178—3183. Så G 2318—2323 (bodhe modh arme
och sa modh rige / ath alle the i landhet ere / the
hawe hanum alle i hierthet kiere / the gawe hanum gosz
och hawe / och mange rige gawe / han skyffte sith gotz
sa myldeligh); verserna saknas i B, A 3184. kyrkior —
kloster] så A, G 2324 (som börjar med: ath); kloster och
kirkior B rika] righ G& 3185. En) och jen G 2325
3186. han] han och G 2326 3187. war] worte G 2327
boren] boredh G& 3188. en) jeth G& 2328 haffde] haffde
haffde B wtkoren] vdh koredh G 3189. hogelik] ma hoghe-
lika 4 3190. bodhe legmend och klerke wise G 2335 fore]
for A ferste) A till.:herra 8191. thoktig] kiosk G 2331 en)
ok A, then G& hoffuisk] edele G 3192. man aldre osannind
aff honum fan ÅA, aff hanum fand mand aller v sandh G 2332
3198. munne] mun A, G 2333; G till.: i 3194. swa —
och) then sed skulle G 2334 skulo)] skulde A 3195. hwo
sannen sejer ydeligh G 2335 3196. tha vordhin ij medh
var herra rike A, the worte i alle ere righ G 2336

165

thy tro och sannind ma well bere
loff ower all tingh medh ere.
Han war eth helzedh aff sith Liff,
8200 hans liiff osparth fore stolta wiiff.
At en man aff thusend riddara eller flere
wtuelize skulde eller mere
man skulde ther gorle see på
hwar man en fromare matte faa.
s2o5 Han war en reettare ful godh,
wndhom mannom hardh och odh,
— roffuare eller tiuffue
tbem haffde han ey liuffua,
swa myket han matte aff them fanga
8210 landzens reth loth han ower them ganga —
godhom mannom mild och blidh.
Gudh gaff honum j samma tiidh
medh sin eyghin kona
en&e dotter och twa sonu.
s2a6 The thakkade gudhi nadhelikee

3197. thy] thy ath G 2337 bere] vera 4, €
3198. jen krone ower alle dyg ath bere G 2338 3199.
han war from aff al sith liiff G 2339 aff til 4 3200.
fore] for G 2340 3201—3204 saknas i GG 3201. At
så A, saknas i B eller flere) ok swena A 3202. skulde]) så
4; skuldo B eller] A till.: ok 3208. pa] op a A 38204.
man] så A; han B matte] skulde 4 3205. rettare] retter
&n G 2341 ful] så A, G; gantzka B 3206. vndha man
war han myghet i modh G 2342 3207—3208. rower och
tywe kam han aff liwe / han wilde them jnghen node
giwe G 2343—2344 3208. ey] ekke A 3209. e hwadh
han kwnde aff them faa G 2345 3210. landzens reth)
retten G 2346 ganga] gaa G 3211. godhom mannom)]
godhe mendh war han G 2347 3212. jl the Å, i then
GQ 2348 tiidh]) riidh A 3218. medh sin hostrw skione
G 2349 sin eyghin]) sinne eghne A 3214. ene) jen &
2360 sonu) sona B, son&e A, sonner G 3215. gudhi
nadhelike] gud sa nadeligh G 2351

166

och lotho sidhen rike
iiij kloster j thet landh
byggize thera godz j bland.
Then en& aboth haffde op a
8220 swartan koffwol och andra gra;
han giorde them ympnet rika
swa at the haffde alle like,
at Ihesus Chrestus dyrkas ther
meedhen nokot qwart aff werlden ser.
3225 Han war konung xiiij aar
ok iij manadhe&e ther ower war.
Han» giorde medhen han liffde here
gudhi hedher och werldine gere.
Tha kom then grymmelika deodh,
s280o ende hans Hiff ey wtan nodh, 473
ther engin man ma wndan gaa —
thet warder os allom ganga swa.
Gudh gaff hans siell himmerikis era;

3216. ok sidhan loto the ful rika A, the ower gaff
sydhen land och rigi G 2352 3218. byggie] byggia aff
ÅA, skyffte the G 2353 3219. aboth] abote A op a) så
4, G 2355; pa B 3220. koffwol] kape G 2356 <och]
the A, then G 3221—3222. the haffde all» til lige /
giordh the kloster rige G 2367—2358 03221. ympnet]
alla 4 3223—3224. sa ath wor herr& lowis ther /
medhen mnogher lewer i werdben heer G 2359—2360
3223. Christus) xpistas B 3224. werlden] verldine A
3225. hertwg frederik war konning i xv aar G 2361
3226. ok) så A, G 2362; saknas i B manadhae] manedh
G war] eer GG 3227—38228. medhen han leffdhe i
werdhen her / gud loffde han och seredh G 2363—2364
3227. liffde]) var A 3229. then grymmelika] och then
gryme G 2365 3230. ende] ok ende A, han andhe
G 2366 hans] syth G 3231—32382. deden kan jngen
man besta / hwn skal os alla ower gaa G 2367—2368
3232. thel] så A; ther(?) B 3283. era] så A, G 2369;
gledi B

thes skulom wi alle loffuade were.
8285 NSwa liffde han wth sine dagha;
han fik for retzill aldrik agha
och aldre giordhe han torpare heth
swa myket som eth haar z&er breth.
Hwart hans fingergull kom tha
8240 ther kan iach enkte sighie fra.
Hans geldre son konung war
ower Yrland och krono bar
iach weth ey huru langan tiidh;
then yngre j then sama riidh
sas war hertigh ower Normandie.
The stolte frv Florie
gaff sik j thet kloster tha
ther hertigh Frederik graffuen la.
Hon wilde sin&e dotter in haffua medh sik,
8250 thet skulen j witse sannerlik,
thet stilte the frvr medh henne ere,
for thy the haffde hon& ker.

3234. thet skulle wy alle tro nw hbere G 2370
loffuade] lofuande 4 83235. wth] wt alla A, i G 2371
3236. ath han redys for jnghen klawe G 2372 reetzill
rezl ret A 3287. och) saknas i G 2373 aldre — han]
så A, G; giorde han aldrik B «torpare heth) noghen
vledh G 3288. eth — breth] jen har war bredh G 2374
3239. fingergull] fyngern aff guld G 2375 3240. ther]
theb GQ 2376 enkte] ekke A, G 3241. eldre] elsta GC
2377 son) son han A war] & GG 23242. och) ok ther
4 och — bar) han kronen ber G 2378 3248 saknas i
G ey] så A; saknas i B 2844. then yngeste son i
samme tjdh G 2379 3245. han wortte hertwgh i
normandy G 2380 Normandie] normandia A 3246—
3260 motsvaras av G 2385—2394 38246—38248. dronningh
florie gaff seg i kloster tha / som konning frederik be-
grawen laa G 2385—2386 23246. frv Florie] frua floria
A 3249—38252 saknas i & 38251. frur]) fruor A 3252.
for] saknas i A hon&e] henne A

168

En abbacia giordis there
som sidhen warth bygdh medh mykyn tere
38255 och seth medh frvr skare;
hwem tiidh lyster fara
han ma thet finne thet er swa;
frv Florie, iach sigher jaa,
hon tiente ther alle dagha
8260 gudhi til hedher ok sik til nadha.
Henna dotter giptis tha
enom konung af Spania;
hon lifdhe ther margha godha dagha
som e&r skriffuat j thenne sagha
3265 Ooch fik ther sonir och dotter rike,
the liffdo thera alder kostelike.
Hans barn wartho alle godh
och haffdo rette herra modh;
the hioldo hedherlika
8270 thera land och rike,
swa at thera men medh makt och mugha
thiento them medh helom hugha.

3253—3254. jen abbattissze wortte hwn there /
hwn leffde sit liiff medh mygel ere G 2387—2388 3254.
som) ther A warth] var 4 bygdh] så A; bygt B
3255. och seth] thet kloster satte hwn G 2389 = frvr]
fruor ÅA, G 3256. tiidh lyster] som lyster thid ath
G 2390 3257. thet er) iak sigher A, at thet &r G 2391
8258. frv) dronningh G 2392 ' iach sigher]) thet &er A
3260—3263. Så A; verserna saknas i B 3260. hinne
siel fek stor gawe G 2394 3261—38272 motsvaras av
G 2381—2384: thieris datter gyffte the / hwn fsk kon-
ningens son aff yspanja / och all& worte the rige och
godhe / thieris land och rigy thy wel for stode 3264.
ger] os &r 4 3265. sonir — detter] dotter ok sonir A
3266. kostelike]) vnskelika A 3267. wartho alle] the
vordho halla A 3268. och] ok the 4 rette] ret A
3269. hedherlika] så A; hederlige B 3271—3272 sak-
nas i A 3271. mugha] mogha B

169

Her medh g&ndis thenne sagha.
Gudh giffui os swa wara dagha

8276 j thenne werldh g&endhe
at wi wardhom kande 474
bland helge men j himmerik
och liffu&e j gledi euerdelik!
Thenne bok j her hore

s80o hona loth keyser Otte gora
och wendhe aff walsko j tytzt mall;
gudh nadhe&e thess edhle forste siall
Nw er hon annan tiidh giordh til rima
nylike jnnan stuntan tima

8285 aff thyzko och j swenske thunrgo,
thet forstanda gamble och vnge.
Hona loth waende a thetta mall
Eufemige drotning, henne sial
giffui gudh j himmerike

82900 medh &englom nadher ewerdhelika
for alle the dygd och ere
hon giorde meedhen hor war here

3273. Her] here G 2395 3274. Gudh] at gudh A
swa] i G 2396 3275—3278. thenne werdhen wel ath
endh& / j naar som os skal dodhen hende / i blant hel-
lige mend i hemerigi / at bliwe i gledhe ewinnelige
G 2397—2400 3275. werldh] verlz A 3276. wardbom]
A till.: vel 3279—38280. thenne bog som i hawer hordh /
then hawer kieszer otte giord G 2401—2402 3279. j)
ther ij 4 3280. hona] henne 4 3281. wendhe] wenden
G 2403 walsko] B till.: och (saknas i A, GQ) = tytzt]
tyske G 3282. thaess]) then G 2404 sial] siell B, sisel
4, hans siel G 3283—3284. nw &er hwn wend i staked
time / jen anen tid sat i ryme G 2405—2406 23285.
aff thyzko] så A, aff tysk G 2407; wenth aff tytztko B
swenska] danske G 3286. thet forstanda] henne maa
for staa bode G 2408 3287—38296 saknas i G 3287.
thetta] vart A 3288. sial] siell B, siel A 3290. Så A;
medA helgom mannom &euinnelike B 3291. for] fore A

170

til gudh och werldhen badhe;
thy war off stor skadhe
8206 at hon matte ey lenger liffuce,
ner wenir och frender bliffuge.
Tha thusendh vinter och iij? aar
fra gudz fotzlo lidhin war
och ther til viij aar och manade twa
ssoo war thesse bok diktad swa
som hon kan at thydha
them hona lyster lydhe.
Iach wil thet ther medh ende.
Gudh os sing nadher seende
8805 Ooch giffue allom them bokena horde,
swa och them ther hona giordhe
gledhi for wtan ende
tha them skal dodhen hende,
then hona skreff fange och swa.
8810 Jach tror til idher j sighen jaa.
Amen.

3293. werldhen] verldina A 3294. off stor] thet
offdyr A 3296. ner] ok ner A 3297. vinter) så G 2409;
aar ÅA, saknas i B Gfr Stud. 2:59) 3298. fra] syden
G 2410 = fotzlo]) fodhilse 4, G lidhin] for gongen G
3299. och) saknas i G 2411 viij] jeb G aar — manade]
manadha ok 4 manadel moned G 3300. tha worte thenne
bog dict saa G 2412 thesse bok) så A; thesson boken B
3301—3302 saknas i G 33801. hon kan] han kunne A
thydha] så 4; dydhe B 3302. them hona] hwa hanne
A 8303. thet — medk] nw bogen G 2413 33804. sing]
sin G 2414 3305. och) gud G 2415 allom them] them
alla 4, G bokena] som bogen G 3306. swa och) och
sa G 2416 hona] bokena A, hinde G <giordhe] giorde
B, 4, G 3307. wtan] G 2417 till.: all 3308. tha them]
then tid som os G 2418 3309. then] han 4 hona]
henne G 2419 fange] han fa 4, hwn saffde G 33810.
til sighiom alle saman ia 4, och ther til seye wi alle
G 2420. — Amen] saknas i A.

1580

1585

1590

1595

1600

Bihang: G v. 1576—1651
(motsvarande sv. v. 1919—92462).

Tha saffde hertwg Frederik:

»Jech bedher edher saa jnnerlig,

myn kier&e herre Gamiorin,

— jech wed i &er wen myn —

ath i ladher megh edher ridder skare;
jech wil megh til Jrland fare.»

Tha swaredhe herre Gamiorin:

»Fuld gierne, kiere herre myn;

tywe skib skal medh edher fare,

ther til mange ridder i skare.»

The bodh hwer annen gode nat

och skildis fra annen deden brath.
Konningens son aff Engelandh

kam fuld gladh i sinne landh,

sa hans dronning Bilapher;

the vndfinge hindhe medh seere och hiedher.
Hertwgh Frederik wilde ther ey lenger were.
han lod sin ting til skibedh bere;

han seyledh til Irlandh then gieneste ledh,
skibedh snarligh vndher them skredh.

Tha kam i fuld stackede stwnde

skibedh pa Irlandsz grwndhe

til jen kosteligi stadh och feeste;
konrningens datter vilde the gieste.

The saa ap i skyen j gien,

1588. Engelandh] läs: Skottelandh

172

1605

1610

1615

1620

1625

1680

1685

ther blinckedh jet torn medh for gyllen skien;
ther war konningens datter janne

medh mange stalte gqwinee.

Tha saffde hertwgh Fredrik dyre:

»J here megh wel, i skulle megh lyde;

ladher os nw sa lewe herge

thet jngen wedh hwedhen wi komen ere.»

The toge herberigh i then stadh,

the leffde hiederlig och giorde them glad.
Hertug Frederik ap til tornedh saa

som konningens dotter jane laa:

»Gudh hielpe megh i thette sinne

ath jech matte koma i tornedh jane!»
Dronningen til sin datter gik,

hertugh Frederik thet ath see feek;

han fulde hinn&e hiemelig som jen qwinne
til han kam i tornedh jndh;

herr&e gud gaff hanum then nadhe,

thet matte hans godhe fingern rade.

Han fek tha jomfrw Florie ath see,

hans hierte thet mon aff glede lee;

hw» war then wenninstea jomfrw ran
ther solen matte ower skien.

J tre dage han i tornedh ware

hoos then stalte jomfrw klare;

alt thet han hordh&e och alt thet har saa —
tweth och ere i hwerie wroo.

Then fierdh&e dagh kledde jomfrwen segh
j silky och guldh saa hiederligh,

jen kron&e aff guld ower hinnes haar,
rige stiene ther i war.

Ther hw»n war kledh saa hiederlig,

tha togh hertwgh Frederik

hiene i sin arme too,

til sith skib bar han hinne tha,

1640

1645

1650

173

antwordhet hinne frwer och jomfrwer i skarze
ther hinnge medh twet skulle beware;

han badh them i then samme stwndhe

ath seyle medh hin til Skottelandz grwnde
och antwordhe dronningen then jomfrw reen,
thy hwn war hertwg Frederiks gode wen.
Hertwgh Frederik wende sin fingerlin,
stienen gaff sin fowre skien;

jomfrwen fek tha hanum ath see,

hinnes hierte mwndhe aff glede lee.

The seyled&e glade aff then stad,

thy giordh&e som hertwg Frederik bad.
Hertwg Frederik wildhe i gien bliwe

och see hwad låde the wilde gribe

medh jeth skib och ey medh flere,

hertwgh Frederik reddes ey meere.

1636. skare) nästan hela sista bokstaven är bortskuren;

kan även ha varit e.

Digitized by Google

Innehåll.

TOLU 4 RR ge sr nt 5 dh Väl Ian
Bibang (hs. G v. 1576—1651) . . ... ... ....... 171

Digitized by Goodgle

ITA fadern
re erna sera årej a

Ya
få
i
-
'
nn

|
|
|
|
|
|

-—- -

nlrgtjtster rtga

DES AMI FI SSNS
' - 2

NO

ÄN DON Nn

3 0112 047325698